De vita

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om politiska grupperingar i Finland och Ryssland. För den danska adelsätten, se Hvideätten.
Vita armén sönerna i Uleåborg 1918.

De vita utgjorde den ena parten i finska inbördeskriget samt i det krig som uppstod i Ryssland efter oktoberrevolutionen. Motståndarna var de röda.

De vita bestod huvudsakligen av agrara krafter och dess ledning dominerades till en märkbar del av personer med finlandssvenskt ursprung och finländska officerare som tjänstgjort i den före detta kejserliga ryska armén. Politisk ledare för de vita i Finland var Pehr Evind Svinhufvud och deras militäre befälhavare var Gustaf Mannerheim. Den 25 januari 1918 förklarade den finska senaten skyddskåren som regeringens styrkor och som sedermera att vara stommen för de vita.

Social sammansättning i skyddskåren

Samhällsklass 1917 1922
Eliten 1 % 0,5 %
Övre medelklass 17 % 12 %
Lägre medelklass 33 % 20 %
Bönder 44 % 45 %
Arbetare 5 % 12 %
Oklassificerade < 1 % 1 %

Den vita armén bestod huvudsakligen av jordbrukare och medelklassen, medan de röda bestod av bönder från tätorter och landsbygdsbosättare med knappa tillgångar. De vita etablerade en regering i Vasa kallad Vasasenaten, medan de röda etablerade en revolutionsregering i Helsingfors kallad Finlands folkkommissariat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Lavery, Jason Edward (2006) (på engelska). The History of Finland. Westport, Connecticut: Greenwood Press. ISBN 0-313-32837-4 

Se även[redigera | redigera wikitext]