Emil Kleen
Utseende
- Denna artikel handlar om läkaren och skriftställaren Emil Kleen. För poeten och journalisten, se Emil Kléen.
Emil Kleen | |
Emil Kleen porträtterad av Richard Bergh 1892. | |
Född | 21 november 1847[1] Karlsborgs garnisonsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 8 december 1923[1] (76 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Läkare[1], författare[1], botaniker |
Maka | Andrea Gram[1][3] |
Barn | Else Kleen (f. 1882)[3] Carl William Kleen (f. 1884)[3] |
Föräldrar | Johan af Kleen Anna Beata af Kleen |
Släktingar | Richard Kleen (syskon)[1] |
Redigera Wikidata |
Emil Anders Gabriel Kleen, född den 20 april 1847 i Karlsborg, död den 8 december 1923 i Stockholm, var en svensk läkare och skriftställare.
Emil Kleen var son till Johan af Kleen och Anna Beata af Kleen (1813–1894) samt bror till Richard Kleen.
Emil Kleen blev filosofie doktor i Uppsala 1875, medicine doktor i Wien 1883, samt medicine hedersdoktor i Uppsala 1907. Han var praktiserande läkare i Stockholm och Karlsbad. I sin biografi över Emanuel Swedenborg hävdade han att denne led av sinnessjukdom.[4]
Han var gift med den norska målaren Andrea Gram. Paret hade sex barn, inklusive Willy och Else Kleen.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Handbok i massage, (1888, flera senare upplagor)
- Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes), 1902-1903, digitaliserad av Projekt Runeberg
- Stora fejder i blod (1912)
- Små fejder i bläck (1912)
- Swedenborg. En lefnadsteckning, 1917-1920
- Svar på tal till swedenborgare och deras anhang. En polemisk broschyr, 1919
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] Emil A G Kleen, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11565, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kleen, EMIL ANDREAS GABRIEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 18 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 515