En stilla flirt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En stilla flirt
En stilla flirt
GenreRomantisk komedi
RegissörGustaf Molander
ManusGösta Stevens
SkådespelareTutta Rolf
Ernst Eklund
OriginalmusikJules Sylvain
ProduktionsbolagSvensk Filmindustri
Premiär1934
Speltid95 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb

En stilla flirt är en svensk romantisk komedifilm från 1934 i regi av Gustaf Molander. Filmen är baserad på romanen Blomman i mitt knapphål av Edith Øberg. I huvudrollerna ses Tutta Rolf och Ernst Eklund.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Diddi Werner är föräldralös och uppfostras av mostrarna Lotten och Amalia. Amalia vill att hon skall studera vidare efter studentexamen medan Lotten önskar något mer varierande, att bli gift t ex. Lotten spår hennes framtid i kort och ser en mörk, äldre man i hennes framtid. En som är omgiven av många damer, och hennes vidare läsning i korten blir en förtäckt kommentar till Amalias önskan att ställa sig i vägen för Diddis lycka. Mostrarnas konversation beledsagas av en papegojas något hånfulla kacklande.

Över till doktor Gunnar Greens mottagningrum, där en stor mängd damer finns församlade. Den paranta revystjärnan Sally Garbel tar just avsked när Diddi kommer. Diddi är Gunnars myndling och hon observerar med viss svartsjuka Sallys lite flirtiga invitation till nästa premiär. För att få hans odelade uppmärksamhet skrämmer Diddi först bort patienterna genom att låtsas ha difteri. Diddi säger att hon vill bli skådespelare trots att moster Amalia bett honom ta ur henne ”teatergrillerna”. Hon säger att hon tänker fortsätta att skrämma bort hans patienter tills han accepterat att hon går in vid teatern. Gunnar är inte så intresserad och han menar också vad gäller kvinnor i allmänhet att han i första hand bryr sig om sin hund Champo och sin praktik.

Diddi debuterar på revyteatern och får svala recensioner. Hon saknar ”tra-la-la” vilket Sally däremot har. Diddi klagar över att Sally har sex-appeal men inte hon. Sally försöker trösta henne och säger att hon förstår att Diddi är kär i Gunnar. Hon antyder att hon vill hjälpa till med den saken. Diddi blir upplivad igen när hon får ett kort från Gunnar där denne bjuder henne till restaurangbesök efter teatern. På restaurangen ser Sally till att de två lämnas ensamma. Diddi klagar över att ingen flirtar med henne medan Gunnar uppfattar hennes inviter som att hon ser honom som en gammal farbror. Hon säger att hon nu vill gifta sig och eftersom hon snart blir myndig så får det bli vem som helst. Vill han ändå inte godkänna så får han väl skaffa en själv, säger hon.

Diddi anser att hennes näsa är ett problem och ber Gunnar operera men han säger sig inte ha tid. Diddi uppsöker därför den charmige Dr. Gerhardt men denne vill heller inte hjälpa till och undrar varför hon bara tänker på sitt yttre. Det raffinerade ligger i en kvinnas väsen, säger han, och Sally, som är med, ger en liten demonstration hur man inleder en flirt. Gerhardt rekommenderar några andra experter på kvinnlig charm; skräddaren Gründer, parfymören Wallé och fotografen Swanson. De tvistar inbördes om vem som är mest lämpad och tillägnar henne var sin kreation. Swansons fotografi av Diddi som ”den moderna Eva” hamnar på olika tidskriftsomslag vilket Gunnar råkar observera till sin förargelse. Han köper genast upp alla exemplar som kiosken har.

Diddi, skönhetsexpertena,Gerhard och Sally inviteras till Mr. Wilders lyxyacht. När Green får reda på detta åker han ut för att hämta hem henne. När hon först inte vill komma med börjar han återvända men vänder sin båt och åker mot yachten igen, vilket Diddi tar som ett tecken på att han trots allt är intresserad av henne. Diddi leker med en katt och gör så att hunden Champo ramlar överbord. Diddi hoppar i och de alla de andra männen utom Gunnar hoppar också i för att låtsas rädda henne. På båten gör nu Diddi sitt bästa för att väcka Gunnars svartsjuka och få honom intresserad. Det blir särskilt tydligt när Gerhardt sjunger en smäktande serenad för henne på kvällen och hon låtsas allvarligt intresserad.

Gunnar kommer i valet och kvalet och frågar nu sin hund om han skall rymma fältet och lämna katten i fred eller gå in till henne och säga att han är kär i henne, hon kan ju inte mer än klösas. Han smyger sig in i hennes hytt och kysser henne men Diddi hinner inte uppfatta vem det är. Hon känner bara doften av hans hårparfym. På morgonen går Diddi omkring och luktar på männens hår men ingen passar. Men Gunnar har försvunnit från båten. Diddi åker i land och uppsöker hans hotell och lyckas bluffa sig till det ena rummet i hans dublett. Han har nu kommit underfund om att han verkligen älskar henne och visar det nu för henne. De lägger sig i var sitt rum igen men Diddi ser till att omsorgsfullt låsa in nyckeln till dörren mellan deras respektive rum.

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Dina blåa ögon lova mer än dina röda läppar ger Kompositör: Jules Sylvain, svensk text: Gösta Stevens, sång: Steinar Jøraandstad
  • Tra-la-la Kompositör: Jules Sylvain, svensk text: Åke Söderblom, sång: Margit Manstad
  • En stilla flirt Kompositör: Jules Sylvain, svensk text: Gösta Stevens, sång: Tutta Rolf m.fl.
  • Du är just en så'n Kompositör: Jules Sylvain, svensk text: Gösta Stevens (Edith Øberg norsk text, liksom de ovan), sång: Tutta Rolf m.fl.

Norsk version[redigera | redigera wikitext]

Det spelades också in en norsk version med norska skådespelare. Tutta Rolf, som var norska, hade huvudrollen i båda versionerna. Den norska titeln var En stille flirt. Filmen hade premiär 26 december 1933 på biograf Eldorado i Oslo.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]