Daniel-François-Esprit Auber

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Daniel-François-Esprit Auber.

Daniel-François-Esprit Auber, född 29 januari 1782 i Caen i Normandie, död 13 maj 1871 i Paris, var en fransk kompositör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Auber var av sin far bestämd för handelsyrket och ägnade sig i början åt musiken endast som tidsfördriv. Han gjorde sig i enskilda kretsar känd genom komposition av romanser, små operor och instrumentalmusik. Först när fadern råkade i obestånd fick han göra musiken till sitt yrke. Han fullkomnade sina studier under Boieldieu och Luigi Cherubini samt uppträdde från 1813 offentligt med operor, vilka dock gjorde föga lycka. Genom La berger e chätelaine 1820 fick han ett namn, och hans ryktbarhet ökades snart genom nya verk, bland vilka La neige 1823 banade sig väg till utlandet. 1824 följde Le concert a la cour, 1825 Le macon, och 1828 La Muette de Portici. Genom sistnämnda komposition, med vilken Auber beträdde stora operans tiljor, nådde hans rykte sin höjd.

Han återvände dock till opéra comique och skrev 1830 Fra Diavolo, som jämte de båda sistnämnda räknas till hans bästa arbeten. Svagare är Le Dieu et la bayadére 1832, vars huvudroll skrevs för Taglioni (liksom "Den stummas" för dansösen Nobiet). Av de sedan följande operorna må nämnas L'am-bassadrice 1836, Le domino noir 1837, Le lac des jées 1839, Les diamants de la couronne 1841, La part du diable 1842, La siréne 1844 och Marco Spada 1852. Alla de ovan nämnda styckena, med undantag av La bergére, är uppförda i Stockholm. Början gjordes 1825 med Snöfallet. Därefter följde Fra Diavolo 1833, Concerten på hofvet, Muraren 1834, Den stumma från Portici 1836, Le lac des fées (Trollsjön), Hälften var eller hin ondes andel, Kronjuvelerna, Den svarta dominon, Ambassadrisen, Sirenen, Bramha och bajadéren samt Marco Spada (1867).

Aubers oerhörda popularitet gick hand i hand med yttre utmärkelser. 1829 blev han medlem av Académie des Beaux-Arts, 1842 efter Cherubini direktör för Conservatoire de Paris, en plats, på vilken han verkade ofantligt gott genom nitisk punktlighet och genom införande av flera förbättringar, 1857 kejserlig hovkapellmästare (ehuru han aldrig fungerade såsom dirigent) med mera, 1869 uppfördes hans sista opera, Le réve d'amour. Den 13 maj 1871 insomnade han i Paris mitt under kommunardernas barrikadlarm.

Lista över operor av Auber[redigera | redigera wikitext]

Daniel François Esprit Auber.

Operans originaltitel jämte datum och scen för urpremiären.

1805–1829[redigera | redigera wikitext]

1830–1849[redigera | redigera wikitext]

1850–1869[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Auber, Daniel François Esprit, 1904–1926.