Lunden, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lunden, nr 45
Stadsdel
Lundens vattentorn
Lundens vattentorn
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Koordinater 57°42′40.35″N 12°0′46″Ö / 57.7112083°N 12.01278°Ö / 57.7112083; 12.01278
Area 89 hektar
Statistikkod primärområde 208, stadsdelsnummer 45

Lunden är en stadsdel och ett primärområde i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämndsområde Örgryte-Härlanda,[1] och beläget omedelbart öster om centrala staden.

Lunden gränsar (medsols) i norr till stadsdelarna Olskroken och Bagaregården – öster till Kålltorp och Torp – i söder till och i väster till Gårda.[2] En äldre indelning anges som "Tjörbostaden och Ranängsbergen".[3] Stadsdelen har en areal på 89 hektar[4] och området motsvarar det tidigare Lundens municipalsamhälle.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Lunden finns nedtecknat första gången 1550, då en frälsebonde "Oluff i Lunden" omnämns. Egendomen övergick 1586 till att bli en sätesgård under riksrådet Bielke, Hogenskild Nilsson, och efter dennes död 1605 gick godset över till fogden Mårten Jönsson. Gården var under 1600-talet ömsom frälse- och kronohemman, räknades då och på 1700-talet ibland som 1/2 och ibland som 3/4 mantal. År 1606 uppbar fogden Mårten Jönsson på Kungl.Maj:ts vägnar räntan av förbrutna gods i Västergötland, däribland Lunden i Örgryte. Enligt avkortningslängderna kom Lunden sedan under Råda säteri, och under större delen av 1600-talet låg gården därefter under Nääs (släkten Ulfsparre) genom riksrådet Jöran Eriksson Ulfsparre. Ännu 1651 noteras Lunden för Erik Jöranssons arvingar. Bland dessa fanns sonen, översten och landshövdingen i Kalmar län friherre Jöran Ulfsparre af Häradssäter. Efter att lång tid ha varit frälse, upptas Lunden i jordeboken 1680 som kronohemman. Vem som var ägare då är högst osäkert, men 1682 noteras regementsfältskären Johan Lyders för 1/2 kronohemman Lunden i Örgryte. Mest troligt är dock att Lyders enligt kungligt brev redan 1676 kommit att äga Lunden. År 1684 hade "Öfwersten Fälb. Kerr Georg Zelou genom byte med Kungl Maj:t och Kronan bekommit Lunden till frälse emot wederlag i Elfsborgs Lähn". Georg Zelow (1638-1708) var överste vid Västgöta Kavalleri.[6]

År 1691 blev gården "förhögt från 1/2 till 3/4 mantal," men 1694 är "sättesfrijheten uthdömt för Missbyggnad" och Lunden var på nytt en kronoegendom. Jordeboken noterar 1697 "Peer och Halfwård" som brukare, vardera 3/8-dels mantal geometrisk avmätning (kartläggning) förrättades l701. Husen uppges då vara helt nybyggda, träd- och kålgård upptog 2 140 kvadratalnar. Kommissarien Erik Paulin var 1703 ägare. Men då hans köpekontrakt inte var tillräckligt klart formulerat, begärde han detta år tingsrättens yttrande om "een qwarn som varit i Becken mitt emoth Örgryte Kyrkia och hörde Lunden till, om någon af nämbden eller tingzsökande allmogen skulle annat bewittna än att samma Qwarn alltijd och från uhrminnes tid hördt och lydt till Lunnagård." "Då nämbdemannen Esbiörn i Skåhr opstod och Refererade han samma qwarn och owarnefall alltijd så länge han kunde minnas, hördt och lydt till Lunden, och att Stombönder och Öfweråhsbor hafwa hyrdt dhen af den mannen, som före detta haft Lunden i bruk, widh namn Johan Lyders, och betahlt honom derför åhrlig lega."[6][7]

Fram till 1802 bytte gården ägare ett dussintal gånger.

Lunden började bebyggas som ett förortssamhälle 1877, avsöndrat dels från egendomen Lunden, dels egendomen Böö. Dess östra del var tidigast bebyggd, och först mot slutet av 1890-talet - då byggnadstomter började säljas av från Ranbergen, ett av egendomen Böö avsöndrat område - ökade byggnadsverksamheten, så att samhället 1913 räknade med 152 bebyggda tomter. Folkmängden detta år utgjorde 5 377 invånare.[8] Samhället gränsade före 1922 till Göteborgs stad, Gårda municipalsamhälle samt egendomen Kärralund.

Lunden var beläget i Örgryte socken och ingick i Örgryte landskommun. I denna inrättades för orten 19 oktober 1900[9] Lundens municipalsamhälle vilket upplöstes 31 december 1921 samtidigt som landskommunen uppgick i Göteborgs stad. År 1900 hade municipalsamhället 2 275 invånare.[10]

En del av Lunden kallades tidigare för Tjörbostaden. Området kring nuvarande Nobelplatsen kallades in på slutet av 1800-talet för Erikslund, som bestod av sju byggnader.[11]

Den bergknalle i sydvästra Lunden som nu bland annat Stavhopparegatan ligger på, kallades på 1650-talet för Herlanne berg (Härlanda?).[12]

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen bestod ursprungligen av småhus, men kom med tiden att ersättas av flerbostadshus. Stadsbilden präglas dels av de backiga gatorna, dels av de många landshövdingehusen från 1920- och 1930-talen. De 47 terrasshusen vid Sankt Paulibacke stod klara 1978 efter ritningar av White Arkitekter, och den ursprungliga tanken att utnyttja grannens tak som terrass blev allt för svår att genomföra med dåvarande lagstiftning.[13] Terrasshusen vid Räntmästaregatan uppfördes 1972–1974 där Lund & Valentin arkitekter svarade för ritningarna.[14]

Lundens vattentorn på Platågatan är 45 meter högt och ritat av Eugen Thorburn. Det invigdes 1930.[15]

Fotbollsarenan Överåsvallen i Lunden, invigdes 12 september 1937 och utfördes som statskommunalt reservarbete.[16] 2008 lades gräsmattan om och arenan fick istället konstgräsunderlag, samtidigt försvann den 400 meter långa friidrottsanpassade kolstubbsbanan runt planen.

Katolska skolan vid Lilla Danska Vägen 26 stod klar 1997 efter ritningar av GF Konsult.[17]

Lekplatsen på berget öster om Ulfsparregatan kom till 1957 på initiativ av arkitekt Anna Branzell på stadsarkitektkontoret. Lunden ansågs då vara en av de stadsdelar som hade det sämst ställt med lekplatser.[18]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Lunden

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 208 Lunden år 2016[19]
Lunden Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&011329.&&&&&011 329 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&0+ 32 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 13,5 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0304800.&&&&&0304 800 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 3,1 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 16,7 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 41,7 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 25,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 8,8 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 5,8 % 19,1 %


Kända personer från Lunden[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Göteborgs stad – Stadsdelar och primärområden”. Goteborg.se. http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTIyNTU6B8pFm8s7ujh4m5j4GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmp-gW5EeUAkmNdXg!!/dl3/d3/L0lDU0lKSWdrbUEhIS9JRFJBQUlpQ2dBek15cXchLzRCRWo4bzBGbEdpdC1iWHBBRUEhLzdfMjVLUUIySjMwMDlCRDAyVEQ0MU44NTIyTDAvZ3NGcjo0ODA4MDAwMw!!/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J3009BD02TD41N8522L0000000_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/om+goteborg/lnkrubrik_om_goteborg/art_n010_po_10_stadsdelar_primaromraden. Läst 24 januari 2011. 
  2. ^ Lönnroth, Gudrun (red.) (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande [del II]. Göteborgs Stadsbyggnadskontor. sid. 65. ISBN 91-89088-05-0 
  3. ^ Föreningen Gamla Lundenpojkar 1946-1966. Göteborg. 1966. sid. 3 
  4. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  5. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 5
  6. ^ [a b] Lunden, En historik av S.A. Wilhelmsson [u.å.]
  7. ^ Landsarkivet i Göteborg: Sävedals härads dombok 1703.
  8. ^ Göteborgs och Bohus läns kalender : 1914, på uppdrag av länets landsting redigerad och utgiven av Ernst Hörman, Göteborg 1914, s. 223
  9. ^ En annan källa hävdar att datum för bildandet ska vara 1 januari 1901. Källa: Göteborgs & Bohus läns Kalender 1914, Ernst Hörman, Elanders förlag, Göteborg 1914, s. 223
  10. ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
  11. ^ Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, Rotekarta över Göteborg 1888, N P Pehrssons förlag och egendom, Regionarkivet (2008), del 1/3, Skala 1 : 4 000, Original C 8675:1
  12. ^ Krigsarkivet, Sfp Göteborg nr 80b.
  13. ^ Caldenby; Gunilla Linde Bjur & Sven-Olof Ohlsson (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas. sid. 226. ISBN 91-86050-67-2 
  14. ^ Caldenby, Claes; Matts Heijl; Eva Jönsson; Jaan Tomasson (1979). Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur. Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola. sid. 173, 178 
  15. ^ Ufon, svampar och sagoslott. Plings utflyktsguide till Göteborgs vattentorn. 2014-10-06.
  16. ^ Göransson, Werner (red.) (1938). Göteborgs kommunalkalender 1938. Göteborg: Göteborgs stads statistiska byrå. sid. 198 
  17. ^ Caldenby; Gunilla Linde Bjur & Sven-Olof Ohlsson (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas. sid. 224. ISBN 91-86050-67-2 
  18. ^ GHT, 15 januari 1957.
  19. ^ Göteborgsbladet 2017: Örgryte-Härlanda [pdf]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lek och allvar i Lunden : om stadsdelskrig i Göteborg förr och nu. Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 3. Göteborg: Etnologiska fören. för Västsverige. 1982. Libris 359009 
  • Westin, Jan (2008). Pauli backe : ett bostadsområde i Östra Göteborg, dess tillkomst och omgivningar. Göteborg 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]