Ockelbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ockelbo (olika betydelser).
Ockelbo
Tätort
Ockelbo järnvägsstation
Ockelbo järnvägsstation
Land  Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Ockelbo kommun
Koordinater 60°53′N 16°43′Ö / 60.883°N 16.717°Ö / 60.883; 16.717
Area 416,57 hektar
Folkmängd 2 724 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,54 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0297
Tätortskod 7236
GeoNames 2687517
Ockelbos läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Ockelbos läge i Gävleborgs län.
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
 Bing Maps
Kartdata
Wikimedia Commons: Ockelbo

Ockelbo är en tätort, centralort samt kyrkby i Ockelbo socken i Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Ockelbo ligger utmed länsväg 272, cirka 30 km norr om Sandviken och 60 km söder om Bollnäs.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

I namnet, 1314 De oklabo, ingår ett gammalt sjönamn *Ukle avseende nuvarande Bysjön. Sjönamnet är bildat till *ukla -svälla, öka, med vilket snabba växlingar i vattenståndet kan ha åsyftats. Efterleden bo har betydelsen bygd, trakt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1200-talet byggdes en romansk kyrka i Ockelbo. En ny kyrka uppfördes 1791-93 efter ritningar av landshövdingen greve F.A.U. Cronstedt. Denna kyrka totalförstördes vid en brand 1904. 1906-08 uppfördes nuvarande kyrka efter ritningar av arkitekt Gustaf Améen. Kyrkan är präglad av nybarock. Interiören omdanades radikalt vid en 1956-57 företagen renovering. På korväggen utförde Gun Setterdahl en altarmosaik, som genom sina starka färger präglar hela rummet. I kyrkans västparti inrättades ett kapell, uppkallat efter kyrkans skyddshelgon, Sankt Martin av Tours.

När den medeltida kyrkan revs 1795 påträffades en runsten inmurad i grunden (Gs 19). I samband med kyrkbranden 1904 förstördes stenen. En kopia utfördes 1932 efter avbildningar från 1880-talet. Bildframställningen är ur sagan om Sigurd Fafnesbane och stenen har varit en av landets bildrikaste runstenar.

Wij stångjärnsbruk och säteri anlades på 1600-talet och ägdes under en tid av Sven Bröms och därefter av hans dotter Catharina. Det var en del av de så kallade Ockelboverken till vilket också hörde stångjärnsbruken Åbron, Brattfors och Jädraås. År 1793 ägdes egendomen av överhovjägmästaren Mårten Bunge. Anläggningen är mycket välbevarad.

I orten har även snöskotrar av märket Ockelbo tillverkats. Även båtar av märket Ockelbo har tillverkats här. Båtfabriken låg i Mo. Grundare av märket Ockelbo var Erik Lundgren Ockelbo-Lundgren.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ockelbo 1920–2010[2][3][4][5][6][7][8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
2 500 ##
1930
  
1 153 ##
1935
  
1 210 ##
1940
  
986 ##
1945
  
1 275 ##
1950
  
1 669 ##
1960
  
2 498 379
1965
  
2 647 381
1970
  
2 669 383
1975
  
2 810 390
1980
  
3 059 410
1990
  
2 892 412
1995
  
2 954 413
2000
  
2 739 415
2005
  
2 709 416
2010
  
2 724 417
Anm.: 1920 som Ockelbo med Säbyggeby
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.



Befolkningssiffran för år 1920 delade Statistiska centralbyrån upp på följande sätt: I järnvägsområdet, prästgården, Wij bruk och Rabo 1000 invånare, i Säbyggeby 850 invånare samt i den närliggande bebyggelsen Murgården, Gäverängen, Östby och Rabolöt 650 invånare.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ockelbo har även Wij Trädgårdar, anlagd vid det gamla säteriet. Trädgården har skapats och blivit möjlig tack vare trädgårdsmästaren Lars Krantz.

Ockelbo har en stor tradition med flera olika industrier, t ex Atlings Maskinfabrik AB som grundades av Gunnar Atling 1947 och som än idag har en väl fungerande verksamhet på orten.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

I Ockelbo hålls Ockelbo Marknad två gånger per år sedan 1981.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Ockelbo har också haft ett basketlag i den högsta basketdivisionen i Sverige. Laget heter Ockelbo BBK och degraderades 2007 till en lägre serie på grund av ekonomiska problem.

Kända personer från Ockelbo[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. Sid. 133. http://www.webcitation.org/6TbpmPsGq. Läst 2014-10-26 
  4. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. Sid. 86. http://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR. Läst 2015-03-03 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. Sid. 230. http://www.webcitation.org/6TCcNWXzt. Läst 2014-10-09 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. Sid. 221. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 2014-10-25 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. Sid. 229. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 2014-10-09 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. Sid. 65 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. Sid. 53. http://www.webcitation.org/6VbOaXwnN. Läst 2015-01-15