Eugen Thorburn
Eugen Jacobi Thorburn, född 3 augusti 1860 i Bäve socken i Bohuslän, död 26 augusti 1931 i Göteborg,[1] var en svensk arkitekt och kommunpolitiker.
Liv och verk
Thorburn tog studenten vid Latinläroverket i Göteborg 1880, blev civilingenjör vid Kungl. Tekniska högskolan 1883 och bedrev därefter studier vid Akademien för de fria konsterna 1883-1886, studier och praktik i Italien, Österrike, Danmark, England, Frankrike och Tyskland 1887-90. Han blev arkitekt i Stockholm 1886-1887 och var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931. Eugen Thorburn var arkitekt för Allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1894. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-1912, av byggnadsnämnden där 1895-1912 och av Egnahemsnämnden 1909-1911. Vidare var han revisor för Slöjdföreningen 1891-1892, för Renströmska bad- och tvättanstalten 1893-1894 och 1906-1907 samt för Renströmska badanstalten i Majorna 1895. Thorburn var ledamot av Vasa församlings kyrkoråd och ordförande i Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst 1918-1921.
Thorburn uppförde flera offentliga byggnader i Göteborg, dessutom Strömstads stadshus (fullbordat 1917), skolor i Vänersborg och Uddevalla med mera.
Familj
Thorburn var son till grosshandlaren Robert Thorburn och Mathilda "Alma" Thorburn, född Jacobi. Han gifte sig 18 september 1893 med Louise Bååth (1871-1947), dotter till justitierådman Thure Martin Bååth och Karolina "Lina" Bååth, född Tidén. Barn: Alvar (1894-1954), Birgit (född 1895), Ellen (1897-1968), Agne Eugen (född 1902) och Berndt Johan (1912-1973).[2][3]
Exempel på byggnader i Göteborg, ritade av Eugen Thorburn
- Prippska villan i Slottsskogen. Byggnaden flyttades från Lantbruksmötet på Heden 1891, byggdes till 1892 och revs 1935.
- Hantverksföreningens hus, Erik Dahlbergsgatan 3. Här assisterad av Hans Hedlund och Yngve Rasmussen (1860-1923). Invigdes den 28 mars 1894.
- Hyreskasernen vid Arsenalsgatan. Invigt 1907.
- Otterhälleskolan, Västra Liden på Otterhällan. Invigd 17 oktober 1910, revs 1977.
- Lundenskolan, Kärralundsgatan i Lunden. Invigd 15 maj 1914.
- Renströmska badanstalten, Herkulesgatan 56. Invigd 11 november 1915.
- Viktor Rydbergsgatan 22, tillsammans med K S Hansson. Huset stod klart 1917.[4]
- Johannebergs vattentorn, invigt i september 1925.
- Lundens vattentorn, Platågatan i Lunden. Invigt 1930.[5]
Bilder
-
Stadshuset i Strömstad -
Kungsportsbron i Göteborg -
Lundenskolan. Göteborg -
Flickskolan vid Margretegärde, Uddevalla -
Skolhus vid Gustafsberg.
Se även
Källor
- Eugen Thorburn i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- KulturNav: Thorburn, Eugen
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 198-199
Noter
- ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287
- ^ Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 75
- ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
- ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114
- ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Eugen Thorburn.- Byggnader som Eugen Thorburn ritat i Uddevalla samt flera porträttfoton på honom
