Cinnober

För finansföretaget Cinnober, se Cinnober Financial Technology.

För pigmentet Cinnober, se Cinnober (pigment).

Cinnober
Cinnober(röd) på dolomit(vit).
Kategori	Mineral
Grupp	Sulfid
Kemisk formel	HgS
Färg	röd
Kristallstruktur	Trigonalt
Spaltning	Perfekt
Brott	halvmussligt
Hårdhet (Mohs)	2-2,5
Glans	diamant till halvmetalliskt
Streckfärg	ljusrött
Densitet	8,2
Referenser

Cinnober

Cinnober, (HgS), (kvicksilversulfid) är ett röd-orange mineral. Det förekommer i tre kristallformer, varav en länge använts som pigment, i sin naturliga form under samma namn, cinnober, men i en renare, syntetisk form kallat vermillion. Numera är dess användning förbjuden på grund av sin giftighet.

Cinnober används även för att framställa kvicksilver som man utvinner genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO₂).

Förekomst

Cinnober förekommer i naturen som cinnabarit, som är ett mycket mjukt, kochenillrött mineral, med densitet 8,0 - 8,2. Förekomsten finns i ådror i lera och sandsten på många ställen i Europa och Amerika.

Det förekommer antingen som små kristaller eller som täta, korniga massor med färg från kochenillrött till blygrått. I finmalen form är dock pulvret betydligt ljusare. Cinnabarit är den viktigaste malmen för framställning av kvicksilver och har endast i liten omfattning, i finmalen form, använts till målarfärg.

Vetenskapshistorisk roll

Tolkningen av resultaten vid sönderdelningen av cinnober vid upphettning, till metalliskt kvicksilver under bildande av svaveldioxid, var central inom den pneumatiska kemin i övergången från flogistonteorin till modern kemi, med syre som grundämne, den så kallade kemiska revolutionen.