Enoch Ingers

Från Wikipedia
Enoch Ingers
Född1 september 1870[1]
Maglehems församling[1][2], Sverige
Död23 november 1951[1] (81 år)
Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
MakaMalin Holmström-Ingers
(g. 1900–1938)[1][2]
BarnIngemar Ingers (f. 1902)[2]
Gertrud Ingers (f. 1904)[2]
SläktingarHedvig Gustafva Holmström[3]
Redigera Wikidata

Enoch Andersson Ingers, född 1 september 1870 i Maglehems församling, Kristianstads län, död 23 november 1951 i Sankt Peters klosters församling, Malmöhus län,[4] var en svensk skolledare.

Han var gift med Malin Holmström-Ingers och far till Ingemar och Gertrud Ingers.

Ingers blev filosofie kandidat i Lund 1892, i Uppsala 1894, studerade konsthistoria i Berlin och Dresden 1898, blev filosofie licentiat i Lund 1900 och filosofie doktor 1908, Han blev lärare vid Lunnevads folkhögskola 1895, andre lärare vid Hvilans folkhögskola 1896 och var dess rektor 1908–1935. Han var statens folkhögskoleinspektör 1913–1932, extra lärare i pedagogik vid Alnarp 1912–1938, vice ordförande i Malmöhus läns hemslöjdsförening 1910 och verksam som populärvetenskaplig föreläsare.

Ingers författade Erik Lindschöld, biografisk studie (1908), Drag ur Simrishamns historia (1912), Författningar rörande folkhögskolor (1931), Ljusets bonde (om Nils Månsson i Skumparp, 1938) och Bonden i svensk historia (del I (1943), II (1948) och III (1956) slutförd av Sten Carlsson efter EI:s död) . Han var medredaktör av samlingsverket Gammal allmogeslöjd från Malmöhus län, och skrev tidskriftsuppsatser i historiska och pedagogiska ämnen, rörande folkbibliotek m.m.

Makarna Ingers är begravda på Tottarps kyrkogård.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Enoch Ingers, Svenskt biografiskt lexikon.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Andersson Ingers, Enoch, f. 1870 i Maglehem Kristianstads län, Fil. doktor Folkskoleföreståndare, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).