Duvfåglar
| Duvfåglar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
| Överordning | Neoaves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Columbiformes | |
| Auktor | Latham |
| Utbredning | |
 | |
| Familjer | |
| |
| Synonymer | |
| Pullastrae (Fries, 1925) | |
Duvfåglar (Columbiformes) är en ordning av fåglar som indelas i de två familjerna duvor (Columbidae) och de utdöda drontfåglarna (Raphidae). Duvfåglarna utgör en väl avgränsad ordning vars olika släkten uppvisar stora likheter. Exempelvis har alla arter en kort rak näbb, med något nedåtböjd spets och en näbbrot som är täckt av mjuk vaxhud. Deras kraftiga fötter är anpassade till att befinna sig på marken. När deras pulli kläcks är de nakna och matas först med så kallad krävmjölk. Till skillnad från merparten av alla världens fågelarter så kan duvorna dricka genom att suga upp vatten utan att behöva böja bak huvudet för att svälja.[1]
Det finns över 300 arter och ordningen förekommer på alla kontinenter, förutom i polartrakterna. Deras utbredning är främst centrerad till tropikerna.
Taxonomi
Flyghönsen (Pteroclidae) behandlades tidigare som en del av ordningen, mest beroende på deras sätt att dricka. Men nyare studier har visat att flyghönsen inte dricker med en liknande teknik[1] och idag placeras de i den egna ordningen Pteroclidiformes och anses vara närmre besläktade med vadarfåglarna.[2]
Noter
- ^ [a b] Tom J. Cade & Lewis I. Greenwald (1966) "Drinking Behavior of Mousebirds in the Namib Desert, Southern Africa", The Auk, vol.8, nr.1 pdf
- ^ Francis Hugh John Crome (2004) "Columbiformes (Pigeons, Doves, and Dodos)", Grzimek's Animal Life Encyclopedia, Eds. Michael Hutchins, Dennis A. Thoney, and Melissa C. McDade. Vol. 9: Birds II. 2nd ed. Detroit: Gale, sid:241-246. 17 vols.
