Ekenäs slott
| Ekenäs slott | |
| Slott | |
 Ekenäs slott, med sina tre torn på sin klippa vid sjön
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Kommun | Linköping |
| Koordinater | 58°22′55″N 15°56′45″Ö / 58.38194°N 15.94583°Ö |
| Kulturmärkning | |
| byggnadsminne | 28 februari 1974 |
| - Referens nr. | Ekenäs 3:1 |
| Arkitekt | Hans Fleming |
| Ägare | familjen Bergengren |
| Byggstart | 1640-talet |
| Arkitektonisk stil | renässans |
| Byggnadsmaterial | sten, tegel |
| Webbplats: Ekenäs slott | |
Ekenäs är ett slott i Örtomta socken, Linköpings kommun i Östergötland. Slottet är beläget på en klippa vid den nordligaste änden av sjön Teden. Riddarspelen brukar hållas på Ekenäs slott.
Arkitektur
Med höga vita murar och brant tak lyfter sig slottet över sjön, som efter sjösänkningar på 1800-talet har dragit sig undan. En fast stenbro på den forna vindbryggans plats för upp mot inkörsvalvet som vaktas från båda håll av tunga hörntorn, med spånklädda barockhuvar. Åt borggården ligger trapptornet mitt på huset. Vid borggården ligger även två kvadratiska flyglar, uppförda under 1700-talet.
Historia
Den första huvudbyggnaden på Ekenäs hade mera blygsamma proportioner och låg på andra sidan sjön. I slutet av 1400-talet tillhörde Ekenäs släkten Natt och Dag och i början av 1500-talet tillhörde det släkten Ulvätten. På Gustav Vasas tid hade en av Banérsläktens fogdar en gård i Vrå by nära den plats där slottet nu ligger. Slottet anlades efter att Svante Sture d.y. hade avhyst Vrå år 1562.
Slottets nuvarande utformning, i renässansstil, fick det på 1630- och 1640-talen av riksrådet Peder Gustafsson Banér. Ekenäs är ett av Sveriges ståtligaste 1600-talsslott. Slottet ägdes i stort sett kontinuerligt av släkten Banér fram till 1880. 1687–1727 ägdes det av greve Mauritz Vellingk, men kom därefter åter i Banérska släktens ägo. Åren 1880–1934 ägdes det av ätten Klingspor. Efter 1934 har ingen bott i slottet. Under andra världskriget användes det som högkvarter av militära beredskapsstyrkor. Dagens ägare är Wilhelm Bergengren, som tillhör en lågadlig ätt.
Ägaren till Ekenäs tillsatte under en lång tid såväl kyrkoherde som komminister i Örtomta pastorat. Detta var ett så kallat patronellt pastorat, som fanns i ett mindre antal lite varstans i landet, men som avskaffades i början av 1920-talet.
Ekenäs byggnadsminnesförklarades 1974 och fungerar som museum idag.
Rundtur i slottet
Huvudvåningen har sin entré på norra fasaden från borggården. En korridor löper längs huskroppen och i den östra änden av den ligger slottets matsal. Denna bär inredningssnickerier från 1700-talet. Mot vallgravssidan löper en fil av rum som tillsammans med de två tornrummen totalt blir sex stycken på rad. Flertalet av våningens kakelugnar är från 1800-talet och är placerade i yttervägg, eftersom de numera borttagna öppna spisarnas rökgångar finns där. Övervåningen hyser en kyrksal, som tidigare var en större festlokal. Salen används idag som gårdsmuseum för bruksföremål. Resten av övervåningen består främst av sängkammare och gästrum. I det översta källarplanet finns förvaringsutrymmen, kök och tjänstefolkets rum. I den undre källarvåningen finns förvaringsutrymmen.
Spökslott
Flertalet sägner och legender berättas kring Ekenäs slott. Greve Mauritz Vellingk ska ha gjort sig av med hemliga dokument och drängpojken som hjälpte honom blev därefter inmurad i ett källarrum, för att hemligheten inte skulle komma ut. Det igenmurade rummet, som aldrig har öppnats, kallas för "Nisses håla". Det berättas att om utrymmet öppnas upp, kommer en stor olycka att drabba både slottet och dess ägare.
På hedersplatsen innanför slottsentrén sitter ett stort porträtt på den så kallade Hönsagumman, som sägs ha räddat slottet från fientligt anfall och därför blivit avporträtterad, vilket annars var ovanligt att tjänstefolk blev. Hon håller än idag ett vakande öga på alla som kommer in i slottet.
Grevinnan Maria Klingspor sägs besöka slottet än idag, den 2 maj varje år. Då har hennes make Philip namnsdag. Ögonvittnen säger sig ha sett henne resa sig ur sin grav på Örtomta kyrkogård och vandra till slottet. Slottets personal måste då alltid ha förberett med kakor i hennes syrum.
Källor
- Slott och herresäten i Sverige, Östergötland I, Åke Nisbeth, 1971.
- Ekenäs i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ekenäs slott.- Ekenäs slott, officiell webbplats
- Slottsguiden.info om Ekenäs slott
- Foton från slottet, Remains.se
- Målning av slottet
