Cornelius Sjöcrona (jurist)
Cornelius Alexander Sjöcrona, född 22 oktober 1835 i Hardeberga, Malmöhus län, död 30 juni 1917 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm[1], var en svensk jurist, ämbetsman och politiker.
Biografi
Sjöcrona blev student i Lund 1853, filosofie kandidat 1857 och filosofie magister 1859. Han avlade dessutom examen till rättegångsverken 1860 och blev 1864 vice häradshövding och 1867 adjungerad ledamot i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Han var expeditionschef i Civildepartementet 1871-79, under tiden (1873) utnämnd till assessor i nämnda hovrätt, och var landshövding i Skaraborgs län 1880-1906.
I riksdagen var Sjöcrona medlem av första kammaren för Skaraborgs län 1887-1893 och 1900-1909 och satt därunder i lagutskottet (1887-1888 och, som ordförande, 1891, 1906-1907) samt i särskilda utskott (1889-1990, 1901-1903, 1905, 1908) och tillfälliga utskott (1890, 1892, 1904). Han bevistade alla kyrkomöten 1883-1898 samt var ordförande i åtskilliga kommittéer, såsom bolags- (1885-90) och värnskattskommittén (1902-1903). Sjöcrona var politiskt konservativ, men propagerade för sänkning av det politiska strecket och för kvinnlig rösträtt.
Sjöcrona blev juris hedersdoktor vid Linnéjubileet 1907 och ledamot av Musikaliska akademien 1908.
Utmärkelser
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 30 november 1889.[2]
- Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1915.[2]
Referenser
Noter
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b] Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1915
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sjöcrona, 1904–1926.
Företrädare: Carl Malmsten |
Landshövding i Skaraborgs län 1879-1906 |
Efterträdare: Fabian De Geer |