Dagsljus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Dagsljus är det ljus som finns naturligt under den ljusa delen av dygnet. Längden på dygnets ljusa del varierar med årstiden. Kartor som visar var på jorden det för tillfället råder dag kallas för dagsljuskarta. Dagljusets färgtemperatur varierar mellan ca 2500 kelvin (solnedgång) och mer än 10 000 kelvin (klarblå himmel), och dess intensitet mellan ca 40 lux (soluppgång och -nedgång, mulen himmel) och mer än 120 000 lux (klar himmel med solen nära zenit).[1]

Dagsljuset har sitt ursprung från solen, och kan bestå av direkt strålning, refraktion och reflektion.

Enligt forskning finns det idag inget elektroniskt ljus eller artificiellt ljus som kan kompensera eller efterlikna naturligt dagsljus[2]

Dagsljus och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Hälsofördelarna med dagsljus har varit kända sedan början av människans civilisation. Redan under det antika Romarriket och under Grekernas stormaktstid dyrkade man sina solgudar. Under 1900-talet blev dagsljus en viktig del av hälsa och vård. Ljusterapi användes för att behandla hudsjukdomar och andra besvär.[3] Dessutom blev solbrännan extrem trendig och ansågs som ett bevis på rikedom och hälsa.

Kroppen och dagsljus[redigera | redigera wikitext]

Dagsljus har ett brett utbud av element som influerar människor utöver vårt behov av ljus och syn. Dagsljus påverkar vår hälsa, balans och fysiologiska regleringar, både vårt nervsystem och det endokrina systemet. Samtliga nämnda exempel stimuleras positivt av dagsljus[4]. Forskning har konstaterat att dagsljus innehåller naturliga antidepressiva beståndsdelar som hjälper oss människor att synkronisera med den naturliga livsrytmen. Det finns forskningsunderlag som stödjer att man genom att exponera sig för direkt dagsljus kan minska risken för vinterdepressioner.[5]

Det finns många andra aspekter med dagsljus som bland annat berör psykologiska faktorer. Människan lever efter en 24-timmars rytm, som har en stor påverkan på vår hälsa och vårt välmående. Vår rytm kontrollerar vår sömn, vårt uppvaknande, vår reaktionsförmåga, våra prestationer, vår temperatur, och så vidare. Ännu viktigare är att dagsljus styr vår produktion av hormonerna melatonin och kortisol.[6]

För lite dagsljus kan påverka vår förmåga att sova, vår stressnivå, humörsvängningar vilket som i värsta fall till och med kan leda till cancer.[7]

Mer dagsljusexponering kan även ha positiva effekter för patienter efter operationer. Många aktörer arbetar därför för att dagsljus ska bli en del av inredningen vid renovation och nybyggnationer av sjukhus.[8]

Dagsljus och inomhusmiljöer[redigera | redigera wikitext]

Idag spenderar den genomsnittliga befolkningen 90% av sin tid inomhus[9] och därför har dagsljus fått en större roll och mer påverkan på våra inomhusmiljöer. Med ett större fokus på dagsljusets betydelse för välmåendet har många parter börjat arbeta för byggnader med bättre dagsljusinsläpp. Genom att endast släppa in mer dagsljus i en byggnad, kan man minska kortsiktiga och långsiktiga hälsoproblem (både ur ett micro- och ett macroperspektiv).[10] Förutom hälsoskäl har dagsljus andra fördelar - elektrisk belysning är idag en av de största energitjuvarna och skulle enkelt kunna reduceras genom en bättre användning av dagsljus.[11]

Produktivitet och dagsljus

Genom olika studier har forskare tittat på sambandet mellan produktivitet och dagsljus. Man har främst undersökt hur traditionella yrken så som kontorsarbetare, industriarbetare och butiksförsäljare har reagerat på en ökad tillförsel av dagsljus. Studierna konstaterade att produktiviteten ökar med upp till 15% på platser med ett mer generöst utbud av naturligt dagsljus.[12] Andra studier inom ämnet har visat att om en byggnad får rätt mängd naturligt ljus ökar känslan av komfort.[13]

Forskare har även försökt att skapa en förståelse mellan inlärning och dagsljus. Genom att undersöka klassrum, skolor och elever har forskningen bevisat att inlärningsförmågan hos en individ ökar när mer dagsljus finns att tillgå. Elever med mer tillgång till dagsljus under hela dagen hade 7-18% högre betyg än elever med mindre tillgång till dagsljus.[14]

Dagsljusberäkning[redigera | redigera wikitext]

Genom dagsljusberäkningsprogram kan man simulera distributionen av dagsljus i ett enskilt rum eller i en hel byggnad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matusiak, Barbara (2014). ”Dagsljus, fönster och fönsterglas”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 118-120 
  2. ^ Boyce, P., Hunter, C. and Howlett, O. (2003). ”The Benefits of Daylight through Windows”. Lighting Research Center (Rensselaer Polytechnic Institute). 
  3. ^ VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book. "3ed Edition December 2014". sid. 5. 
  4. ^ Edwards, L., Torcellini, P. (2002). ”A Literature Review of the Effects of Natural Light on Building Occupants”. U.S Department of Energy (National Renewable Energy Laboratory). 
  5. ^ VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Inddor Climate Basic Book. "3rd edition December 2014". VELUX. sid. 6. 
  6. ^ Pechacek, C.S., Andersen, M., Lockley, S.W. (2008). Leukos 5 (1), 1.26). red. Preliminary method for prospective analysis of the cicadian efficacy of (day)light with applications to healthcare architecture.. 
  7. ^ ”Circadian House report (2013) Principles and Guidelines for Healthy Homes”. http://thedaylightsite.com/library-3/research-publications/papers/. Läst 29 september 2016. 
  8. ^ VELUX Knowledge Centre for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book. "3de edition December". 
  9. ^ Schweizer, C., Edwards, R.D., Bayer-Oglesby, L., Gauderman, W.J., Ilacqua, V., Jantunen, M.J., Lai, H.K., Nieuwenhuijsen, M., Künzil, M. (2007). ”Indoor time-microenvironment-activity patterns in seven regions of Europe.”. Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology 17(2): sid. 170-181. 
  10. ^ VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy, and Indoor Climate Basic Book. "3ed edition December". sid. 25. 
  11. ^ VELUX Knowledge Centre for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book. "3de edition December". 
  12. ^ Edwards, L., Torcellini, P. (2002). ”A Literature Review of the Effects of Natural Light on Building Occupants”. National Renewable Energy Laboratory, U.S Department of Energy. 
  13. ^ Veitch, J.A., Newsham, G.R., Boyce, P.R. and Jones, C.C (2008). ”Lighting appraisal well-being, and performance in open-plan offices: A linked mechanisms approach.”. Lighting Research and Technology 40 (2): sid. 133-151. 
  14. ^ Heschong,L. (2002). ”Daylighting and Human Performance”. ASHRAE Journal 44 (6): sid. 65-67. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]