Erik Liljefors
| Erik Liljefors | |
 | |
| Född | 6 juli 1894 Frustuna församling i Södermanlands län, Sverige |
|---|---|
| Död | 16 maj 1981 (86 år) Hägerstens församling i Stockholms län, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Veterinär i krigsmakten |
Johan Erik Liljefors, född 6 juli 1894 i Frustuna församling i Södermanlands län, död 16 maj 1981 i Hägerstens församling i Stockholms län,[1] var en svensk veterinär.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Liljefors avlade veterinärexamen 1918,[2] varpå han var assistent på Patologisk-anatomiska avdelningen vid Veterinärhögskolan 1918–1919 och laborator vid Medicinska kliniken vid Veterinärhögskolan 1919–1921.[3][4] Han idkade veterinärmedicinska studier i Österrike och Ungern 1921,[2] studerade vid Karolinska Institutet 1921–1923 och var bataljonsveterinär vid Livgardet till häst 1921–1925.[4] Därpå var han regementsveterinär vid Fältveterinärbyrån i Sjukvårdsstyrelsen vid Arméförvaltningen tillika veterinärinspektör 1925–1937. Han idkade militärveterinärsstudier i Storbritanniens armé 1931 och i Schweiz armé 1938.[2] Liljefors var regementsveterinär vid Svea artilleriregemente 1937–1939,[5] fältveterinär vid staben IV. arméfördelningen 1939–1942,[6] fältveterinär vid staben i IV. militärområdet 1942–1945[7][8] samt överfältveterinär och chef för Fältveterinärkåren 1945–1957.[5]
Erik Liljefors invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1944.[3]
Liljefors var hedersledamot av Svenska militärveterinärsällskapet, Veterinärmedicinska föreningen och Stockholms Studentsångarförbund. Han var ledamot av styrelsen för Svenska Ridsportens Centralförbund 1943–1957 och vice ordförande i centralstyrelsen för Svenska Blå Stjärnan 1950–1957.[5]
Liljefors var son till bryggeriägaren Frithiof Liljefors och Marianne Roth.[2] Han var gift 1927–1954 med Margit Wåhlander[3] (1902–1994)[1][3] och de fick barnen Ingvar (född 1931) och Monica (född 1938).[4] Erik Liljefors är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[9]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Ordnar
Riddare av första klassen av Kungl. Vasaorden, 1936.[10]
Riddare av Kungl. Nordstjärneorden, 1946.[11]
Kommendör av andra klassen av Kungl. Nordstjärneorden, 1949.[12]
Kommendör av första klassen av Kungl. Nordstjärneorden, 1954.[13]
_-_Knight_BAR.png){kind=small}
_-_Commander.svg){kind=small}
_-_Commander_1st_Class_BAR.png){kind=small}
Kungliga minnestecken
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
- ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 777. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0801.html.
- ^ [a b c d] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 142. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ [a b c] Kleberg, Johan, red (1944). Kungliga Vasaorden. Uppsala. sid. 464.
- ^ [a b c] Vem är det. Svensk biografisk handbok 1977. Stockholm: Norstedts Förlag. 1976. sid. 600. ISBN 91-1-766022-X.
- ^ Sveriges statskalender för året 1942. Uppsala. 1942. sid. 271. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63999/gupea_2077_63999_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 300. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63364/gupea_2077_63364_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender för året 1946. Uppsala. 1946. sid. 307. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64208/gupea_2077_64208_1.pdf.
- ^ ”Liljefors, Johan Erik”. SvenskaGravar. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/799a9b4b-05be-4e57-99df-1aa178f24407. Läst 4 juli 2023.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 10 (1930–1939), p. 541 (digital avbildning).
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 11 (1940–1949), p. 279 (digital avbildning).
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 11 (1940–1949), p. 210 (digital avbildning).
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 135 (digital avbildning).
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Clemedson, Carl-Johan (1981). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 269–271.