Dawit Isaak

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dawit Isaak
Född27 oktober 1964 (58 år)
Asmara
MedborgarskapEritrea och Sverige
SysselsättningJournalist, författare
BarnBetlehem Isaak (f. 1993)
Utmärkelser
Tucholskypriset (2009)[1]
Golden Pen of Freedom Award (2011)
UNESCO/Guillermo Canos världspressfrihetspris (2017)
Webbplatsfreedawit.com/
Redigera Wikidata

Dawit Isaak, född 27 oktober 1964[2] i Asmara i Kejsardömet Etiopien (i nuvarande Eritrea), är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker som utan rättegång har hållits i eritreanskt fängelse sedan 2001. Han ses som en förrädare av den eritreanska regeringen[3] men Amnesty International menar att han är en så kallad samvetsfånge och har begärt att han omedelbart och villkorslöst ska friges.[4] Han var tidigare den enda svenska medborgare att sitta fängslad som samvetsfånge.[3]

2009 fick Isaak Tucholskypriset och 2017 UNESCO:s pressfrihetspris (Guillermo Cano World Press Freedom Prize).[5] Sverige fick senast 2020 uppgifter om att Isaak var vid liv.[6]

Asyl och svenskt medborgarskap[redigera | redigera wikitext]

Dawit Isaak kom till Sverige 1987 som flykting från självständighetskriget i Eritrea. Han slog sig ned i Lerum, försörjde sig som städare och fick svenskt medborgarskap 1992. Isaak behöll dock sitt eritreanska medborgarskap och har således dubbla medborgarskap. Efter krigets slut 1991 återvände han till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.[7]

I mars 2015 ställde kampanjgruppen Free Dawit ut en förmodad kopia av Dawit Isaaks fängelsecell på Mediedagarna i Göteborg (på Svenska Mässan). Senare också på Sergels torg i Stockholm.[8][9]
Dawit Isaaks cell, som den presenterades på Mediedagarna i Göteborg 2015.

Fängslad i Eritrea[redigera | redigera wikitext]

Den 23 september 2001 greps Isaak i sitt hem av eritreansk polis enligt den eritreanska regeringen "för brott mot rikets säkerhet".[10] Andra menar att Isaak arresterades på grund av en artikel i tidskriften Setit där han skrivit om en grupp politiker i regeringen – den så kallade 15-gruppen – som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Kring tiden för fängslandet av Isaak arresterades även merparten av 15-gruppen.

Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye "Joshua" Yohannes[11][12]. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.[13]

I april 2002 rapporterade den amerikanska pressorganisationen CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekade att han hade torterats men tillät ingen att träffa honom och det fanns få uppgifter om hur han hade det i fängelset. Isaak hade vid tidpunkten inte åtalats för något utan satt fängslad utan rättegång.

Permission[redigera | redigera wikitext]

Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick Isaaks hustru ett telefonsamtal från makens syster med besked om att han efter 1518 dagar i fängelse hade frigivits och befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra kondition.[14] Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet (UD) från eritreanska myndigheter uppgiften att Isaak endast hade haft permission.

Utrikesdepartementets agerande[redigera | redigera wikitext]

Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea.[15] Samtidigt ökade pressen på Sveriges dåvarande utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt var beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande,[16] svarade han att fallet hade hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kunde redogöra för detaljer beroende på UD:s tysta diplomati i ärendet.[17] Den 11 februari samma år rapporterades att Schiller återvänt till Sverige med oförrättat ärende.[18] Därpå hårdnade opinionen som menade att UD behövde vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt.[19] Journalistförbundets ordförande och Internationella journalistfederationens generalsekreterare krävde att Bildt personligen skulle åka till Asmara.[20]

Isaak är både svensk och eritreansk medborgare men de eritreanska myndigheterna anser att då Isaak befann sig i Eritrea när han greps lyder han under eritreanska lagar och att hans fall därför är en "intern angelägenhet". Det svenska medborgarskapet, menar man, saknar således betydelse i det här fallet, vilket inverkar på svenska UD:s möjligheter att agera. Den offentliga inställningen från den eritreanska sidan blev tydlig i en intervju med Eritreas president Isaias Afewerki i maj 2009 då följande sades: "Vi kommer inte att ha någon rättegång och vi kommer inte att frige honom. Vi vet hur vi ska handskas med honom och andra som honom." och "För mig är Sverige irrelevant."[21] Afwerki menade vidare att det vid tillfället inte existerade någon diplomatisk relation mellan Sverige och Eritrea. Detta beroende på hur Sverige hade bedrivit den "tysta diplomati" regeringen sagt att den ägnat sig åt.

"Sveriges utrikesminister kontaktade det qatariska utrikesministeriet med antagandet att Qatar och Eritrea stod varandra nära. Om Sverige ber Qatar att be Eritrea om en tjänst när det gäller en svensk journalist... så långt har kampanjen gått. Vi talar om en eritreansk medborgare. Den svenska regeringen har ingen rätt att ställa frågor om honom" menade Isaias Afwerki.[21] Utrikesminister Carl Bildt ville inte kommentera intervjun specifikt men tillade att "Om denna intervju över huvud taget ger någon information så är det kanske att den ger en bredare allmänhet insikt om hur besvärligt det här fallet är."[21]

Kampanjer i media[redigera | redigera wikitext]

Det tog lång tid innan svenska medier uppmärksammade Dawit Isaaks fall [22]. Den 19 februari 2009 initierade Expressen en kampanj för Isaak. Tidningen beslutade att intervjua samtliga riksdagsledamöter och fråga vad de personligen hade gjort för Isaak samt hur de avsåg att hjälpa honom.[23] Den 26 mars anslöt tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till kampanjen.

pressfrihetens dag den 3 maj 2009 släppte reggaegruppen Drömspår låten Frige Dawit Isaak!. I texten uppmanas Carl Bildt att åka till Eritrea för att förhandla om Isaaks frigivning. Låten uppmärksammades i pressen, på bloggar och MySpace.[24] Även Bruce Springsteen[25] och Madonna[26] krävde Isaaks frigivning.

5000 dagar i fängelse[redigera | redigera wikitext]

Den 2 juni 2015 hade Isaak suttit fängslad i Eritrea i 5 000 dagar. I samband med årsdagen arrangerades en manifestation på Sergels Torg i Stockholm med efterföljande paneldiskussion och filmvisning i Kulturhuset Stadsteatern. Bland talare och artister som medverkade fanns Isaaks döttrar Betlehem och Danait Isaak och artisten Krister Linder. Under dagen fanns en replik av Isaaks fängelsecell uppbyggd på Sergels Torg, där man kunde sitta under 15 minuter som en solidaritetshandling. Manifestationen arrangerades av Stödkommittén Free Dawit Isaak och åtta organisationer engagerade i Mediekampanjen för Dawit Isaak i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern.[9]

15 år i fängelse[redigera | redigera wikitext]

Den 23 september 2016 hade Isaak suttit fängslad i 15 år. På Stockholms centralstation anordnades en manifestation med ett flertal medverkande och en 15 minuter lång tystnadsmanifestation hölls på Sergels torg i Stockholm. Isaak uppmärksammades också på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg på flera sätt.[27] Under sommaren hade Eritreas utrikesminister Osman Saleh i en intervju med franska radiostationen RFI sagt att Isaak var vid liv. EU-parlamentarikern Cecilia Wikström hade fått samma besked från landets presidentrådgivare Yemane Gebreab.[28][29]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Isaak är gift och har tre barn. Dottern Betlehem Isaak (född 1993) är publicerad författare.

Publicerat på svenska[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tucholskypriset, Svenska PEN, läs online, läst: 26 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 1990: Isaak, Dawit
  3. ^ [a b] ”Sveriges ende samvetsfånge Dawit Isaak - en bakgrund”. SVT. Arkiverad från originalet den 27 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110127142112/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2792&artikel=2721509. 
  4. ^ ”Annual Report 2011 The state of the world's human rights”. Amnesty International. Arkiverad från originalet den 28 juli 2012. https://archive.is/20120728003822/http://www.amnesty.org/en/region/eritrea/report-2011. 
  5. ^ Fossbo/, Hannes. ”Dawit Isaak får Unescos pressfrihetspris 2017”. SVT. http://www.svt.se/kultur/medier/han-far-unescos-pressfrihetspris-2017. Läst 30 mars 2017. 
  6. ^ Bolin, Vendela; Olsson, Jonas (4 juli 2020). ”Uppgifter: Dawit Isaak lever”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-dawit-isaak-lever. Läst 4 juli 2020. 
  7. ^ Om Dawit Arkiverad 9 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine., www.freedawit.com
  8. ^ "Varmt tack till er som var med under Meg!". freedawit.com. Läst 7 juni 2015.
  9. ^ [a b] ”Dawit Isaak fängslad i 5000 dagar”. Journalistförbundet. Arkiverad från originalet den 1 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150701032842/https://www.sjf.se/nyheter/201505/dawit-isaak-fangslad-i-5000-dagar. Läst 28 juni 2015. 
  10. ^ Aftonbladet: Här bryts tystnaden om Dawit Isaak
  11. ^ Eritrea: UNESCO Voices Concern over Death of Journalist Fessehaye Yohannes[död länk], www.newssafety.com
  12. ^ Joshua dog i fängelset, www.mothugg.se 1 februari 2007.
  13. ^ Karin Lindell (19 november 2009). ”IPI: Eritrea bör följa egna lagar och frige journalister”. medievärlden. Arkiverad från originalet den 22 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090222002152/http://www.medievarlden.se/ArticleTemplate.aspx?versionId=114813. 
  14. ^ Gunnar Sörbring (19 november 2005). ”Diplomaten som fick Isaak fri”. DN. http://www.dn.se/nyheter/varlden/diplomaten-som-fick-isaak-fri. 
  15. ^ Mikael Bondesson (3 februari 2009). ”Vi är väldigt oroliga”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 10 september 2013. https://archive.is/20130910235043/http://www.dn.se/kultur-noje/vi-ar-valdigt-oroliga/. Läst 20 februari 2009. 
  16. ^ 2008/09:587 Frigivande av Dawit Isaak, www.riksdagen.se Skriftlig fråga 2008/09:587 den 9 februari 2009.
  17. ^ 2008/09:587 Frigivande av Dawit Isaak www.riksdagen.se Svar på skriftlig fråga 2008/09:587 den 18 februari 2009
  18. ^ Ylva Carlsson (11 februari 2009). ”Svårt få information om Isaak”. medievärlden. Arkiverad från originalet den 18 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090218164722/http://medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=114108. 
  19. ^ Marcus Birro (19 februari 2009). ”Dawit ska hem nu”. Expressen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090221214210/http://www.expressen.se/Nyheter/1.1472511/marcus-birro-dawit-ska-hem-nu. Läst 19 februari 2009. 
  20. ^ Sandra Samppala (20 februari 2009). ”SJF och IFJ uppmanar Carl Bildt att resa till Eritrea”. journalisten. https://www.journalisten.se/nyheter/journalistforbundet-och-ifj-uppmanar-carl-bildt-att-resa-till-eritrea. 
  21. ^ [a b c] Radio, Sveriges. ”Eritreas president Afewerki kommer inte att släppa eller åtala Dawit - Publicerat”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/2862761. Läst 13 juni 2021. 
  22. ^ Katrin Kasström (12 december 2003). ”2003-12-12 - Reportage: Historien om en fängslad svensk journalist”. www2.amnesty.se. Amnesty Press. http://www2.amnesty.se/ap.nsf/483ac524c39fe7a6c12568f200391731/95b2f93867d81de5c1256dfa007a5202?OpenDocument. Läst 22 september 2021. 
  23. ^ Thomas Mattsson (22 februari 2009). ”Vi ska fråga alla i riksdagen om Dawit Isaak”. Expressen. Arkiverad från originalet den 24 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090224145632/http://blogg.expressen.se/thomasmattsson/entry.jsp?messid=475111. 
  24. ^ Oscar Julander (9 maj 2009). ”Deras låt ska frige Dawit”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/free-dawit/deras-lat-ska-frige-dawit/. 
  25. ^ ”Bruce Springsteen: Free Dawit!”. Expressen. Arkiverad från originalet den 11 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090611055737/http://www.expressen.se/Nyheter/freedawit/1.1598714/bruce-springsteen-free-dawit. Läst 8 juni 2009. 
  26. ^ ”Madonna i kamp för Dawit Isaak”. Nyheter 24. http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/146507-madonna-i-kamp-for-dawit-isaak. Läst 8 mars 2011. 
  27. ^ Frida Jareteg (23 september 2016). ”Manifestation på centralen om Isaak”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/manifestation-pa-centralen-om-isaak/. Läst 23 september 2016. 
  28. ^ Markus Ljungholm/, Helena Jonsson. ”15 år i fängelse – vem är Dawit Isaak?”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/dawit-isaak-fangslad-i-15-ar. Läst 23 september 2016. 
  29. ^ TT (23 september 2016). ”Dawit Isaaks dörr stängd i 15 år”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/2016-09-22/dawit-isaaks-dorr-stangd-i-15-ar. Läst 23 september 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]