Europamästerskapet i fotboll 1980
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Evenemangsfakta | |||
---|---|---|---|
Datum | 11–22 juni 1980 | ||
Arrangör | Uefa och FIGC | ||
Värdnation | ![]() | ||
Deltagare | |||
Nationer | 8 | ||
Statistik | |||
Matcher | 14 | ||
Mål | 27 (1,9 per match) | ||
Publik | 345 463 (24 676 per match) | ||
Flest mål | ![]() | ||
![]() | ![]() | ||
![]() | ![]() | ||
![]() | ![]() | ||
Fyra | ![]() | ||
| |||
|
Europamästerskapet i fotboll 1980 arrangerades i Italien och var det sjätte EM-slutspelet. Västtyskland blev europamästare efter finalseger mot Belgien med 2–1 i Rom.
Översikt[redigera | redigera wikitext]
För första gången var åtta lag med i slutspelet som spelades i Italien där värdlandet för första gången var direktkvalificerat i EM-sammanhang. Den utökade turneringen innebar gruppspel i två grupper där gruppettorna gick vidare till final och tvåorna till match om tredje pris.
Detta var också sista gången som en match om tredje pris spelades i Europamästerskapssammanhang. 1984 hade man tagit bort den. Orsaken sägs vara att 1980 års bronsmatch var så tråkig och andefattig att Uefa såg det för gott att avskaffa den. Slutspelet 1980 bjöd på defensivt spel med få mål och publiken svek arrangörer och många matcher spelades inför till stora delar tomma läktare.
Europamästare blev Västtyskland som var turneringens bästa lag tillsammans med finalisten Belgien. Finalhjälte blev Horst Hrubesch som gjorde Västtysklands segermål. Det västtyska laget sågs som turneringens stora positiva inslag med många nya unga talanger i laget som Bernd Schuster, Hans-Peter Briegel, Horst Hrubesch, Hansi Müller och Karl-Heinz Rummenigge.
Arenor[redigera | redigera wikitext]
Rom | Milano | Neapel | Turin |
---|---|---|---|
Stadio Olimpico | Giuseppe Meazza | Stadio San Paolo | Stadio Comunale |
Kapacitet: 86 500 | Kapacitet: 85 700 | Kapacitet: 72 800 | Kapacitet: 50 000 |
![]() |
![]() |
Gruppspel[redigera | redigera wikitext]
Grupp 1[redigera | redigera wikitext]
Grupp 1 | |
Statistik | |
---|---|
Matcher | 6 |
Mål | 13 (2,2 per match) |
Publik | 83 111 (13 852 per match) |
Nr | Lag | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | ![]() |
3 | 2 | 1 | 0 | 4 | 2 | +2 | 5 |
2 | ![]() |
3 | 1 | 1 | 1 | 4 | 3 | +1 | 3 |
3 | ![]() |
3 | 1 | 1 | 1 | 4 | 4 | 0 | 3 |
4 | ![]() |
3 | 0 | 1 | 2 | 1 | 4 | −3 | 1 |
11 juni 1980 | Tjeckoslovakien ![]() |
0 – 1 | ![]() |
Stadio Olimpico | ||
17:45 UTC+1 |
(0 – 0) Rapport |
![]() |
Rom Publik: 11 059 Domare: Alberto Michelotti (Italien) |
|||
11 juni 1980 | Nederländerna ![]() |
1 – 0 | ![]() |
Stadio San Paolo | ||
20:30 UTC+1 |
Kees Kist ![]() |
(0 – 0) Rapport |
Neapel Publik: 14 990 Domare: Adolf Prokop (Östtyskland) |
|||
14 juni 1980 | Västtyskland ![]() |
3 – 2 | ![]() |
Stadio San Paolo | ||
17:45 UTC+1 |
Klaus Allofs ![]() |
(1 – 0) Rapport |
![]() ![]() |
Neapel Publik: 26 546 Domare: Robert Wurtz (Frankrike) |
||
14 juni 1980 | Grekland ![]() |
1 – 3 | ![]() |
Stadio Olimpico | ||
20:30 UTC+1 |
Nikos Anastopoulos ![]() |
(1 – 2) Rapport |
![]() ![]() ![]() |
Rom Publik: 4 726 Domare: Pat Partridge (England) |
||
17 juni 1980 | Nederländerna ![]() |
1 – 1 | ![]() |
San Siro | ||
17:45 UTC+1 |
Kees Kist ![]() |
(0 – 1) Rapport |
![]() |
Milano Publik: 11 889 Domare: Hilmi Ok (Turkiet) |
||
17 juni 1980 | Grekland ![]() |
0 – 0 | ![]() |
Stadio Olimpico di Torino | ||
20:30 UTC+1 |
(0 – 0) Rapport |
Turin Publik: 13 901 Domare: Brian McGinlay (Skottland) |
||||
Grupp 2[redigera | redigera wikitext]
Grupp 2 | |
Statistik | |
---|---|
Matcher | 6 |
Mål | 9 (1,5 per match) |
Publik | 189 836 (31 639 per match) |
Nr | Lag | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | ![]() |
3 | 1 | 2 | 0 | 3 | 2 | +1 | 4 |
2 | ![]() |
3 | 1 | 2 | 0 | 1 | 0 | +1 | 4 |
3 | ![]() |
3 | 1 | 1 | 1 | 3 | 3 | 0 | 3 |
4 | ![]() |
3 | 0 | 1 | 2 | 2 | 4 | −2 | 1 |
12 juni 1980 | Belgien ![]() |
1 – 1 | ![]() |
Stadio Olimpico di Torino | ||
17:45 UTC+1 |
Jan Ceulemans ![]() |
(1 – 1) Rapport |
![]() |
Turin Publik: 15 186 Domare: Heinz Aldinger (Västtyskland) |
||
12 juni 1980 | Spanien ![]() |
0 – 0 | ![]() |
San Siro | ||
20:30 UTC+1 |
(0 – 0) Rapport |
Milano Publik: 46 816 Domare: Károly Palotai (Ungern) |
||||
15 juni 1980 | Belgien ![]() |
2 – 1 | ![]() |
San Siro | ||
17:45 UTC+1 |
Eric Gerets ![]() Julien Cools ![]() |
(1 – 1) Rapport |
![]() |
Milano Publik: 11 430 Domare: Charles Corver (Nederländerna) |
||
15 juni 1980 | England ![]() |
0 – 1 | ![]() |
Stadio Olimpico di Torino | ||
17:45 UTC+1 |
(0 – 0) Rapport |
![]() |
Turin Publik: 59 646 Domare: Nicolae Rainea (Rumänien) |
|||
18 juni 1980 | Spanien ![]() |
1 – 2 | ![]() |
Stadio San Paolo | ||
17:45 UTC+1 |
Daniel Ruiz ![]() |
(0 – 1) Rapport |
![]() ![]() |
Neapel Publik: 14 440 Domare: Erich Linemayr (Österrike) |
||
18 juni 1980 | Italien ![]() |
0 – 0 | ![]() |
Stadio Olimpico | ||
20:30 UTC+1 |
(0 – 0) Rapport |
Rom Publik: 42 318 Domare: António Garrido (Portugal) |
||||
Slutspel[redigera | redigera wikitext]
Match om tredje pris[redigera | redigera wikitext]
Final[redigera | redigera wikitext]
22 juni 1980 | Belgien ![]() |
1 – 2 | ![]() |
Stadio Olimpico | ||
20:30 UTC+1 |
René Vandereycken ![]() |
(0 – 1) Rapport |
![]() |
Rom Publik: 47 864 Domare: Nicolae Rainea (Rumänien) |
||
Statistik[redigera | redigera wikitext]
Skytteliga[redigera | redigera wikitext]
3 mål | |||
2 mål | |||
1 mål | |||
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- ”RSSSF”. http://www.rsssf.com/tables/80e.html. Läst 18 juni 2011.
|