Hoppa till innehållet

Zazaiska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dimilî)
Zazaiska
zazakiska, dimli
Zaza, Dimilî, Zazakî
Talas iKurdistan, Turkiet, Iran, Irak, Georgien, Kazakstan
RegionNorra Kurdistan, Östra Turkiet (Bingöl, Elazığ, Tunceli (Dersim) , Diyarbakır, Erzincan, Erzurum, Muş, Sivas, Gümüşhane, Şanlıurfa, och Adıyaman), fläckvis spritt i Mutki, Sarız, Aksaray, Batum, och Taraz
Antal talare3 miljoner–4 miljoner
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Språkkoder
ISO 639‐2zza
ISO 639‐3zza – inkluderande kod
Individuella koder:
kiu – Nordzazaiska
diq – Sydzazaiska
Regioner i Turkiet där zazaiska talas, uppdelade på tre huvuddialektområden.

Zazaiska (zazakî eller zaza) är zazafolkets språk i Zazaistan. Andra benämningar är kirdki, dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan sju och nio miljoner talare. En del språkforskare hävdar att zazaiska är ett fristående språk medan andra menar att det är en dialekt av språket "kurdiska". De flesta talarna av zazaiska anser sig själva vara kurder. Språket talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtiondenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

Zazaiskans språkliga inordning

[redigera | redigera wikitext]

Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk

[redigera | redigera wikitext]

Zazaiskan betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av både kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) fast att zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsamman med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp. Zazaiska bildar däremot tillsamman med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i vidare avseende även inkluderar baluchi.[källa behövs]

Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zazaiska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.[källa behövs]

Zazaiskan uppvisar likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida partiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.[källa behövs]

Debatt om klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Zazaiska är ett iranskt språk inom den indoeuropeiska familjen. Dess närmaste släktingar är mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera [vilka?] anser att zazaiska är en kurdisk dialekt (jämte kurmandji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.

Etnologer föredrar följande indelning:[1]

USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsamman med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. [2] Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.[3] Encyclopaedia Britannica anger zazaiska som en kurdisk dialekt. [4] Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.[5]

Fonologisk korrespondens i zazaiska och andra iranska språk

[redigera | redigera wikitext]

Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.

Zazaiska Persiska Kurdiska Svenska
v b, g b, g -
va bad ba vind
varan baran baran regn
vac avaz* bêj sjunga, säga
vaz- guriz- bez- springa
velg berg belg löv
veng bang bang, deng röst
ver ber ber framsida
verek berre berx får
vewr berf berf snö
vên, vin bin- bin- se
vir bir bir minne
vist bist bist tjugo
viya bive bi änka
viyal bid bi pil, vide
vam badam behıv mandel
vic- biz- bêz- välja
veyşan gorosne bırsi hungrig
veşn goşn beran bagge[?]
v giyah giya gräs
vıl gol gul ros
velık gorda gurçık kalv
verg gorg gurg varg
vurayen gerdiden guherin ändra

avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.

De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zazaiska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).

Indoeuropeiska Avestiska Zazaiska Kurdiska Persiska Svenska
*k'/*g' z/s z/s z/s d/h -
*k'erd- zerdeye- zerri dıl* dêl hjärta
*g'hol- zaranya- zerd zêr zer* guld
*g'no- zan- zan- zan- dan- veta
*g'roma zamat- zama zava damad ansa[?]
*eg'om ezēm ez ez* edēm* jag
*bhrg'h- berez- berz bılınd* boland lång
*dek'm dese des deh* deh tio

zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.
edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.
ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.
dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.

Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.

Zazaiska Persiska Kurdiska Svenska
ĵ ž z -
ceni zen jın kvinna
cın- zen- jen- spela musik
cıwiyayış zisten jıyan leva
cınde zende zındi* levande
cor zeber jor upp
cêr zir jêr ner
cı az jı
roc ruz roj dag
vac avaz j säga, sjunga
ercan arzan erzan* billig
vic- biz- z-* välja
pewc- pez- j- tillaga[?]

zındi*, erzan*, bêz-*: Kurdiskans zindi, erzan och bez är inlån från persiska.
Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyska Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zazaki, 23 juni 2008.

Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln

[redigera | redigera wikitext]

Urval av lingvistisk forskning om zazaiska

[redigera | redigera wikitext]

Second edication, İremet Publishing, 2002 Stockholm /Sweden

  • Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
  • Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • [9] Ethnologue on Zazaki (language)
  • [10] (Weblinks of Zaza people)
  • [11] Academic Research Center of Zazaki
  • [12] Zazaki Wikipedia
  • [13] Only Zazaki news