Deeyah Khan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deeyah Khan
DeeyahKhan.jpg
Född7 augusti 1977 (41 år)
Oslo, Norge
År som aktiv1992–
IMDb

Deeyah Khan, född 7 augusti 1977 i Oslo, är en norsk filmregissör, sångerska och människorättsförespråkare.[1] Hon är grundare av produktionsbolaget Fuuse, som specialiserat sig på dokumentärfilmer, digitala medieplattformar och innehåll för television och live-evenemang. Hon är också grundare och redaktör för Sister-Hood tidskrift. Tidskriften främjar och ger röst till kvinnor av muslimsk bakgrund.

År 2016 blev Khan UNESCO-goodwillambassadör för konstnärlig frihet och kreativitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Födelse och förfäder[redigera | redigera wikitext]

Deeyah Khan föddes i Oslo av sunnimuslimska föräldrar[2]. Hennes mamma är pashtun med rötter i Afghanistan och hennes far är punjabi. Fadern kommer från Pakistan. Hon har en yngre bror som heter Adil Khan, som är skådespelare.

Tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Vid sju års ålder introducerades Khan till musiken av sin far. Hennes första offentliga uppträdande ägde rum i norsk tv vid åtta års ålder. Hon förekom därefter emellanåt i tv och sjöng även på andra artisters skivor. Hennes första album "I Alt Slags Lys" lanserades när hon var femton år gammal. Strax efter det flyttade hon till Storbritannien, där hon gav ut två singlar och ett album. Hon övergick senare till att arbeta som musikproducent.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1992: I alt slags lys (album)[3].
  • 1995: Get Off My Back (singel)[4].
  • 1995: History (Singel)[5].
  • 1995: Color Of My Dreams (singel)[6].
  • 1996: Deepika (album)[7].
  • 2005: Plan of My Own / I Saw You
  • 2007: Ataraxis (album)[8].
  • 2010: Listen To The Banned (samlingsalbum med förbjudna, förföljda och fängslade konstnärer från Afrika, Mellanöstern och Asien. Amnesty International i Storbritannien stödde Listen To The Banned genom att göra albumet tillgängligt via sin webbplats i slutet av 2010.
  • 2012: Nordic Woman (samlingsalbum med kvinnliga konstnärer av traditionella nordiska musikformer från Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island.
  • 2013: Echo of Indus CD med den pakistanska medborgaren Ashraf Sharif Khan Poonchwala
  • 2013: Iranian Woman (samlingsalbum med iranska kvinnliga konstnärer)[9].

Sister-Hood[redigera | redigera wikitext]

År 2007 lanserade Deeyah Khan Sister-Hood som en konstnärlig plattform för muslimska kvinnor. År 2016 blev Sister-Hood webbtidning med målet att ge röst till kvinnor med muslimsk bakgrund. Sex månader senare vann Sister-Hood Espoke Livings pris för bästa webbplats vid Asian Media Awards för tidningens arbete för jämställdhet och för att öka medvetandet om de problem som påverkar muslimska kvinnor.

Filmproduktion[redigera | redigera wikitext]

Khan regidebuterade med dokumentären Banaz A Love Story. Dokumentären har fått internationella utmärkelser, inklusive Emmy Award 2013 för bästa internationella dokumentär. Filmen används för att utbilda brittisk polis kring hedersmord [10].

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Film
År Tittel Rolle Kommentar Typ
2017 White Right: Meeting The Enemy Regissör och producent
  • Vann Royal Television Society Award[12].
  • Vann PeaceJam Special Jury Award[13].
  • Vann Rory Peck Award [14].
  • Vann Women in Film and Television UK Awards[15].
  • Vann Bellingham Human Rights Film Festival juripris [16]
  • Vann Asian Media Awards[17].
  • Nominerad til Frontline Club Awards.[19].
Dokumentär
2016 Islam's Non-Believers Regissör och producent Nominerad till Asian Media Awards [20] Dokumentär
2015 Jihad: A Story of the Others Regissör och producent
  • Utsågs till bästa korta dokumentären vid New York International Independent Film and Video Festival.
  • Tilldelad Mänskliga rättigheter-utmärkelse från Norska ministeriet för konst och kultur för dokumentär.[21]
  • Nominerad till Grierson Awards.[22].
  • Nominerad till British Academy Film Awards [23].
  • Nominerad tillGolden Nymph Award.
  • Nominerad till Creative Diversity Network Awards [24]
Dokumentär
2012 Banaz a Love Story Regissör och producent
  • Vann Peabody Award.
  • Vann Emmy Award.
  • Vann Bergen International Film Festival.
  • Nominerad till Royal Television Society Awards.
Dokumentär

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 2018: Hedersdoktor vid Emerson College[25].
  • 2017: Ledamot av Konstrådets styrelse i Norge. Utnämningen gäller i fyra år (2018–2021)[26].
  • 2016: Goodwillambassadör för UNESCO för konstnärlig frihet och kreativitet[27]. Hon är den första norska som har blivit utnämnd[28].
  • 2016: Telenors kulturpris[29].
  • 2016: Peer Gynt-priset.[30].
  • 2016: Gunnar Sønstebys Memorial Fund[31]. Syftet med denna utmärkelse är att hedra de individer eller organisationer vars syfte är att försvara de demokratiska grundläggande värderingar och för att säkerställa landets frihet och oberoende.
  • 2015: Universitetets i Oslo Mänskliga Pris[32].
  • 2015: Planens tjejpris (Girls Award, International Day of the Girl Child)[33].
  • 2012: Ossietzky-priset av norska P.E.N[34].
  • 2009: Freedom Award[35].
  • 1996: Stiftelsen Scheiblers pris[36].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”10 Music Artistes Who Support The Cause To End Violence Against Women activist”. www.thepixelproject.net. http://www.thepixelproject.net/2012/02/13/activism-101-10-music-artistes-who-support-the-cause-to-end-violence-against-women/. Läst 28 augusti 2018. 
  2. ^ Lorena G. Maldonado (18 december 2017). ”Deeyah Khan, la cineasta musulmana que se cuela en las fiestas de los nazis” (på es). elespanol.com. https://www.elespanol.com/cultura/cine/20171205/267224177_0.html. Läst 29 augusti 2017. 
  3. ^ ”Deepika– I alt slags lys”. kkv.no. 20 juli 1992. http://kkv.no/musikk/utgivelser/1990-1999/1992/deepika/. Läst 28 augusti 2018. 
  4. ^ ”Release title: Deepika Thathaal - Get Off My Back”. intunes.ru. http://intunes.ru/release-idbgdgicf/Get-Off-My-Back. Läst 28 augusti 2018. 
  5. ^ MAGNUS S. RØNNINGEN (12 augusti 2003). ”Deepika trosser truslene”. dagbladet.no. http://www.dagbladet.no/kultur/2003/08/12/375769.html. Läst 29 augusti 2018. 
  6. ^ ”Deepika Thathaal”. discogs.com. https://www.discogs.com/artist/619331-Deepika-Thathaal. Läst 29 augusti 2018. 
  7. ^ ”Deepika”. discogs.com. 20 juli 1996. https://www.discogs.com/Deepika-Deepika/release/1839825. Läst 29 augusti 2018. 
  8. ^ ”NEW ALBUM ‘ATARAXIS’: DEEYAH FEATURING BOB JAMES, ANDY SUMMERS AND NILS PETTER MOLVŒR”. worldmusiccentral.org. 12 november 2007. http://worldmusiccentral.org/2007/11/12/new-album-ataraxis-deeyah-featuring-bob-james-andy-summers-and-nils-petter-molvoer/. Läst 29 augusti 2018. 
  9. ^ Robin Denselow (24 oktober 2013). ”Various: Deeyah presents Iranian Woman – review”. www.guardian.com. https://www.theguardian.com/music/2013/oct/24/various-deeyah-iranian-women-review. Läst 29 augusti 2018. 
  10. ^ Tracy McVeigh (13 oktober 2013). ”Her film about an 'honour' killing won an Emmy. Now it's being used to train police”. www.guardian.com. https://www.theguardian.com/society/2013/oct/13/emmy-honour-killing. Läst 30 augusti 2018. 
  11. ^ ”Ny Emmy-pris til Deeyah Khan – for filmen der hun møtte fienden” (på no). dagsavisen.no. 2 oktober 2018. https://www.dagsavisen.no/kultur/ny-emmy-pris-til-deeyah-khan-for-filmen-der-hun-motte-fienden-1.1211202. Läst 2 oktober 2018. 
  12. ^ RTS (26 november 2018). ”Winners of the RTS Craft & Design Awards 2018 announced”. rts.org.uk. https://rts.org.uk/article/winners-rts-craft-design-awards-2018-announced. Läst 27 november 2018. 
  13. ^ NTB (22 juni 2018). ”Deeyah Khans høyreekstremist-dokumentar vant pris i Monte Carlo”. www.medier24.no. https://www.medier24.no/notiser/91430. Läst 30 augusti 2018. 
  14. ^ Rory Peck Trust (1 november 2018). ”WOMEN FREELANCERS TRIUMPH AT RORY PECK AWARDS 2018”. rorypecktrust.org. https://rorypecktrust.org/rpt-live/November-2018/Women-freelancers-triumph-at-Rory-Peck-Awards-2018. Läst 2 november 2018. 
  15. ^ STEWART CLARKE (6 december 2018). ”Phoebe Waller-Bridge, Rungano Nyoni Win Women in Film & TV U.K. Awards”. variety.com. https://variety.com/2018/film/global/phoebe-waller-bridge-rungano-nyoni-women-in-film-tv-uk-awards-1203082555/. Läst 7 december 2018. 
  16. ^ ”Festival Awards”. bhrff.webs.com. https://bhrff.webs.com/awards.htm. Läst 5 juli 2019. 
  17. ^ Raj Baddhan (26 oktober 2018). ”The Asian Media Awards 2018 were held on Thursday 25th October at the Hilton Manchester Deansgate.”. bizasialive.com. https://www.bizasialive.com/asian-media-awards-2018-winners-list/. Läst 27 oktober 2018. 
  18. ^ ”CURRENT AFFAIRS”. www.bafta.org. 4 april 2018. http://www.bafta.org/television/awards/tv-2018#current-affairs. Läst 30 augusti 2018. 
  19. ^ ”Shortlist 2018”. www.frontlineclub.com. 7 oktober 2018. https://www.frontlineclub.com/awards/shortlist-2018/. Läst 2 november 2018. 
  20. ^ ”Asian Media Awards 2017 Finalists”. asianmediaawards.com. 21 september 2017. http://asianmediaawards.com/asian-media-awards-2017-finalists/. Läst 30 augusti 2018. 
  21. ^ Sveinung Stoveland (4 november 2015). ”Deeyah Khan får menneskerettspris for modig film om religiøse krigere”. www.dagbladet.no. http://www.dagbladet.no/2015/11/04/nyheter/krig_og_konflikter/film/islam/41809193/. Läst 30 augusti 2018. 
  22. ^ NTB (29 juli 2016). ”Deeyah Khan nominert til prestisjetung britisk dokumentarpris for Jihad-film.”. www.medier24.com. http://www.medier24.com/nyheter/deeyah-khan-nominert-til-prestisjetung-britisk-dokumentarpris-for-jihad-film/. Läst 30 juli 2018. 
  23. ^ ”Television in 2016-Television/Current Affairs on 2016”. www.bafta.org. 30 mars 2016. http://awards.bafta.org/award/2016/television. Läst 30 augusti 2018. 
  24. ^ Chris Curtis (22 maj 2017). ”Shortlist revealed for CDN Awards 2017.”. www.broadcastnow.co.uk. http://www.broadcastnow.co.uk/news/shortlist-revealed-for-cdn-awards-2017/5118325.article?blocktitle=Top. Läst 30 augusti 2018. 
  25. ^ ”POET LAUREATE BILLY COLLINS TO SPEAK AT EMERSON COMMENCEMENT”. emerson.edu. 10 april 2018. https://www.emerson.edu/news-events/emerson-college-today/poet-laureate-billy-collins-speak-emerson-commencement#.WwEW4EjRA2y. Läst 30 augusti 2018. 
  26. ^ Press release (15 december 2017). ”Nye medlemmer til Norsk kulturråd”. regjeringen.no. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/nye-medlemmer-til-norsk-kulturrad/id2582280/. Läst 30 augusti 2018. 
  27. ^ UNESCO Press release (17 november 2016). ”Filmmaker, music producer Deeyah Khan named UNESCO Goodwill Ambassador for artistic freedom and creativity”. unesco.org. http://en.unesco.org/creativity/news/filmmaker-music-producer-deeyah-khan-named-unesco. Läst 30 augusti 2018. 
  28. ^ Kadafi Zaman (1 november 2016). ”Ble mobbet og truet ut av Norge – nå blir hun Norges første goodwill-ambassadør for FN”. tv2.no. http://www.tv2.no/nyheter/8700833/. Läst 30 augusti 2018. 
  29. ^ NTB (6 september 2016). ”Deeyah Khan:Får kulturpris på en halv million”. dagbladet.no. http://www.dagbladet.no/kultur/far-kulturpris-pa-en-halv-million/62302528. Läst 30 augusti 2018. 
  30. ^ HARALD STANGHELLE (12 augusti 2016). ”En flyktning med sin Peer Gynt”. aftenposten.no. http://www.aftenposten.no/meninger/kommentar/En-flyktning-med-sin-Peer-Gynt--Harald-Stanghelle-601980b.html. Läst 30 augusti 2018. 
  31. ^ Paal Wergeland, Ida Creed (8 januari 2016). ”Sønstebys minnepris til Khan og Bakkevig”. www.nrk.no. http://www.nrk.no/norge/sonstebys-minnepris-til-khan-og-bakkevig-1.12739559. Läst 30 augusti 2018. 
  32. ^ ”Art of Change Fellow Deeyah Khan is Awarded the University of Oslo's Human Rights Award”. artofchange.is. 21 september 2015. http://artofchange.is/art-of-change-fellow-deeyah-khan-is-awarded-the-university-of-oslos-human-rights-award/. Läst 30 augusti 2018. 
  33. ^ Claudio Castello (13 oktober 2015). ”Filmskaper fikk Plans Jentepris 2015”. utrop.no. http://www.utrop.no/Nyheter/Innenriks/29415. Läst 30 augusti 2018. 
  34. ^ ”Deeyah mottok årets Ossietzkypris”. web.archive.org. 11 december 2012. https://web.archive.org/web/20150610205900/http://www.norskpen.no/ArticleDetails/tabid/64/ArticleID/1392/Deeyah-mottar-%C3%A5rets-Ossietzkypris.aspx. Läst 30 augusti 2018. 
  35. ^ ”Muslim singer Deeyah wins Freedom Award”. www.ethnicnow.com. 1 december 2008. http://www.ethnicnow.com/channels/editors-choice/press-release/1/2843/muslim-singer-deeyah-wins-freedom-award.html. Läst 30 augusti 2018. 
  36. ^ ”Prisvinnere 1993 - 1998”. scheibler.no. 24 juni 1998. http://scheibler.no/prisvinnere-1993-1998/. Läst 30 augusti 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]