Svenskt medborgarskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Medborgarskapsceremoni i Stockholms stadshus den 6 juni 2011.

Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation). Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige.

Den svenska medborgarskapslagen grundar sig på härstamningsprincipen. Det innebär att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. [1]

Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har i de flesta situationer samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Det finns dock vissa skillnader. Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta här i landet och bara svenska medborgare har rösträtt i riksdagsvalen. Man kan inte heller bli invald i riksdagen utan svenskt medborgarskap.

Rätten till förvärv av medborgarskap reglerades första gången i svensk lag 1858. Medborgarskapslagar togs fram i Sverige 1894, 1924 och 1950.[2]

Folkbokförda, medborgare och utlandssvenskar[redigera | redigera wikitext]

Enligt officiell statistik fanns det den 31 december 2007 9 182 927 personer som var folkbokförda i Sverige, det vill säga med en fast adress här, dock inte nödvändigtvis boende i Sverige på denna adress. Av dessa hade ungefär 480 000 personer (från 180 länder) ej svenskt medborgarskap. Ungefär 120 000 personer räknades som utlandssvenskar, alltså var skrivna på en adress utanför Sverige, var fyllda 18 år och var röstberättigade. I samma familj/hushåll kan dock ingå fler svenska medborgare som inte är röstberättigade och därför inte syns i röstlängderna/statistiken.

Föreningen Svenskar i Världen har ungefär 400 000 medlemmar, där sannolikt många utlandssvenskar (enligt definitionen ovan) ingår. Svenskt medborgarskap är dock inget krav för medlemskap i föreningen.

För att räknas som utvandrare skall man ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. För att räknas som invandrare gäller att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst ett år.

Svenskt medborgarskap reglerades första gången 1858. Även innan dess förekom "svensk undersåte" som begrepp i flera lagtexter. För adelsätter krävdes naturalisation för att de adliga rättigheterna skulle gälla i Sverige. För borgare krävdes burskap i en svensk stad för att betraktas som svensk undersåte.[2]

1894 antogs de första medborgarskapslagarna, nya sådana kom 1924 och de nuvarande antogs 1950 som ett nordiskt samarbete. 1969 tillkom lagarna om medborgarskapskungörelse.[2]

Dubbelt medborgarskap[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli 2001 fick Sverige en ny medborgarskapslag som underlättar bland annat för barn och ungdomar att bli svenska medborgare.

Svenska medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de avsäger sig det svenska medborgarskapet. Den som blir svensk medborgare får också behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter. Men bara den som endast har svenskt medborgarskap kan räkna med fullt svenskt rättsskydd utomlands.

Ett svenskt medborgarskap kan inte återtas av staten, däremot kan medborgaren själv avsäga sig sitt svenska medborgarskap.

Ett barn som är fött efter 1 april 2015 får alltid svenskt medborgarskap om

  • någon av föräldrarna är svenska medborgare vid barnets födelse
  • en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död.

Om ett barn är fött före 1 april 2015 men efter 1 juli 2001 är det föräldrarnas medborgarskap som avgör vilket medborgarskap deras barn får.

  • Ett barn till en svensk mor blir alltid svensk medborgare. Det spelar ingen roll om barnet föds i Sverige eller utomlands.
  • Ett barn till en svensk far och en utländsk mor blir alltid svensk medborgare om barnet föds i Sverige. Är pappan gift med mamman får barnet svenskt medborgarskap vid födelsen oavsett var i världen barnet föds.
  • Ett barn till en utländsk mor, som är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk kvinna, blir också svensk medborgare om barnet är fött i Sverige och en insemination har skett med den svenska kvinnans samtycke.

Barn kan också enligt migrationsverket automatiskt få svenskt medborgarskap om det föds av en icke-svensk kvinna som i Sverige lever ihop med en svensk man (gifta eller sambor).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Migrationsverket: Att bli svensk medborgare
  2. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord medborgarskap)