Drömmar om rosor och eld

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Drömmar om rosor och eld
{{{bildtext}}}
FörfattareEyvind Johnson
OmslagsbildBertil Bull Hedlund
GenreRoman
FörlagBonniers
Utgivningsår1949

Drömmar om rosor och eld är en roman av Eyvind Johnson utgiven 1949.

Romanen är baserad på verkliga häxprocesser i den sydfranska staden Loudun på 1600-talet. Den handlar om en besatthetsepidemi bland nunnor i ett kloster och den fritänkande prästen Urban Grainier som blir anklagad för häxeri, torteras och bränns på bål. Liksom andra historiska romaner av Eyvind Johnson rymmer berättelsen allegoriska paralleller till samtiden och totalitära ideologier som nazism och kommunism.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Den vackre och vältalige Urbain Grainier kommer som ny katolsk präst till staden. Han gör snart några av stadens borgare till sina fiender, eftersom de avundas honom hans högmod och framgång hos kvinnorna. Hans fiender sammansvär sig för att göra sig av med honom, men misslyckas. En annan källa till konflikt är nedbrytandet av stadsmurarna. Kardinal Richelieu har beslutat att alla tidigare hugenottbefästningar skall förstöras. En grupp av stadens invånare, bland dem Grainier, kämpar för att bevara stadsmurarna mot Richelieus anhängare. En skara nunnor slår sig ner i staden och de börjar drabbas av egendomliga drömmar. Deras biktfader misstänker att de är besatta av demoner och tillkallar en demonutdrivare. Denne får nunnorna att avslöja att det är Grainier som är orsaken till demonernas ankomst. Grainiers fiender tar tillfället i akt för att få prästen dömd för häxeri. Trots en chans att undkomma och tortyr vägrar Grainier att erkänna sig skyldig till häxeri och trolldom utan väljer istället martyrskapet som ett vapen för att besegra sina motståndare. Hans ursinniga och gäckade anklagare släpar honom till slut till bålet och bränner honom som kättare på stadens torg.

Bakgrund och tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Redan 1931 hade Eyvind Johnson på ett antikvariat i Stockholm hittat och köpt ett exemplar av Louis Figuiers verk Histoire du Merveilleux dans les temps modernes. I boken finns en redogörelse för besatthetsepidemin i den franska staden LoudunRichelieus tid och den process som ledde till att prästen Urbain Grandier dömdes till döden för häxeri och brändes på bål.[1] Idén att skriva en roman om händelserna aktualiserades 1947 när Johnson började studera mer litteratur om tiden och även besökte Loudun.[2] Skrivandet av romanen gick till en början trögt, men en avgörande vändning kom i april 1948 när Johnson fick tillgång det källmaterial han behövde, framför allt Gabriel Legués bok Urban Grandier et les Possédées de Loudun.[3] Den gav en ändrad inriktning på arbetet och den psykologiska tolkningen kom att dominera framför det historiska perspektiv och den politiska tendens som också finns i romanen.[3] En tidig titel på romanen var Muren saknar försvarare.[3]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Drömmar om rosor och eld utkom på hösten 1949. Många kritiker var positiva och lovorden handlade framför allt om författarens skickliga förmåga att återskapa en historisk atmosfär.[4] Endast undantagsvis drogs paralleller till aktuella politiska skeenden, men i finska Hufvudstadsbladet påpekade Olof Enckell att romanen kunde läsas ”som en indignationsskrift mot vissa samtida rättegångar med politisk-ideologisk intolerans som bakgrund och drivfjäder”.[5] Några katolska kritiker var emellertid starkt negativa till skildringen, Sven Stolpe i Aftonbladet talade till och med om en ”kallblodig förvanskning av en historisk verklighet”, varigenom ett högt motiv fyllts med "modern undermänsklighet".[6] Artur Lundkvist i Dagens Nyheter ansåg däremot att författaren inte varit tillräckligt grundlig i sitt studium av religionens sexualförtryck. Han menade att Johnson eftersträvat "den mera omärkligt genomträngande verkningen hos en gestaltad verklighet" och att "han varit för upptagen av berättandets rent konstnärliga sida för att riktigt fördjupa sig i det problem han utvalt sig eller som utvalt honom".[7] Gunnar Helén i Stockholms-Tidningen betonade Eyvind Johnsons ”allt överskuggande rättslidelse” och förutspådde att romanens budskap kommer ”att bäras till framtiden i kraft både av dess sanning och dess skönhet”.[8]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Romanen är översatt till mer än tio språk, bland annat till danska, tyska, franska, nederländska och engelska.

  • Drømme om roser og ild, Köpenhamn 1952 Libris
  • Träume von Rosen und Feuer, Hamburg 1952 Libris
  • De roses et de feu, Paris 1956 Libris
  • Dromen van rozen en vuur, Amsterdam 1981 Libris
  • Dreams of roses and fire, New York 1984 Libris

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Eyvind Johnson Drömmar om rosor och eld, Bonniers 1949
  • Örjan Lindberger Människan i tiden. Eyvind Johnsons liv och författarskap 1938-1976, Bonniers 1990 ISBN 91-0-047904-7
Noter
  1. ^ Människan i tiden, sid. 183
  2. ^ Människan i tiden, sid. 185
  3. ^ [a b c] Människan i tiden, sid. 187
  4. ^ Människan i tiden, sid. 206
  5. ^ Människan i tiden, sid. 204
  6. ^ Människan i tiden, sid. 206
  7. ^ Människan i tiden, sid. 206
  8. ^ Människan i tiden, sid. 207-208

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]