Sankt Olavs orden

	Sankt Olavs orden
	Sankt Olavs ordens ordenstecken.
Utdelas av	Norges kung
Land	Norge
Typ	Förtjänstorden
Motto	RET OG SANDHED (Rättvisa och sanning)
Utdelas för	Anmärkningsvärda prestationer på uppdrag av landet och mänskligheten
Status	Utdelas för närvarande
Stormästare	Harald V
Grader	5 st
Instiftad	21 augusti 1847
Rang
Nästföljande (högre)	Ingen (tidigare Norska Lejonorden)
Nästföljande (lägre)	Norska förtjänstorden
	Släpspänne

Kung Oscar II av Sverige & Norge iklädd de kungliga ordnarna

Sankt Olavs orden (norska: Den Kongelige Norske St. Olavs Orden) är en norsk förtjänstorden instiftad 1847 av unionskungen Oscar I i tre grader. Orden delas ut till bemärkta norrmän (och utländska statsöverhuvuden) som "belønning for utmerkede fortjenester av fedrelandet og menneskeheten". Den norske kungen är ordens stormästare. Orden är uppkallad efter Norges nationalhelgon Olav den helige.

Histora[redigera | redigera wikitext]

Den Kungliga Sankt Olavs orden blev instiftad av Kung Oscar I år 1847 som en motsvarighet till de svenska Kungl. Maj:ts Orden (ska noteras att Sankt Olavs orden var av lägre grad till de svenska Serafimerorden.) Oscar blev dess Herre och Mästare efter ordens instiftning. Orden är uppkallad efter helgonet Olav den Helige som var kung av Norge och spred kristendomen till norden. Kung Oscar som Sverige och Norges konung såg att förstärka banden mellan det svenska och norska folken. 1906 upplöstes unionen mellan Sverige och Norge. Norge valde därmed en ny kung. Det blev prins Kristian Fredrik av Danmark som blev Kung Håkon VII. Men efter detta kom frågan om Norges ordnar upp. Kung Håkon VII valde att behålla Sankt Olavs orden som Norges högsta ordensutmärkelse: denne var även stormästare av den norska Lejonorden men utnämnde aldrig några nya medlemmar av orden.

Insignier[redigera | redigera wikitext]

Sankt Olavs ordens ordenstecken är ett vitemaljerat och gyllene malteserkors med knoppar på de åtta spetsarna. Det finns fyra stycken krönta "O" monogram mellan korsarmarna. I mitten av korsets framsida finns en rödemaljerad skiva med det Norska lejonet. Omringande skivan är ett vitemaljerat band med blå mitt. På baksidan av mittskivan står Oscar I:s motto "RET OG SANDHET" Rättvisa och sanning. Malteskorset är krönt av en gyllene hel krona. (Notera att för militär personal så givs den ut med två korsade blåemaljerade svärd under kronan.)

1847 års modell bär Oscar I:s monogram mellan korsarmarmarna.

1873 års modell bär istället Oscar II:s monogram mellan korsarmarna.

Kraschan för storkors består av en silver stjärna med Sankt Olav ordens kors i mitten.
Kraschan för kommendör liknar ordenstecknet men består helt av silver.
Kedjan till Sankt Olavs orden består av fem krönta "O" monogram, fem norska riksvapen (Lilla.) och tio bottony kors med en silveryxa med gyllene skaft på varsin ende (Norska Kyrkans heraldiskavapen.) Notera även att under Sveriges och Norges Unionstid bestod kedjan av sju Oscars-monogram både I & II, fyra rödemaljerade skivor med ordens motto "RET OG SANDHED" skrivet på, och fem stycken norska riksvapen (Lilla.)

Briljanterade ordenstecken[redigera | redigera wikitext]

Sankt Olavs ordenstecken kan även delas ut i briljanter. I detta fale så skulle den vitemaljerade bandet med blå mitt bytas ut av ett band briljanter. Detta gäller även kronan och korsfästet. Det finns bara ett prominent exempel av detta på Kung Oscar II:s krönings porträtt, då han är iklädd de svenska Kungl. Maj:ts Ordern alla i briljanter, Karl XIII orden i briljanter och den norska Sankt Olavs orden i briljanter.

Grader[redigera | redigera wikitext]

Sankt Olavs orden var och är en riddar/statsorden som delas ut av Norges regerande monark som är ordens Herre och Mästare. Den består av 5 stycken grader.

Storkors
Kommendör med kraschan (infördes 1873, kallades först kommendör av 1:a grad)
Kommendör (kallades en tid kommendör av 2:a grad)
Riddare av 1:a klass (infördes 1890)
Riddare

Utdelas för[redigera | redigera wikitext]

Ordens krav för att bli medlem är att ha utfört "Anmärkningsvärda prestationer på uppdrag av landet och mänskligheten."

Norges Konung utnämner riddare av Sankt Olavs orden baserat på en rekommendering av ett råd som är del i ordenskapitlet. Detta råd är bestående av sex opolitiska medlemmar, En Ordenskansler, En Vice-Kansler, Hovchefen som Skattemästare, och tre andra opartiska medlemmar. Råddet rekommenderar nya medlemmar till kungen som godkänner det.

Alla kungliga medlemmar i orden som är med i tronföljden får automatiskt den högsta graden av orden antingen vid 18 eller 20 år åldern.

Vid mottagares död[redigera | redigera wikitext]

När en medlem av Sankt Olavs orden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.