Effektiv altruism

Från Wikipedia
Version från den 11 januari 2018 kl. 13.58 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Länk lika med länktext)

Effektiv altruism är en social rörelse som använder evidens och kritiskt tänkande för att förbättra världen så effektivt som möjligt. Effektiva altruister försöker ha alla potentiella problem och lösningar till dessa problem i åtanke och därefter agera på det sätt som sannolikt ger de bästa resultaten.[1] Det är detta breda evidensbaserade tillvägagångssätt som skiljer effektiv altruism från traditionell osjälviskhet och välgörenhet. Även om en stor andel effektiva altruister fokuserar på välgörenhetssektorn, kan filosofin bakom effektiv altruism användas bredare, t.ex. genom prioritering av olika vetenskapliga projekt, företag och policyinitiativ som kan uppskattas rädda och förbättra flest liv.[2] Bland personer associerade med rörelsen återfinns filosofen Peter Singer[3] samt en av grundarna till Facebook, Dustin Moskovitz.[4]

I Sverige verkar Effektiv altruism Sverige[5] sedan 2016 för att sprida idéerna kring rörelsen. Därutöver finns effektiv altruism-studentföreningar vid Handelshögskolan,[6] Kungliga Tekniska Högskolan[7] och Stockholms universitet.[8]

Filosofi

Kostnadseffektivitet

Effektiva altruister försöker peka ut de välgörenhetsorganisationer som uppnår så mycket gott som möjligt per spenderad krona. Till exempel väljer de åtgärder för att förbättra hälsa utifrån deras effekt i form av kvalitetsjusterade levnadsår per krona.

Effektiva donationer är en viktig del av effektiv altruism, då vissa välgörenhetsorganisationer är mycket effektivare än andra.[9] Vissa välgörenhetsorganisationer misslyckas med sina mål och bland de som faktiskt har lyckats, har analyser visat att ett fåtal organisationer uppnår mycket bättre resultat med mycket mindre pengar spenderade.[10]

Marginell påverkan

Effektiva altruister använder ofta välgörenhetsutvärderaren Givewell. En av de saker som Givewell har lagt stor vikt på är att utvärdera välgörenheters utrymme för ökat kapital.[11] Generellt sett anser effektiva altruister att man bör basera sina donationer på den förbättring (det marginella värde) som dessa donationer skulle möjliggöra, istället för att utgå från vad välgörenhetsorganisationen tidigare har uppnått.

Opartiskt tänkande

Effektiva altruister avfärdar idén att vissa liv är intrinsikalt viktigare än andra. En person i Sverige är exempelvis lika viktig som en person i ett u-land. Filosofen Peter Singer hävdar:

”It makes no difference whether the person I can help is a neighbour's child ten yards away from me or a Bengali whose name I shall never know, ten thousand miles away. [...] The moral point of view requires us to look beyond the interests of our own society. Previously [...], this may hardly have been feasible, but it is quite feasible now. From the moral point of view, the prevention of the starvation of millions of people outside our society must be considered at least as pressing as the upholding of property norms within our society.” [12]

Utöver detta anser många effektiva altruister att även kommande generationer har ett moraliskt värde; därför fokuserar de på att försöka minska risken för att mänskligheten utrotas. Andra anser att icke-mänskliga djurs intressen bör ha samma moraliska vikt som liknande intressen hos människor och arbetar därmed för att minska lidandet djur upplever i bland annat i så kallade factory farms (djurfabriker).[13]

Kontrafaktiskt tänkande

Effektiva altruister hävdar att kontrafaktiskt tänkande är viktigt för att avgöra vilket agerande som har mest positiv effekt. Man ska med andra ord tänka ”vad skulle hända om jag inte gjorde så?”. Många har med detta sätt att tänka kommit fram till att de bästa sätten att hjälpa folk är genom direkta metoder, såsom att arbeta för välgörenheter eller socialtjänster.[14] Eftersom välgörenheter och socialtjänster ofta kan hitta personer som är intresserade av att jobba med dem så jämför effektiva altruister det goda de skulle göra i ett visst arbete med hur mycket gott som den näst bästa kandidaten hade gjort om den istället fått jobbet. Enligt detta sätt att tänka på blir den positiva effekten av konventionella altruistiska yrken mindre än de verkar.[15]

Detta resonemang har gjort att många effektiva altruister valt en väg som kallas ”Earning To Give” (tjäna för att ge). Den strategin handlar om att välja högbetalda karriärer med det explicita målet att donera stora summor pengar till välgörenhet. Benjamin Todd och William MacAskill menar att den marginella påverkan som potentiellt oetiska handlingar i sådana karriärer har, skulle vara liten eftersom dessa handlingar annars skulle ha utförts av någon annan, medan den personen inte skulle ha donerat pengarna från vinsten till välgörenhet.[16]

Målprioritering

Även om det finns en växande fokus på effektivitet inom ideella föreningar, görs det ofta med enbart ett mål i åtanke, såsom utbildning eller klimatförändring.[17] Effektiva altruister försöker istället jämföra vikten av olika mål[18] och hitta de problem där deras engagemang eller donationer bäst kan bidra till deras övergripande målsättning, som att t.ex. minska människors eller djurs lidande.

Prioriterade områden för effektiva altruister är fattigdom i utvecklingsländer, djurs lidande i factory farms (djurfabriker), och mänsklighetens framtid.

Beteenden

Donationer

Den mest snäva tolkningen av effektiv altruism handlar om att få ens donationer att göra så mycket gott som möjligt. Det finns två aspekter av detta: hur mycket man ska donera samt vad man ska donera till. Välgörenhetsutvärderaren Givewell fokuserar mestadels på det senare, genom att hitta de bästa donationsmöjligheterna samt hur stort utrymme det finns för ökad sponsring för dem att spendera effektivt. Giving What We Can försöker inrikta sig på båda problemen: de uppmanar folk att bli medlemmar och ge löften om en miniminivå på hur mycket de kommer donera nu och i framtiden, och de ger också rekommendationer på effektiva välgörenhetesorganisationer som medlemmarna kan välja att donera till.

Många effektiva altruister väljer att aktivt försöka öka sin inkomst för att kunna donera mer till välgörenhet, en strategi som kallas ”Earning to Give”.

Karriärval

Ens karriärval påverkar hur mycket gott man kan göra, både direkt (genom det man faktiskt jobbar med) och indirekt (genom de pengar man har möjligt att donera under sin karriär). Organisationen 80 000 hours ger karriärrådgivning till effektiva altruister, med syfte att hjälpa dem att använda sina karriärer till att göra så mycket gott de kan. 80 000 Hours hävdar att en karriär bör vara baserad på både den omedelbara effekten (det jobb man utför och pengarna man donerar) och den långsiktiga effekten som till exempel karriärkapital som kan användas i framtiden för att göra ännu mer nytta.[19]

Målprioritering

Effektiv altruism är öppen till nästan vilket område som helst. I praktiken har folk emellertid i effektiv altruism-rörelsen prioriterat fyra områden:

  1. Bekämpa global fattigdom
  2. Djurs lidande
  3. Den fjärran framtiden och global katastrofrisk
  4. Bygga effektiv altruism-rörelsen

Bekämpa global fattigdom

Att bekämpa global fattigdom har varit målet för flera organisationer inom till effektiv altruism-rörelsen. Organisationen Givewell arbetar för att hitta de mest effektiva välgörenhetsorganisationerna, och de hävdar att effekten per spenderad krona är mycket högre om den spenderas i u-länder.[10] Därför har alla deras rekommenderade välgörenhetsorganisationer hittills handlat om att minska fattigdom och förbättra hälsan för de fattigaste i världen. Givewell har rekommenderat Against Malaria Foundation, Schistosomiasis Control Initiative, Deworm the World Initiative, (och tidigare också VillageReach) för global hälsa samt GiveDirectly för direkta villkorslösa pengaöverföringar. Organisationen Giving What We Can fokuserar också på global fattigdom. Peter Singers bok Det liv du kan rädda inriktade sig på den moraliska vikten av att donera mer pengar för att bekämpa den extrema fattigdom som existerar i världen.

Medan en stor del av effektiv altruism-rörelsen har handlat om direkta strategier såsom pengaöverföringar och åtgärder för hälsa, så har man på sista tiden ökat fokus på systematisk förändringar inom exempelvis politik och ekonomi. Detta för att systematisk förändring, om än mer oviss, kan ge mer långsiktiga förbättringar än mer direkta metoder.[20]

Djurs lidande

Många effektiva altruister anser att det är ett eftersträvansvärt mål att minska djurs lidande, och att det finns väldigt effektiva sätt göra det på. Organisationen Animal Charity Evaluators (ACE, tidigare kallad “Effective Animal Activism) är förknippad med effektiv-altruismrörelsen och de utvärderar och jämför olika djurrättsorganisationer.[20]

Det finns stor variation inom EA-rörelsen om hur stor vikt som läggs på icke-mänskliga djurs välfärd. De flesta är emot factory farming; många förespråkar vegetarianism och veganism. Utöver det är vissa bekymrade över lidandet hos djur in naturen, även för ryggradslösa djur såsom insekter.[21] Å andra sidan bryr sig vissa effektiva altruister inte om icke-mänskliga djur alls och anser inte att vegetarianism eller veganism krävs.[22][23]

Den fjärran framtiden och global katastrofrisk

Vissa effektiva altruister anser att den fjärran framtiden är oerhört viktig. De anser att det totala värdet för alla kommande framtida generationer är mycket större än för nu existerande människor, oavsett vad man lägger moralisk vikt på (potential för lycka, lidande, välfärd etc.). Därför bör man lägga oerhörd vikt vid att göra den fjärran framtiden så bra som möjligt.

Den svenska filosofen Nick Bostrom har skrivit om det ”astronomiskt stora slöseri” i form av värde förlorat för kommande generationer på grund av uppskjuten eller avbruten teknologisk utveckling i dagens samhälle.[24] I sin doktorsavhandling uppmärksammade filosofen Nick Beckstead vikten av den fjärran framtiden och alla steg vi kan ta i nuläget för att påverka den fjärran framtiden.[25]

Vidare uppmärksammas vikten av att hantera existentiella risker, såsom risker med nanoteknologi, bioteknologi, utvecklandet av artificiell generell intelligens samt global uppvärmning. Det forskas aktivt inom dessa områden. Bostrom hävdar:[26]

”Det finns mer vetenskaplig forskning om dyngflugors dagsvanor än existentiell risk [för människor].”

Det finns ett flertal organisationer med förbindelser inom effektiv altruism-rörelsen, som forskar om och förespråkar att förbättra den fjärran framtiden, däribland Future of Humanity Institute, Centre for the Study of Existential Risk och Future of Life Institute. Utöver dessa, finns också Machine Intelligence Research institute som fokuserar på det snävare området att ge artificiell intelligens mål som är fördelaktiga för mänskligheten.

Bygga upp effektiv altruism-rörelsen

Vissa effektiva altruister försöker ha stor påverkan genom att få effektiv altruism-rörelsen att bli större, eller genom att förbättra dess förståelse för hur man mest effektivt ska fördela framtida kapitial och resurser.

Organisationer

Givewell

Givewell är en organisation som analyserar välgörenhetsorganisationer, som startades 2007. De fokuserar på att finna de mest lovande områdena och välgörenheterna för folk att donera till. De flesta av dess rekommenderade organisationer, arbetar inom global hälsa och fattigdomsbekämpning. Givewell är en del av effektiv altruism-rörelsen,[27] och dess förmåga att förflytta kapital har förbättras genom kampanjer från andra effektiv altruism-organisationer.

I september 2011 startade Givewell ”Givewell Labs” för att undersöka mer spekulativa områden.[28] I augusti 2014 ändrades det namnet till ”Open Philanthropy Project”. Open Philantropy Project är nu ett samarbete mellan Givewell och Good Ventures, en filantropisk organisation startad av en av Facebooks grundare Dustin Moskovitz och hans fru Cari Tuna.[29][30]

Giving What We Can

Giving What We Can (GWWC) är en grupp som är intresserade av att maximera hur mycket gott de kan göra i världen genom sina donationer. GWWC skapades år 2009 av moralfilosofen Toby Ord och fokuserar främst på områden relaterade till global fattigdom.[31] Även om GWWC gör egen forskning om välgörenhetsorganisationer, förlitar de sig främst på andra organisationer såsom Givewell.[32] I ”Giving What We Can”-löftet, lovar personer att de ska donera minst 10 % av sin nuvarande och kommande inkomst till de välgörenhetsorganisationer som personen ifråga anser vara de mest effektiva. Giving What We Can drivs av välgörenhetsorganisationen Centre for Effective Altruism.

80 000 Hours

80 000 Hours är en organisation baserad i Oxford, Storbritannien, som forskar om karriärer med positiv påverkan på världen och ger ut yrkesvägledning. Namnet härstammar från en uppskattning att de flesta personer spenderar runt 80 000 timmar av sitt liv på sin karriär. Gruppen betonar att en karriärs positiva effekt bör mätas genom den ytterligare mängd gott som uppstår genom att man har den karriären, snarare än det goda som man direkt gör i den karriären. 80 000 Hours lägger vikt vid indirekta sätt att hjälpa folk, såsom att tjäna mycket pengar och donera en del av det, men också mer direkta sätt såsom forskning inom specifika områden. 80 000 Hours drivs av välgörenhetsorganisationen Centre for Effective Altruism.

Övriga organisationer

Här följer några andra organisationer som är involverade i effektiv altruism-rörelsen:

  • Animal Charity Evaluators (ACE), en organisation som utvärderar välgörenhetsorganisationer som arbetar för att hjälpa djur.
  • Charity Science, en välgörenhetsorganisation som anordnar insamlingar till Givewells rekommenderade välgörenhetsorganisationer.
  • Good Ventures, en privat stiftelse som startats av Cari Tuna och Dustin Moskovitz [33] som har nära band till Givewell.[29]
  • Future of Humanity Institute, ett forskningscenter som försöker förutspå och motverka situationer som kan utgöra en risk för mänsklighetens överlevnad.
  • Instituto Ética, Racionalidade e Futuro da Humanidade, en Brasiliansk organisation som uppmanar effektiva donationer och undersöker hur teknologi kan hjälpa kommande generationer.[34]
  • The Life You Can Save, en rörelse som uppmanar folk att bekämpa extrem fattigdom genom att donera till väldigt effektiva välgörenhetsorganisationer.

Ett antal organisationer har också försökt utforma metoder för att fastlägga positiv effekt på ett sätt som liknar effektiv altruisms metod:

  • Acumen Funds ”Best Available Charitable Options” (BACO) gör analyser som jämför effekten av specifika åtgärder med effekten av ett fåtal välbeprövade åtgärder med liknande ändamål.[35]
  • Center for High Impact Philanthropy’s cost-per-impact (kostnad per påverkan) jämför med grova uppskattningar de mål som önskas uppnås genom åtgärden med kostnaden för programmet.[36]
  • REDFs Social Return on Investment (SROI).

Effektiv altruism-rörelsens historia

Idéerna bakom effektiv altruism har funnits inom praktisk etik, framförallt inom konsekvensetik, under en lång tid. Två av de mest inflytelserika filosofer som har haft sådana idéer har varit Peter Singer och Peter Unger. Men själva rörelsen ”Effektiv Altruism” startades inte förrän sent på 2000-talet.[37]

Fyra av de tidigaste organisationerna som följde den effektiva altruismens ideal var:

  • Center for High Impact Philanthropy. Grundades 2006 på University of Pennsylvania och som forskar om och ger råd om hur man ska maximera effekten av donationer till välgörenhet.
  • GiveWell. Grundades 2007 av Holden Karnofsky och Elie Hassenfeld, med målsättningen att utvärdera välgörenhetsorganisationer för att finna de bästa alternativen om man ville donera.
  • Giving What We Can. Grundades 2008 av Toby Ord, med fokus på att skapa ett community av människor som givit löfte om att donera en betydande del av sin inkomst till att bekämpa global fattigdom.
  • 80 000 Hours. Grundades 2011 av William MacAskill och Benjamin Todd, med målet att ge karriärval och karriärrådgivning till personer som ville maximera den positiva effekt som de kan ha på världen under sitt liv.

Enligt William MacAskill så bestämdes namnet ”effective altruism” sent 2011 när “Center for Effective Altruism” (CEA) startades som paraplyorganisation för Giving What We Can och 80 000 Hours. Detta var främst menat som en intern term, men allteftersom personer som följt en liknande filosofi upptäckte och gick med i rörelsen, började folk identifiera sig som ”effective altruists”. Detta hände framförallt när Facebookgruppen ”Effectice Altruists” (utan anknytning till tidigare organisationer såsom CEA) skapades under november 2012.[37][38]

Peter Singer gav ett TED talk i mars 2013 där han nämnde rörelsen under namnet ”effective altruism”, vilket skapade ett stort intresse för rörelsen och samtidigt stålsatte namnet ”effective altruism”.[39]

Två viktiga webbplatser för effektiv altruism-rörelsen skapades under 2014.

“Effective Altruism Forum” skapades som en version av LessWrong för effektiv altruism. LessWrong är en blogg och ett forum för rationalister samt personer som är bekymrade över existentiell risk, vilket överlappar med effektiv altruism.[40]

”Effective Altruism Hub” skapades som en webbplats för att skapa egna ”effektiv altruism-profiler”, hitta effektiva altruister runtom i världen samt att hålla ett donationsregister.[41]

Nämnvärda förespråkare

Peter Singer

Filosofen Peter Singer har skrivit ett flertal texter om effektiv altruism, däribland:

  • Essän ”Famine, Affluence and Morality” (1972) i vilken han hävdar att folk har en skyldighet att hjälpa dem som behöver hjälp: ”If it is in our power to prevent something bad from happening, without thereby sacrificing anything of comparable moral importance, then we ought, morally, to do it.”
  • Boken The Life You Can Save (Det liv du kan rädda), i vilken han menar att folk bör utvärdera effektiviteten hos välgörenhetsorganisationer för att göra sina donationer så effektiva som möjligt.[42]
  • Boken The most Good You Can Do, som beskriver effektiv altruism-rörelsen samt den bakomliggande filosofin, och argumenterar för det.

Han startade också en ideell organisation som kallas The Life You Can Save som uppmanar folk att donera till effektiva välgörenheter. Han är också medlem i Giving What We Can, medlem i styrelsen för Animal Charity Evaluators, och ger 33 % av sin inkomst till kostnadseffektiva välgörenhetsorganisationer.[43][44][45][46]

Toby Ord

Toby Ord är en etiker på Oxfords Universiversitet. Han förespråkar konsekvensetik och är lägger stor vikt vid att bekämpa global fattigdom och globala katastrofrisker. Han startade organisationen Giving What We Can, som uppmanar folk att ge löfte om att donera 10 % av sin inkomst till välgörenhet. Han lever på £18 000 per år och donerar resten till välgörenhet.[47]

Kritik

Mycket av kritiken av effektiv altruism är samma som den som historiskt sett riktats mot olika former av utilitarism. Här ingår att ifrågasätta folks förmåga att göra fullständiga och träffsäkra beräkningar av konsekvenserna av en handling, eftersom vi har en begränsad förmåga att förutspå framtiden.

En annan kontroversiell idé är huruvida det kan vara etiskt att jobba inom ett högavlönat yrke inom potentiellt oetiska industrier, om det tillåter en att ge mer pengar. David Brooks, en kolumnist för The New York Times, kritiserade effektiva altruister som följer ”Earning To Give”-strategin, där man försöker tjäna så mycket som möjligt för att ge bort så mycket som möjligt. Han anser att de flesta som jobbar inom finans och andra högavlönade industrier värderar pengar på grund av själviska anledningar och att umgås med dessa personer kan få folk att bli mindre altruistiska.[48] Vissa effektiva altruister ser också detta som en risk, så de försöker minimera risken för avhopp genom att skapa grupper för effektiva altruister, få folk att avge löften, samt placera pengar i så kallade ”donor-advised funds”.[49] Brooks ifrågasätter också huruvida barn i avlägsna länder bör ha samma etiska värde som barn nära en själv. Han hävdar att moral bör vara ”internally ennobling”, en uppfattning lik den i dygdetik.

I ”The Week” ifrågasätter Pascal-Emmanuel Gobry huruvida effektiv altruism kommer förändra världen. ”Min poäng är denna: Effektiv altruism, om än väldigt välkommet, är inte en ’objektiv’ syn på filantropi; det är snarare en metod fylld med filosofiska antaganden. Och det är helt okej, så länge alla förstår det.” [50]

I ”Stanford Social Innovation Review” hävdar Ken Berger och Robert Penna från Charity Navigator att effektiva altruister moralistiskt väljer ett fåtal värdiga välgörenhetsorganisationer och säger att alla andra är ”ett slöseri av värdefulla resurser.” [51] William MacAskill svarade i samma tidning och försvarade den utilitaristiska logik som rörelsen använder för att utvärdera effektiviteten hos välgörenhetsorganisationer.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Effective altruism, tidigare version.

Noter

  1. ^ ”You have $8 billion. You want to do as much good as possible. What do you do?”. Vox. http://www.vox.com/2015/4/24/8457895/givewell-open-philanthropy-charity. Läst 7 augusti 2015. 
  2. ^ ”HOME”. The Global Priorities Project. http://globalprioritiesproject.org/. Läst 7 augusti 2015. 
  3. ^ ”The why and how of effective altruism: Peter Singer's talk visualized”. http://blog.ted.com/why-how-effective-altruism-peter-singer-visualized/. Läst 7 augusti 2015. 
  4. ^ Cha, Ariana Eunjung (26 december 2014). ”The Washington Post” (på amerikansk engelska). ISSN 0190-8286. http://www.washingtonpost.com/business/billionaire-couple-give-plenty-to-charity-but-they-do-quite-a-bit-of-homework/2014/12/26/19fae34c-86d6-11e4-b9b7-b8632ae73d25_story.html. Läst 7 augusti 2015. 
  5. ^ ”Om | Effektiv Altruism”. effektivaltruism.org. http://effektivaltruism.org/om/. Läst 10 januari 2018. 
  6. ^ ”Giving game and fika with Effektiv Altruism | HHSS”. www.sasse.se. http://www.sasse.se/student/education/event/giving-game-and-fika-effektiv-altruism. Läst 3 mars 2016. 
  7. ^ ”Effektiv Altruism Kth i Stockholm (802497-5867) - Merinfo.se”. www.merinfo.se. http://www.merinfo.se/foretag/Effektiv-Altruism-Kth-8024975867/3opv30b-1hgkd. Läst 3 mars 2016. 
  8. ^ ”Effektiv Altruism SU | Stockholm University Student' Union”. sus.su.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305232827/http://www.sus.su.se/en/effektiv-aulturism-su. Läst 3 mars 2016. 
  9. ^ ”Your dollar goes further when you fund the right program | GiveWell”. GiveWell. http://www.givewell.org/giving101/Funding-the-Right-Program. Läst 7 augusti 2015. 
  10. ^ [a b] ”Your dollar goes further overseas | GiveWell”. GiveWell. http://www.givewell.org/giving101/Your-dollar-goes-further-overseas. Läst 7 augusti 2015. 
  11. ^ ”Room for more funding | GiveWell”. GiveWell. http://www.givewell.org/international/technical/criteria/scalability. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ ”http://www.fringer.org/wp-content/writings/famine.pdf”. Arkiverad från originalet den 6 november 2015. https://web.archive.org/web/20151106212947/http://www.fringer.org/wp-content/writings/famine.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  13. ^ ”Animal Charity Evaluators”. Animal Charity Evaluators. http://www.animalcharityevaluators.org/. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ ”10 helping professions training | Schools.com”. www.schools.com. http://www.schools.com/articles/10-helping-professions-and-how-to-train-for-them.html. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ ”Just what is making a difference: counterfactuals and career choice - 80,000 Hours”. https://80000hours.org/2012/01/just-what-is-making-a-difference-counterfactuals-and-career-choice/. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ ”Which Ethical Careers Make a Difference?: The Replaceability Issue in the Ethics of Career Choice”. http://www.academia.edu/1807196/Which_Ethical_Careers_Make_a_Difference_The_Replaceability_Issue_in_the_Ethics_of_Career_Choice. Läst 7 augusti 2015. 
  17. ^ ”Strategic Cause Selection | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2012/05/02/strategic-cause-selection/. Läst 7 augusti 2015. 
  18. ^ ”What is Effective Altruism? | Practical Ethics”. blog.practicalethics.ox.ac.uk. http://blog.practicalethics.ox.ac.uk/2013/05/what-is-effective-altruism/. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ ”How to assess the impact of a career - 80,000 Hours”. https://80000hours.org/2013/07/how-to-assess-the-impact-of-a-career/. Läst 7 augusti 2015. 
  20. ^ [a b] ”Four focus areas of effective altruism - Effective Altruism Forum”. www.effective-altruism.com. http://www.effective-altruism.com/ea/4k/four_focus_areas_of_effective_altruism/. Läst 8 augusti 2015. 
  21. ^ ”Wild Animal Suffering Research | Animal Charity Evaluators”. http://www.animalcharityevaluators.org/research/foundational-research/wild-animal-suffering/. Läst 8 augusti 2015. 
  22. ^ ”Is Veganism Correct? | Compass Rose”. benjaminrosshoffman.com. http://benjaminrosshoffman.com/is-veganism-correct/. Läst 8 augusti 2015. 
  23. ^ ”When should an Effective Altruist be vegetarian? - Effective Altruism Forum”. effective-altruism.com. http://effective-altruism.com/ea/ba/when_should_an_effective_altruist_be_vegetarian/. Läst 8 augusti 2015. 
  24. ^ ”http://intelligence.org/files/AstronomicalWaste.pdf”. http://intelligence.org/files/AstronomicalWaste.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  25. ^ ”Research - Nick Beckstead”. www.nickbeckstead.com. http://www.nickbeckstead.com/research. Läst 8 augusti 2015. 
  26. ^ ”http://www.nickbostrom.com/existential/risks.pdf”. http://www.nickbostrom.com/existential/risks.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  27. ^ ”Effective Altruism | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2013/08/13/effective-altruism/. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ ”Announcing GiveWell Labs | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2011/09/08/announcing-givewell-labs/. Läst 8 augusti 2015. 
  29. ^ [a b] ”GiveWell and Good Ventures | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2012/06/28/givewell-and-good-ventures/. Läst 8 augusti 2015. 
  30. ^ ”Open Philanthropy Project (formerly GiveWell Labs) | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2014/08/20/open-philanthropy-project-formerly-givewell-labs/. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Espinoza, Javier. ”Wall Street Journal”. ISSN 0099-9660. http://www.wsj.com/news/articles/SB10001424052970204528204577010061347756838. Läst 8 augusti 2015. 
  32. ^ ”How We Assess Charities”. Giving What We Can. https://www.givingwhatwecan.org/about-us/how-we-assess-charities. Läst 8 augusti 2015. 
  33. ^ ”Young Technology Couple Is Studying How to Give”. https://philanthropy.com/article/Young-Technology-Couple-Is/154099. Läst 8 augusti 2015. 
  34. ^ ”Objetivos e atividades do instituto - Instituto Ética, Racionalidade e Futuro da Humanidade”. www.ierfh.org. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151031014828/http://www.ierfh.org/br/Objetivos.html. Läst 8 augusti 2015. 
  35. ^ ”Interview - Paul Brest, Jed Emerson, Katherina Rosqueta, Brian Trelstad and Michael Weinstein - Alliance magazine”. 7 april 2015. Arkiverad från originalet den 7 april 2015. https://web.archive.org/web/20150407220216/http://www.alliancemagazine.org/interview/interview-paul-brest-jed-emerson-katherina-rosqueta-brian-trelstad-and-michael-weinstein/. Läst 8 augusti 2015. 
  36. ^ ”Home - Center for High Impact Philanthropy - University of Pennsylvania”. Center for High Impact Philanthropy - University of Pennsylvania. http://www.impact.upenn.edu/. Läst 8 augusti 2015. 
  37. ^ [a b] ”Organizations promoting generous, effective giving | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2015/01/08/organizations-promoting-generous-effective-giving/. Läst 10 augusti 2015. 
  38. ^ Espinoza, Javier. ”Wall Street Journal”. ISSN 0099-9660. http://www.wsj.com/news/articles/SB10001424052970204528204577010061347756838. Läst 10 augusti 2015. 
  39. ^ ”Open Philanthropy Project (formerly GiveWell Labs) | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2014/08/20/open-philanthropy-project-formerly-givewell-labs/. Läst 10 augusti 2015. 
  40. ^ ”https://philanthropy.com/article/Young-Technology-Couple-Is/154099”. https://philanthropy.com/article/Young-Technology-Couple-Is/154099. Läst 10 augusti 2015. 
  41. ^ ”GiveWell and Good Ventures | The GiveWell Blog”. http://blog.givewell.org/2012/06/28/givewell-and-good-ventures/. Läst 10 augusti 2015. 
  42. ^ ”Home - Center for High Impact Philanthropy - University of Pennsylvania”. Center for High Impact Philanthropy - University of Pennsylvania. http://www.impact.upenn.edu/. Läst 10 augusti 2015. 
  43. ^ ”Top charities | GiveWell”. GiveWell. http://www.givewell.org/charities/top-charities. Läst 10 augusti 2015. 
  44. ^ ”Top Charities”. Giving What We Can. https://www.givingwhatwecan.org/top-charities. Läst 10 augusti 2015. 
  45. ^ ”The Most Good You Can Do”. http://www.thelifeyoucansave.org/Blog/ID/170/The-Most-Good-You-Can-Do. Läst 10 augusti 2015. 
  46. ^ ”The history of the term 'effective altruism' - Effective Altruism Forum”. www.effective-altruism.com. http://www.effective-altruism.com/ea/5w/the_history_of_the_term_effective_altruism/. Läst 10 augusti 2015. 
  47. ^ ”http://www.ted.com/talks/peter_singer_the_why_and_how_of_effective_altruism”. http://www.ted.com/talks/peter_singer_the_why_and_how_of_effective_altruism. Läst 10 augusti 2015. 
  48. ^ ”Peter Thiel's Keynote - Effective Altruism Summit 2013”. Exponential Times. http://www.exponentialtimes.net/videos/peter-thiels-keynote-effective-altruism-summit-2013. Läst 10 augusti 2015. 
  49. ^ ”Jaan Tallinn's Keynote - Effective Altruism Summit 2013”. Exponential Times. http://www.exponentialtimes.net/videos/jaan-tallinns-keynote-effective-altruism-summit-2013. Läst 10 augusti 2015. 
  50. ^ ”Announcing The Effective Altruism Forum - Less Wrong”. lesswrong.com. http://lesswrong.com/lw/ku2/announcing_the_effective_altruism_forum/. Läst 10 augusti 2015. 
  51. ^ ”Introducing EA Profiles - Effective Altruism Forum”. effective-altruism.com. http://effective-altruism.com/ea/93/introducing_ea_profiles/. Läst 10 augusti 2015. 
v • r
Effektiv altruism
Begrepp
Personer
Organisationer
Problemområden
Böcker
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Effektiv_altruism&oldid=42326733”