Stockholms läns landsting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms läns landsting
Landstingsflaggan 2012.jpg
Landstingsflaggan
HuvudortStockholm
Inrättat1971
LandskapUppland, Södermanland
LänStockholms län
RegionStockholms sjukvårdsregion
Antal kommuner26
Fullmäktigeledamöter149
Antal valkretsar12
Webbplatswww.sll.se

Stockholms läns landsting omfattar Stockholms län, med 26 primärkommuner och 2 308 143 invånare (2017). Stockholms läns landsting ansvarar, liksom andra landsting, främst för samhällets offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Landstinget står också för kollektivtrafiken i länet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har landstinget även ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i länet och bedriver kulturell verksamhet. Stockholms läns landsting omsätter cirka 81 miljarder kronor per år (beräknat som intäkter i budgeten för 2014) och har drygt 40 000 anställda, främst inom sjukvården. Landstingsskatten är 12,10 kronor (2014).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm
Landstingsarkivet i Flemingsberg.

När landstingen ursprungligen inrättades, 1863, ingick Stockholms stad varken i länet eller i landstinget, utan utgjorde en separat enhet under Överståthållarämbetet och skötte själv sina landstingsangelägenheter. Under 1900-talet växte Storstockholm fram med en gemensam arbets- och bostadsmarknad. En samordning blev alltmer nödvändig. Ett förslag om ett ”storlandsting” lades fram. 1966 inrättades Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och 1971 kom Stockholms läns landsting att omfatta hela länet. Den statliga regionalförvaltningen hade samordnats redan 1968 genom att Stockholm införlivats i Stockholms län.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns landsting är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Majoritetspartiernas landstingsråd har ansvar för att förbereda ärenden och bildar tillsammans landstingsrådsberedningen, som kan beskrivas som landstingets regering. Även oppositionspartierna har landstingsråd och arvoderade gruppledare, men dessa ingår inte i landstingsrådsberedningen och saknar formella uppgifter.

Den centrala förvaltningsorganisationen heter landstingsstyrelsens förvaltning. Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frågor, personalstrategiska frågor, gemensamma upphandlingar, frågor som hör samman med landstingets roll som ägare av sjukhus och primärvård, samt tillväxt-, miljö och regionplaneringsfrågor. Hälso- och sjukvårdsfrågorna sköts av hälso- och sjukvårdsnämnden och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Här ligger bland annat ansvaret för avtalen med olika vårdproducenter, samt informations- och rådgivningstjänsten Vårdguiden. Från 2011 finns även en trafiknämnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss.[1]

Landstingets politiska ledning och ledningen för landstingsstyrelsens förvaltning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 på Kungsholmen i Stockholm. Där finns också sammanträdeslokaler för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Landstinget har även administrativa funktioner förlagda till flera andra adresser i Stockholm.

Politisk ledning[redigera | redigera wikitext]

Landstingsfullmäktige sammanträder i Landstingshuset i Stockholm, augusti 2009

Landstingsfullmäktige har 149 ledamöter som sammanträder åtta gånger per år. Det borgerliga blocket (Moderata samlingspartiet, M, Liberalerna, L, Kristdemokraterna, KD, och Centerpartiet, C) bildar under mandatperioden 2014–2018 en relativ majoritet. Sverigedemokraterna innehar en vågmästarroll i landstingsfullmäktige, även om så kallade utslagsröster i nämnder och landstingsstyrelsen innebär att det borgerliga blocket har lättare att få igenom sina förslag[2].

Lista över styrande landstingsråd:

  • Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd
  • Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
  • Marie Ljungberg Schött (M), sjukvårdslandstingsråd
  • Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd
  • Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd
  • Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd
  • Gustav Hemming (C), miljö- och skärgårdslandstingsråd
  • Paul Lindquist (M), fastighets- och investeringslandstingsråd
  • Daniel Forslund (L), innoveringslandstingsråd

Oppositionen har följande oppositionslandstingsråd:

Mandatfördelning i valen 1916–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSSPÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191611934
11934
5448,9
1918171730
17730
5547,8
19192413915
243915
5256,4
52
1922253818
253818
5434,3
54
1926284717
284717
5648,6
56
1930315122
31522
5954,7
59
19343316217
33617
5960,8
59
1938393613
393613
6165,0
56
19421365713
365713
6264,9
54
194663451210
63451210
6770,9
59
19501374238
374238
7381,1
64
195424452515
4452515
9180,0
81
195814861726
4861726
9880,4
8315
196225762624
5762624
11581,4
9223
1966652113331
652113331
13383,2
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970568183325
68183325
14989,9
11435
19731061291633
1061291633
14989,9
11138
19761161222035
1161222035
14989,1
10346
19791459161842
1459161842
14987,3
9752
1982136414949
136414949
14987,8
8663
1985126072446
126072446
14986,1
8762
19881160882339
1160882339
14982,3
8663
19919495621752
949621752
14982,3
8564
19941260881546
1260881546
14982,3
7970
199817467131452
17467131452
14977,47
7475
200214547261137
14547261137
14977,58
6980
2006104310616955
104310616955
14979,11
7772
2010103915615757
103915615757
14981,15
7772
20141241159713943
1241159713943
14981,48
7673
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i valet till landsting 2014[3][4][redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Moderaterna 381 667 28,15 −8,57 43 −14
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 358 324 26,43 +0,83 41 +2
  Miljöpartiet de gröna 135 992 10,03 +0,34 15 +/−0
  Folkpartiet liberalerna 111 676 8,24 −1,07 13 −2
  Vänsterpartiet 104 479 7,71 +1,52 12 +2
  Sverigedemokraterna 79 452 5,86 +3,03 9 +9
  Kristdemokraterna 75 529 5,57 +0,85 9 +2
  Centerpartiet 58 906 4,35 +0,52 7 +1
  Feministiskt initiativ 35 177 2,59 +1,89 0 +/−0
Övriga partier 14 410 1,06 +0,66 0 +/−0
Totalt 1 355 612 100,00 +/−0 149 +/−0
Alliansen 627778 72
S+MP+V 598795 68

Valdeltagandet uppgick till 81,48 %[3]

Framträdande politiker[redigera | redigera wikitext]

Finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting:

Landstingsstyrelsens (fram till 1992 kallat Förvaltningsutskottet) ordförande:

Valkretsar[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns landstings valkretsar vid val till landstingsfullmäktige.

I landstingsvalet omfattar länet och landstinget tolv valkretsar, sex i Stockholms stad och sex i yttre länet.

Beställare–utförare[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns landsting tillämpar en ansvarsfördelning som innebär att man skiljer på rollerna som beställare, utförare och ägare. Det gäller både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.

De folkvalda politikerna sätter, med stöd av de centrala förvaltningarna i Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) upp ramarna för hur landstingets olika åtaganden ska uppfyllas. Det gäller till exempel skatteuttag, taxor, dimensionering och uppdragsformuleringar. Delar av verksamheten utförs sedan av landstingsägda bolag eller förvaltningar, medan andra delar utförs av externa entreprenörer. Inom hälso- och sjukvården är fördelningen att cirka 70 procent av kostnaderna för den totala ”sjukvårdsproduktionen” gäller landstingsägda verksamheter, medan cirka 30 procent gäller privata aktörer.

Relationerna mellan beställaren och utföraren regleras i avtal mellan parterna. Vissa verksamheter upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med anbud och tilldelningsbeslut som går till den verksamhet som bäst lever upp till upphandlingskriterierna.

Andra verksamheter arbetar med stöd av att landstinget har auktoriserat dem som vårdgivare. Det gäller till exempel husläkarverksamhet, samt barnavårds- och mödravårdscentraler som ingår i Vårdval Stockholm. Här ställs samma krav på landstingsägda och externt ägda verksamheter, och de för samma ersättning.

Vården på akutsjukhusen regleras genom direktavtal mellan landstinget och de olika verksamheterna.

I Norrtälje ansvarar Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje för huvuddelen av hälso- och sjukvården. Förbundet ansvarar dessutom för omsorgsverksamhet till äldre och dem med funktionsnedsättning.

Landstingsägda bolag och förvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Allt fler av de landstingsägda verksamheterna är idag aktiebolag under ledning av en verkställande direktör. Styrelserna i dessa bolag består oftast inte av politiker, utan av personer som tillsatts på professionella meriter.

Följande verksamheter bedrivs som aktiebolag under det regelverk som stadgas i Aktiebolagslagen: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där landstinget är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), fastighetsförvaltaren Locum AB, MediCarrier, Stockholm Care, S:t Eriks ögonsjukhus AB samt Folktandvården i Stockholm AB.

AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholmsbolaget är också aktiebolag, men styrelserna är politiskt tillsatta.

Följande verksamheter bedrivs i förvaltningsform, under ledning av landstingskommunala nämnder: Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) samt Färdtjänsten. Sjukvårdsförvaltningarna drivs dock även de under bolagsliknande former, vilket bland annat betyder att det finns politiskt oberoende ledamöter även i deras styrelser.

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Södersjukhuset i Stockholm
Danderyds sjukhus, april 2009
Landstingets vårdcentral i Gustavsberg drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).

Delar av sjukvården (bland annat drygt hälften primärvården, samt akutsjukhuset Sankt Göran) drivs av privata entreprenörer som arbetar på landstingets uppdrag.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Landstinget äger gymnasieskolan Berga naturbruksgymnasium. Landstinget ägde tidigare även Säbyholms naturbruksgymnasium. Det överläts 2009 till Säbyholm Utbildningar, som är ett bolag inom Arbetarnas bildningsförbund (ABF).

Länstrafik[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns landsting har två länstrafikbolag: AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), som ansvarar för kollektivtrafiken till lands och Waxholms Ångfartygsaktiebolag (WÅAB), som ansvarar för person- och godssjötrafik i Stockholms skärgård. Bolagen upphandlar trafiktjänster på entreprenad. Det innebär att olika privata aktörer har SL:s uppdrag att sköta trafiken i till exempel tunnelbanan, med pendeltåg och bussar, samt skärgårdsbåtar. Landstinget har även ansvar för färdtjänsten i länet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns landsting arbetar med kulturinsatser i vården och är dessutom huvudfinansiär av Kungliga Filharmoniska Orkestern och verksamheten vid Stockholms konserthus. Ett annat av landstingets kulturuppdrag gäller Stockholms läns museum.

Fastigheter[redigera | redigera wikitext]

Landstingets stora fastighetsbestånd, som bland annat består av akutsjukhusen i länet, förvaltas av det landstingsägda bolaget Locum.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Beskrivning av Stockholms läns landstings förvaltningsorganisation Arkiverad 23 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ””M:s odemokratiska utslagsröst måste skrotas””. SvD.se. http://www.svd.se/ms-odemokratiska-utslagsrost-maste-skrotas. Läst 27 mars 2016. 
  3. ^ [a b] ”Valresultatet hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/lan/01/index.html. Läst 23 januari 2015. 
  4. ^ ”Mandatfördelningen hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/lan/01/valda.html. Läst 23 januari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]