Egtvedflickan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Egtvedflickan är en av de bäst bevarade fynden från bronsåldern, framför allt på grund av den välbevarade klädedräkten, som gett ny kunskap om Danmarks förhistoria.

En 16–18-årig flicka har under bronsåldern blivit lagd i en gravhög vid Egtved i Jylland. År 1921 påträffades i en 4,5 meter hög gravhög en ekkista med rester efter en ung kvinna, cirka 160 cm lång, lagd på rygg med huvudet i väster, svept i en kohud och klädd i en välbevarad ylledräkt. Skelettet var fullständigt förmultnat. Endast den intorkade huden, hår, naglar och tänder var bevarade. Även kläder och redskap återfanns i graven. Vid fötterna fanns ett litet kärl av björknäver, som innehållit en jäst dryck tillverkad av vete, lingon eller tranbär, honung och pors. Vid fötterna fanns ett litet bylte av ylletyg innehållande de brända benen efter ett 8-9-årigt barn. Möjligen rör det sig om ett brännoffer. Kistans tillkomsttid har dendrokronologiskt daterats till 1 357 f.Kr. Då man funnit hallonfrön i flickans mage har hon avlidit under sommaren. Graven inspirerade författaren Jan Fridegård att skriva sin bok Hallonflickan.

Teorier om Egtvedflickans liv och ursprung[redigera | redigera wikitext]

En isotopanalys av strontium från flickans tänder, fingernaglar, hår och kläder, genomfördes 2015, och några danska forskare drog därav (den fyra år senare ifrågasatta) slutsatsen att flickan ursprungligen skulle ha kommit från ett område i Tyskland, närmare bestämt Schwartzwald, och efter giftermål flyttat till Danmark, och sedermera rört sig mellan dessa orter.[1] Denna sensationella upptäckt skapade stora rubriker och lyftes fram både i dansk och internationell press, i dansk nationell TV, och i barnprogram i Danmark.[2] 2019 visade emellertid andra forskare att de prover av strontium som det tidigare gruppen forskare använt varit kontaminerat av kalkningsmedel som använts i mer nutida jordbruk. När det nya forskarteamet använde prover från områden i Egtved som inte kontaminerats av modernt jordbruk kunde de visa att strontiumvärdena i Egtved stämde överens med värdena som proverna från flickan kunde uppvisa. Därför kunde de dra slutsatsen att flickan troligen levt hela sitt liv i området kring Egtved.[3]

Egtvedflickan i sin ekstamskista på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Egtvedflickan i sin ekstamskista på Nationalmuseet i Köpenhamn.


Se också[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Margarita Frei, Karin; Mannering, Ulla; Kristiansen, Kristian; Allentoft, Morten E.; Wilson, Andrew S.; Skals, Irene; Tridico, Silvana; Louise Nosch, Marie; et al. (21 May 2015). ”Tracing the dynamic life story of a Bronze Age Female”. Scientific Reports 5: sid. 10431. doi:10.1038/srep10431. PMID 25994525. PMC: 4440039. http://www.nature.com/srep/2015/150521/srep10431/full/srep10431.html. 
  2. ^ Vind, Jesper, "Multikultipigen", Weekendavisen 2019-08-30
  3. ^ Thomsen, Erik; Andreasen, Rasmus (13 March 2019). ”Agricultural lime disturbs natural strontium isotope variations: Implications for provenance and migration studies”. Science Advances 5 (3). doi:10.1126/sciadv.aav8083. PMC: 6415960. https://advances.sciencemag.org/content/5/3/eaav8083.