Enki Bilal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enki Bilal
Enki Bilal, 2010.
Födelsenamn Enes Bilalović[1]
Född 7 oktober 1951 (63 år)
Födelseplats Belgrad, Folkrepubliken Jugoslavien
Vistelseort Paris, Frankrike[2]
Verksamhet
Yrke/uppdrag serieskapare, filmregissör, bildkonstnär, romanförfattare[3]
Verksam 1972–idag (serieskapare)
Genre science fiction-serier
Titelinnehavare
Titel Vinnare av Grand prix de la ville d'Angoulême
Tidpunkt 1987
Företrädare Jacques Lob
Efterträdare Philippe Druillet,
Hugo Pratt
Övrigt
Webbplats www.enkibilal.com

Enki Bilal,[1] född 7 oktober 1951[4] i Belgrad, Jugoslavien som Enes Bilalović, är en serietecknare och filmregissör. Vid nio års ålder flyttade till Paris.

Bilal är känd för sina utarbetade science fiction-serier, med eller utan politisk vinkling. Hans serier utspelas ofta i en framtida version av den här planeten. Han har producerat samhällskritiska SF- och dramaserier i samarbete med Pierre Christin och är väl översatt till andra europeiska språk – inklusive svenska.

1987 erhöll Bilal Grand prix de la ville d'Angoulême.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och serieproduktion[redigera | redigera wikitext]

Enes[a] Bilalović föddes i den jugoslaviska huvudstaden Belgrad. Hans mor var en tjeckisk katolik och fadern en icke-religiös bosniak.[3] Han flyttade 1960 till Paris, dit hans far tidigare hade bosatt sig.[1]

När Bilal var 14 år träffade han René Goscinny som uppmuntrade honom att pröva på serietecknandet. Två år senare fick han franskt medborgarskap.[3]1970-talet arbetade han på Goscinnys tidning Pilote där han 1972[5] publicerade sin första berättelse: Le Bol maudit (ej översatt till svenska).

1975 började han arbeta med manusförfattaren Pierre Christin (känd från bland annat Linda och Valentin) på en serie surrealistiska berättelser. Sviten inleddes samma år med Bilals första album – La Croisière des oubliés.[2] Varken detta eller nästa års Le Vaisseau de pierre kom i svensk översättning. Det gjorde däremot de följande albumen i sviten – 1977 års La Ville qui n'existait pas (Staden som inte fanns), Les Phalanges de l'Ordre noir (Terroristerna) från 1979 samt 1985 års Partie de chasse (Jakten).[2]

På egen hand författade Bilal därefter Nikopol-trilogin, där det första albumet kom på svenska under titeln Gudarnas marknad (franska: La Foire aux immortels, 1980). Arbetet med serien, som fortsattes med La Femme piège (svenska: Lockfågeln) och Froid-Équateur (ej på svenska) tog över ett decennium att slutföra. Det sista kapitlet tilldelades priset Årets bok av det franska magasinet [Lire].

1998 inledde Bilal Hatzfeld-tetralogin.[4] Detta är en berättelse om sammanbrottet i det forna Jugoslavien sett från framtiden genom ögonen på huvudpersonen "Nike", som via en serie traumatiska flashbacks minns kriget i bilder. Den första delen i trilogin varn namnet Le Somméil du monstre (översatt till danska som Erindringens magt). Den andra delen gavs ut år 2003 under titeln 32 décembre.

Filmer[redigera | redigera wikitext]

Bilal har även regisserat och gett ut en del filmer, bland annat Immortel (ad vitam) 2004.[5] Handlingen baseras på den första delen i Nikopol-trilogin (Gudarnas marknad) och utgår från en maktkamp mellan de egyptiska gudarna – med bland andra Horus (som återkommit till jorden i ett pyramidformat rymdskepp som nu svävar över Paris) – samt Nikopol. Den senare är en före detta fånge som går i spetsen för kampen mot den fascistiska, djupt korrupta statsmakten.

Filmen gick ej upp på biograferna i Sverige, men finns att hyra på DVD eller som köpfilm.

Produktion och översättning[redigera | redigera wikitext]

Bilal hade sin största svenska utgivningsperiod på 80-talet, med många dåvarande verk översatta och utgivna på fint inbundna album.

Sedan starten på 90-talet har den svenska översättningen i praktiken upphört. De äldre albumen numera kan vara svåra att få tag på och betingar gärna ett högt pris. Ett alternativ kan vara serieförlaget Carlsen i Danmark som ger ut albumen allt eftersom de släpps, eller nytrycken på engelska av många av hans album på förlaget Les Humanoïdes Associés Publications. De engelska nytrycken samlar ofta ihop ett till tre tidigare album i ett nytt, varför det där kan vara svårare att få översikt över vad som getts ut.

Erkännande[redigera | redigera wikitext]

Enki Bilal är en av de mer framträdande franska vuxenserieskaparna och belönades 1987 med Grand prix de la ville d'Angoulême.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Svenska albumutgåvor[redigera | redigera wikitext]

  • Staden som inte fanns (fr. La Ville qui n'existait pas) (Carlsen if/Carlsen Comics, 1978)
  • Terroristerna (fr. Les Phalanges de l'Ordre noir) (Carlsen if, 1979)
  • Jakten (fr. Partie de chasse) (Carlsen Comics, 1985)
  • Lockfågeln (fr. La Femme piège) (Studio Epix, 1987)
  • Offside (fr. Hors jeu) (Medusa, 1988)
  • Gudarnas marknad (fr. La Foire aux immortels) (Tung Metall, 1990)

Medverkar i[redigera | redigera wikitext]

  • Efter muren (svenskt samlingsalbum med många tecknare och Berlinmurens fall som gemensamt tema) (Carlsen Comics, 1990)
  • Diverse kortare berättelser har publicerats i flera tidningar, bland andra Tung Metall och Epix.

Franska utgåvor (samt engelska titlar)[redigera | redigera wikitext]

  • La Croisière des oubliés (The Cruise of Lost Souls) (Les Humanoïdes Associés Publications, 1975)
  • Le Vaisseau de pierre (Ship of Stone) (Les Humanoïdes Associés Publications, 1976)
  • La Ville qui n'existait pas (The Town That Didn't Exist) (Les Humanoïdes Associés Publications, 1977)
  • Mémoires d'outre-espace (Memories From Outer Space) (1978)
  • Exterminateur 17 (Exterminator 17) (1979)
  • Les Phalanges de l'Ordre noir (The Black Order Brigade) (1979)
  • La Foire aux immortels (The Carnival of Immortals) (1980)
  • Partie de chasse (The Hunting Party) (1983)
  • Los Angeles - L'Étoile oubliée de Laurie Bloom (Los Angeles - The Forgotten Star of Laurie Bloom) (1984)
  • La Femme piège (The Woman Trap) (1986)
  • Hors jeu (Expect Play) (1987)
  • Coeurs sanglants et autres faits divers (Bleeding Hearts and Other Stories) (1988)
  • Le Sommeil du monstre (The Dormant Beast) (1998)
  • Froid-Équateur (Cold Equator) (1992)
  • Bleu Sang (Blue Blood) (Christian Desbois Publications, 1994)
  • EnkiBilalAnDeuxMilleUn (EnkiBilalInTwoThousandOne) (Christian Desbois Publications, 1996)
  • Tykho Moon - le livre du film (Tykho Moon - The book of the movie) (Christian Desbois Publications, 1996)
  • Mémoires d'autre temps (Memories From Other Times) (1996)
  • Un siècle d'Amour (A century of Love ) (Fayard Publications, 1999)
  • Magma (Chez Hazard, 2000)
  • Le Sarcophage (...) (Dargaud Publications,2000)
  • 32 Décembre (December 32) (2003)
  • Memories (Samlingsvolym för Memories From Outer Space och Memories From Other Times, Humanoids/DC Comics, 2005)

Nikopoltrilogin[redigera | redigera wikitext]

  • La Foire aux immortels (The Carnival of Immortals) (1980)
  • La Femme piège (The Woman Trap) (1986)
  • Froid-Équateur (Cold Equator) (1992)

Hatzfeldtetralogin[redigera | redigera wikitext]

  • Le Sommeil du monstre (The Dormant Beast) (1998)
  • 32 décembre (December 32) (2003)
  • Rendez-vous à Paris (2006)
  • Quatre? (2007)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Enki" är smeknamnsversionen av Enes.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "Bilal, Enki". Bedetheque.com Läst 24 januari 2015. (franska)
  2. ^ [a b c d] "Enki Bilal". Casterman.com. Läst 24 januari 2015. (franska)
  3. ^ [a b c] Gravett, paul (2013): "Enki Bilal". Artreviews.com. Läst 24 januari 2015. (engelska)
  4. ^ [a b] "Enki Bilal". Lambiek.net. Läst 24 januari 2015. (engelska)
  5. ^ [a b] "Enki Bilal". NE.se. Läst 24 januari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Jacques Lob
Grand prix de la ville d'Angoulême
1987
Efterträdare:
Philippe Druillet
Hugo Pratt