Princess Svanevit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Princess Svanevit
12mR-yachten Svanevit, under Visbyseglingen 1931, rorsman Erik Åkerlund
12mR-yachten Svanevit, under Visbyseglingen 1931, rorsman Erik Åkerlund
Allmänt
Tidigare namnIrene
Silvervingen X
Barranquilla
TypKappseglingsyacht
Klass12mR
Fartygsnummer12 S2
ÄgarePrincess Svanevit AB
Historik
ByggnadsvarvCarl Plym, Neglingevarvet
Saltsjöbaden
Färdigställd1930
Renoveras 2017–2022 (prel) av Stockholms båtsnickeri AB
Tekniska data
Längd ö.a.21,96 meter
Världens längsta 12:a
Längd i kvl13,92 meter
Bredd3,57 meter
Djupgående2,70 meter
Deplacement27 ton

Princess Svanevit, tidigare bland andra Irene, Silvervingen X och Barranguilla, är en bermudariggad kappseglingsyacht, som byggdes 1929–1930 som Irene för den svenske entreprenören, förläggaren och publicisten Erik Åkerlund (1877–1940). Hennes segelyta är 182 kvadratmeter, och med sina nästan 22 meter är hon världens längsta segelbåt i sin klass.

Princess Svanevit ritades av Gustaf Estlander (1876–1930) och Tore Holm (1896–1977) och byggdes av Carl Plym (1899–1930) på Neglingevarvet i Saltsjöbaden.

Interiören[redigera | redigera wikitext]

Inredningsstilen är nordisk klassicism. De kanske mest iögonfallande inslagen i båtens inredning är intarsiorna skapade av konstnären Ewald Dahlskog (1894–1950). Hans intarsior finns också bland annat i Stockholms konserthus och i Tändstickspalatset.[1] Det är oklart vem som monterat inredningen, men uppgiften om tillverkare framgår av mässingsskyltar med snickarmästare Hjalmar Wikströms firmanamn.

Tore Holm på den av Gustaf Estlander ritade R-12:an Princess Svanevit, 1931

Ägare[redigera | redigera wikitext]

Första ägaren - Erik Åkerlund[redigera | redigera wikitext]

Princess Svanevit byggdes på beställning av den svenske entreprenören, förläggaren och publicisten Erik Åkerlund[2] till Kungliga Svenska Segelsällskapets (KSSS) 100-årsjubileum, för att "ge svenska konstruktörer och båtbyggare ett nytt tillfälle att visa sin höga nivå" och också för att locka internationella 12:or till 100-årsregattan. Med hjälp av Princess Svanevit ville Erik Åkerlund visa upp det allra bästa av svenskt båtbyggnadshantverk, och han anställde därför de främsta av svenska konstruktörer, båtbyggare, snickare, formgivare, med flera.[1] Ombord vid KSSS-regattan, där båten vann 12-metersklassen, fanns bland andra de svenska kungligheterna prins Gustaf Adolf och prinsessan Ingrid (senare drottning av Danmark).

Erik Åkerlund var en entusiastisk seglare. Han ägde också Bissbi, som vann guldmedaljen i 6 m-klassen vid Sommar-OS 1932. Hans son Olle ingick i besättningen.

Andre ägaren - Ernhold Lundström[redigera | redigera wikitext]

Åren 1934–1954 ägdes Princess Svanevit av verkställande direktören Ernhold Lundström i Malmö, som döpte om henne till Irene .[1] Tore Holm gjorde några förändringar i båten.

Tredje ägaren - Nils Gäbel[redigera | redigera wikitext]

Ernhold Lundström sålde 1954 båten till verkställande direktören Nils Gäbel. Vid 50-årsåldern seglade Nils Gäbel med sin fru och deras fyra barn sin båt till Spanien. Han grundade en semesteranläggning i Torrevieja.[1] En staty i Torrevieja visar Nils Gäbel vid rodret till en båt.[3]Nils Gäbel ägde båten fram till 1958, och döpte om henne till Silvervingen X .

Fjärde ägaren - Harry Hyams[redigera | redigera wikitext]

Den brittiske fastighetsmagnaten Harry Hyams ägde båten 1958–2017, med hemmahamn i Hamble. Han döpte om henne till Barranquilla .

Femte ägaren - Stockholms Båtsnickeri AB[redigera | redigera wikitext]

I samband med att den tredje ägaren seglat båten till Medelhavet försvann hon ur sikte och under många år var hennes öde eller var hon befann sig okänt. Hon spårades 2007 av den svenske båtbyggaren Bobby Cyrus genom ett internetforum och fanns då i England, i ett förfallet skick. Efter tio års diskussioner med Harry Hyams och senare hans dödsbo köpte Stockholms Båtsnickeri AB i Fisksätra båten och transporterade henne 2017 till Sverige, varefter restaureringen påbörjades, i samma vik där hon byggdes nästan nittio år tidigare, 1929–1930.

Sjätte ägaren - Princess Svanevit AB[redigera | redigera wikitext]

Stockholms Båtsnickeri AB fortsätter restaureringsarbetet, men har sålt båten till Princess Svanevit AB. Bolaget ägs till 75% av den ideella föreningen Svenska Träbåtar , resterande 25% ägs av ett brittiskt par med anknytning till den tidigare ägaren Harry Hyams.[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Princess Svanevit”. Princess Svanevit. Princess Svanevit AB. Arkiverad från originalet den 2021-01-08. https://web.archive.org/web/20210108080008/https://www.svanevit.se/kopia-p%C3%A5-boken-om-princess-svanevit. Läst 8 januari 2021. 
  2. ^ Lang, Luigi; Jones, Dyer (2001). The 12 Metre Class: The History of The International 12 Metre Class From the First International to the America's Cup. London: Adlard Coles Nautical. ISBN 0-7136-6179-8 
  3. ^ Anita Ljung (9 oktober 2014). ”Nils Gäbel med familj, de första svenska turisterna i Torrevieja”. Nils Gäbel med familj, de första svenska turisterna i Torrevieja. Mallorca Nyheter. Arkiverad från originalet den 2021-01-08. https://web.archive.org/web/20210108094329/https://www.mallorcanyheter.com/nils-gabel-med-familj-de-forsta-svenska-turisterna-i-torrevieja/. Läst 8 januari 2021.