Pors

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pors
Livskraftig (LC)
Myrica-gale-hunlig.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljPorsväxter
Myricaceae
SläktePorsar
Myrica
ArtPors
M. gale
Vetenskapligt namn
§ Myrica gale
AuktorL. 1753
Synonymer
Gale palustris Chevall.
1. Gren med nya blad och vissnande hanax 2. Hanax 3. Honax 4. Hanblomma med skärmblad, förstoring 5 × 5. Honblomma med skärmblad, förstoring 5 × 6. Frukt jämte de två därmed sammanvuxna svullna kalkbladen, förstoring 10 ×
1. Gren med nya blad och vissnande hanax
2. Hanax
3. Honax
4. Hanblomma med skärmblad, förstoring 5 ×
5. Honblomma med skärmblad, förstoring 5 ×
6. Frukt jämte de två därmed sammanvuxna svullna kalkbladen, förstoring 10 ×
Hitta fler artiklar om växter med

Pors (Myrica gale) är en låg buske.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Porsbusken blir 50-100 cm hög. Den har en stark, aromatisk doft.

Denna växt är oftast tvåbyggare (han- och honax på olika buskar), men ibland påträffas han- och honax på samma buske. Hanblomman består av endast några ståndare innanför ett skärmblad; honblomman är endast en pistill med två märken och två små sidofjäll. Sidofjällen är troligtvis en evolutionär rest av blomkalken. Frukten är en nöt, men blir en skenfrukt genom att blomkalken tillväxer och omger den med två svullna, av harts prickiga blad.

Till utseendet liknar pors somliga arter inom videsläktet, men de grågröna och omvänt äggrunda bladen hos pors har en starkt aromatisk doft, som kommer från ämnen, som utsöndras av små gula hartspunkter (i detta är den ganska lik svarta vinbär). Denna doft finns ej hos videarterna.

Harry Martinson har beskrivit pors som "de svenska vildkärrens lavendel".[1]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Pors är allmän i Sverige, men går inte högt upp i fjälltrakterna, och saknas längst i norr.

I södra Norge går den upp till 470 m ö h; i norra Norge inte högre än 30 m ö h.

Tysklands rödlista; starkt hotad i Spanien.

I östligaste Asien förekommer pors endast i form av varianten M. gale var. tomentosa. (Se utbredningskarta "Norra halvklotet" nedan.)

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är pors vanlig i kärr, på mossar och vid stränder.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Pors kan kanvändas på mångahanda sätt:

  • Förr i tiden användes porsen, liksom humle, för att smaksätta öl, mjöd och brännvin, och porsöl har påträffats i graven med Egtvedflickan vilket visar att användningen var känd redan under bronsålder. Porsöl har fortsatt tillverkas ännu efter det att humlen blivit känd i Norden.[2] Under slutet av medeltiden börjar dock porsen att minska i popularitet till förmån för humle. Den användes då främst som ersättning för humle i enkelt öl på landsbygden, vilket medförde att porskryddat öl fick rykte om sig att vara sämre. Särskilt i Västnorge har dock porsölet varit fortsatt omhuldat ända fram till slutet av 1800-talet.[3]
  • Pors kunde även användas förr när man hade halm i sängbolstren. Man blandade då in pors i halmen för dess uppfriskande doft, samt för att motverka ohyra.
  • Porsblad används för framställning av parfymer. Det är de små harts-prickarna på bladens undersida, som innehåller en mängd aromatiska oljor, som utnyttjas.
  • Med anledning av att pors har avskräckande effekt på myggor och andra stickande insekter har man funderat på om men ur pors skulle kunna få fram något medel för insektbekämpning.
  • Porsbark har använts vid garvning.
  • Blomknoppar och blad används vid växtfärgning och färgar med kaliumaluminiumsulfat (trivialnamn alun) betat ylle gult.
  • Dess starkt doftande grenar används till skydd mot klädesmal.[4]
  • Pors i vin användes under medeltiden som läkemedel.[5] Den användningen nämns även i Dan Anderssons dikt "Till min syster".[6]
       En extraktion av pors kan användas för behandling av acne.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Det finns misstankar att pors skulle kunna orsaka missfall, varför gravida kvinnor rekommenderas undvika kontakt med pors.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Gale är ett gammalt keltiskt namn på pors.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Körning Västergötland (Valle härad) [7]

Namnförbistring[redigera | redigera wikitext]

Skvattram, Rhododendron tomentosum Harmaja har ibland kallats pors eller getpors. Skvattram är dock ej närmare släkt med pors, utan tillhör Ljungväxterna, Ericaeae.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Pors". Den virtuella floran. Läst 25 februari 2013.
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Pors)
  3. ^ Rig : Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift, 1961
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1036 
  5. ^ "pors". NE.se. Läst 25 februari 2013.
  6. ^ Brita Svedlund/Eva Tedesjö (2006-05-14): "I längtans skog". DN.se. Läst 25 februari 2013.
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 385 [1], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]