Erik Åkerlund
- För andra betydelser, se Erik Åkerlund (olika betydelser).
| Erik Åkerlund | |
 Erik och Ulla Åkerlund Från Vecko-Journalen 1935 | |
| Född | 9 augusti 1877 Ockelbo, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 oktober 1940 (63 år) Dalarö, Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Entreprenör, förläggare |
| Släktingar | Anna Ehlin-Rosenborg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Erik Natanael Åkerlund, född 9 augusti 1877 i Ockelbo, död 7 oktober 1940 på Dalarö,[3] var en svensk entreprenör och förläggare.
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Tillsammans med Johan Petter Åhlén grundade Erik Åkerlund 1906 Åhlén och Åkerlunds Tidsskriftsförlag (senare benämnt Bonniers Tidskrifter). År 1929 såldes förlaget till familjen Bonnier och samma år[4] grundade han tillsammans med Ruben Rausing förpackningsföretaget AB Åkerlund & Rausing. Åkerlund var under 1930-talet även ägare till Aftonbladet och Stockholms-Tidningen. Han blev 1933 österrikisk generalkonsul.
Bostäder[redigera | redigera wikitext]
År 1921 lät Erik Åkerlund uppföra sommarbostaden Lyngsåsa i Dalarö. Efter försäljningen av Åhlén och Åkerlund 1929 till Dalarö-grannarna Bonnier lät han bygga den påkostade Villa Åkerlund i den då nya stadsdelen Diplomatstaden i Stockholm. År 1935 hade dock Lyngsåsa vinterbonats, och villan i Diplomatstaden disponerades därefter istället av den amerikanske ministern Laurence Steinhardt.[5]
Fritidsintressen[redigera | redigera wikitext]
Erik Åkerlund var mycket idrottsintresserad och aktiv inom bland annat curling, squash och segling. Erik Åkerlunds båt S/Y Bissbi vann OS-guld i segling i 6 m-klassen i Los Angeles 1932 med sonen Olle Åkerlund som medlem i besättningen.
Han gjorde sig känd för att äga många dyrbara bilar och fritidsbåtar. Han köpte racerbåten M/Y Sea-Song III, ritad av Ruben Östlund och 1927 en av Sveriges största motoryachter, M/Y Stella Marina, som ritades av C.G. Pettersson och byggdes på Gustafsson & Anderssons varv i Lidingö. Han köpte 1930 också den 22 meter långa segelyachten Princess Svanevit, som ritades av Gustaf Estlander.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Erik Åkerlund var son till Per-Olof Åkerlund och Emma Charlotta Gabriella Garfwé. Han var gift med Maja Sjöberg 1906-1934 samt med Ulla Clausen från 1934. Ett av barnen i första äktenskapet var seglaren Olle Åkerlund.
Grav[redigera | redigera wikitext]
Han är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm [6]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Kjell Åkerlund (2021). Mannen som byggde ett tidningsimperium: en bok om Erik Åkerlund. Kjelltorp Förlag. ISBN 9789152711231
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Lyngsåsa i Dalarö, 1924 -
-
Åkerlunds grav på Norra begravningsplatsen
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Erik Åkerlund i Vem är det: Svensk biografisk handbok / 1925 på Projekt Runeberg
- Erik Åkerlund i Vem är det: Svensk biografisk handbok / 1933 på Projekt Runeberg
- Erik Åkerlund i Sveriges statskalender / 1925 på Projekt Runeberg
- Erik Åkerlund i Vem var det? på Projekt Runeberg
- Åhlén & Åkerlund i Nordisk familjebok / Uggleupplagan på Projekt Runeberg
- En "Samling" (?) av Erik Åkerlund på LIBRIS
- Annons för Velicoped-agentur insatt av Erik Åkerlund på Projekt Runeberg (längst ned till vänster) 2 3
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Åkerlund, ERIK NATANAEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 31 – Erik Åkerlund, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Åkerlund, Erik Natanael
- ^ Uppgift enligt artikeln om Ruben Rausing
- ^ Erik Åkerlunds skärgårdsparadis, Vecko-Journalen nr 27, 1935
- ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Åkerlund, Erik Natanael
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Erik Åkerlund.
|