Orange

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Färgnamnet orange kommer från det franska ordet för apelsin.
För andra betydelser, se Orange (olika betydelser).
Spektralfärger
Färg Våglängd Frekvens Energi per foton
Röd 620–740 nm 483,5–405,1 THz 1,9997–1,6755 eV
Orange  590–620 nm 508,1–483,5 THz 2,1014–1,9997 eV
Gul 570–590 nm 525,9–508,1 THz 2,1752–2,1014 eV
Grön 520–570 nm 576,5–525,9 THz 2,3843–2,1752 eV
Cyan 490–520 nm 611,8–576,5 THz 2,5303–2,3843 eV
Blå 450–490 nm 666,2–611,8 THz 2,7552–2,5303 eV
Violett 380–450 nm  788,9–666,2 THz  3,2627–2,7552 eV 
Orange (X11)
— Färgkoordinater —
HEX #FFA500
RGBB (R, G, B) (255, 165, 0)
CMYKH (C, M, Y, K) (0, 35,3, 100, 0)
NMI (N, M, I) (9°, 100 %, 50 %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)
Standar för Oranienordern, Belfast 2011

Färgordet orange används för starka gulröda färger, ofta med mera dragning mot gult än mot rött.[1] Det äldre svenska namnet på sådana färger är brandgul. Mörkare och mera beskuggade färger med samma kulörtoner brukar kallas bruna[1] och för ljusa och bleka färger används ibland färgordet aprikos.[2]

Orange som spektral- och HTML-färg[redigera | redigera wikitext]

Orange är också en av de sju spektralfärgerna, med våglängd kring 600 nm.

I färgurvalet X11-webbfärger finns tre färger som kallas orange. Koordinaterna för den ljusaste av dem visas i boxen nedan. En annan orange färg, med hexadecimalkoordinaterna #FF7F00, är en tertiärfärg inom färgsystemen RGB och CMYK.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer av det franska ordet för apelsin, orange. Detta i sin tur härstammar, eventuellt via spanskan, från det arabiska nāranj, som i sin tur kan härledas till nāranga, som är sanskrit för apelsinträd.[3] Ytterst kommer ordet troligen från ett dravidiskt språk där det har grundbetydelsen väldoftande.[4]

Den första kända användningen som färgord i svenska språket var 1791.[5]

Associationer och symbolisk innebörd[redigera | redigera wikitext]

Orange är liksom många andra färger förknippat med en mängd associationer, föreställningar och symboliska betydelser. Här finns stora skillnader mellan olika kulturer, och även mellan subkulturer, och den enskilda personens associationer är dessutom alltid personliga.[6] När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns det stora kunskapsluckor och mycket litet är vetenskapligt belagt[7] Trots detta presenteras omstridda resultat ofta som fakta, och både bland allmänheten och professionella färgsättare florerar mängd myter och faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta.[8][9]

Orange är nationalfärg för Nederländerna och symboliserar också den protestantiska oranienordern (Orange Order) som framför allt är verksam bland Nordirlands protestanter. Symboliken hänvisar i båda fallen till den nederländska fursteätten Oranien. I Nederländerna ledde Vilhelm I av Oranien (1533-1584) ett framgångsrikt självständighetskrig mot Spanien och blev känd som "fosterlandets fader". Hans ättling Vilhelm III av England, Irland och Skottland (1650-1702) var en protestantisk kung som bekämpade och besegrade katolska rivaler och rebeller. Ätten Oranien har sitt namn efter staden Orange i Provence. Stadens namn har ingenting med färgen orange att göra - innan Julius Caesars erövring hette den Arausio. Den starka symboliska verkan av färgen orange kan alltså härledas till en ren ljudlikhet mellan ord med helt olika ursprung och betydelse.[10]

Vintern 2004/2005 ägde den orangea revolutionen rum i Ukraina. Orange användes i stor omfattning av Viktor Jusjtjenkos anhängare, bland annat som gemensam klädfärg vid demonstrationer.[11]

I Sverige använder de fyra partierna i Alliansen (bildad 2004 som Allians för Sverige) orange som en gemensam färg.[12]

Orange är en färg som avviker från de flesta av naturens färger och som därför fungerar bra som signalfärg. Det svenska statliga verket Televerkets arbetsfordon var orangefärgade för att synas tydligt i trafiken. Orange används också för som varningsfärg i andra trafiksammanhang, exempelvis på truckar och varningskoner.[13]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport F24. Sid. 16-17 
  2. ^ http://www.beckers.se/inspiration-och-kulor/vara-kulorer/orange/aprikos-657
  3. ^ ”550 (Svensk etymologisk ordbok)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1922. http://runeberg.org/svetym/0638.html. Läst 14 maj 2016. 
  4. ^ ”orange - Wiktionary”. sv.wiktionary.org. https://sv.wiktionary.org/wiki/orange. Läst 14 maj 2016. 
  5. ^ ”orange | SAOB”. www.saob.se. http://www.saob.se/artikel/?show=orange&unik=O_1055-0049.26oj&pz=3. Läst 14 maj 2016. 
  6. ^ Klarén, Ulf (2014). ”Med mänskligt mått mätt - om perception, färg, ljus och rum”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 32 
  7. ^ Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 45-48 
  8. ^ Janssens, Jan (2006). ”Lagom är bäst. Om belysning och färgsättning på kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. Sid. 197-212 
  9. ^ Küller, Rikard (2006). ”Färg, ljus och människa. Ett miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. Sid. 193 
  10. ^ ”791-792 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1914. http://runeberg.org/nfbt/0426.html. Läst 30 april 2016. 
  11. ^ ”Landguiden Ukraina”. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ukraina?p=1. Läst 14 maj 2016. 
  12. ^ ”Hem - Alliansen” (på sv-SE). Alliansen. http://www.alliansen.se/. Läst 14 maj 2016. 
  13. ^ Nilson, K G (1982). ”Färger som upplyser och varnar”. Färglära. Bonnier Fakta Bokförlag. Sid. 76. ISBN 91-34-50049-9 

Se även[redigera | redigera wikitext]