European Spallation Source

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
European Spallation Source ERIC
ESS Logo Frugal Blue cmyk.png
Org.nr 768200-0018
Typ Europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur
Huvudkontor Sverige Lund, Sverige
Nyckelpersoner 'Lars Börjesson
Ordförande Council
John Womersley

Director General
Bransch Forskningsinstitut
Antal anställda 388 – December 2016
Historia
Grundat 2009
Ekonomi
Omsättning 14,151 miljoner SEK
Rörelseresultat -614,561 miljoner SEK
Vinst efter skatt -615,583 miljoner SEK
Tillgångar 858,492 miljoner SEK
Eget kapital 849,702 miljoner SEK
Struktur
Ägare Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Schweiz, Norge, Polen, Ungern, Tjeckien, Estland
Övrigt
Webbplats [2]
Fotnoter Statistik från 2015 års bokslut i European Spallation Source ESS AB som sedermera övergått till European Spallation Source ERIC.[1]

European Spallation Source (ESS) är en sameuropeisk forskningsanläggning som för närvarande byggs i Lund.[2] ESS kommer att användas inom en rad vetenskaper, såsom materialvetenskap, strukturkemi, biologi och geofysik. Anläggningen är en så kallad neutronkälla där kaskader av neutroner framkallas genom spallation. ESS byggs, ägs och drivs sedan 2015 av ett europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur, "ERIC".[3]

Enligt den europeiska forskningsorganisationen ESFRI kommer ESS att bli världens mest kraftfulla neutronkälla. De preparat som ska undersökas bestrålas med intensiva pulser av neutroner, vilka då har bromsats ner till användbara energier i moderatorer och letts genom ett antal omgivande strålledare till de studerade proven bestående av olika material och ytor. Neutronerna sprids från proven och registreras i ett flertal instrument för vidare tolkning.

Konstruktionen har beräknats kosta cirka 1,8 miljarder euro och ha en årlig driftskostnad på runt 140 miljoner euro[4] [5]. Vinsten med att använda neutroner vid strukturstudier kan jämföras med vad man vann i detaljeringsgrad, när elektronmikroskopet ersatte ljusmikroskopet. Neutronens de Broglie-våglängd är betydligt kortare.

Beredningsprocedur[redigera | redigera wikitext]

Initialt fanns det ett flertal intressenter, som uttryckte intresse för värdskap av ESS[6] och ett halvdussin genomarbetade förslag har granskats:

  • Ett enat svensk-dansk-norskt förslag om att placera anläggningen i Lund ( Sverige) - ESS-Scandinavia. Förslaget har stöd av ett större antal universitet och forskningsinstitut, liksom från Sveriges regering, Danmarks regering, Polens Regering, Lunds kommun[7] och Region Skåne samt flera länder runt Östersjön. Även Italien har något oväntat valt att stödja Lunds ansökan.[8] Vid ett möte mellan EU:s forskningsministrar i Bryssel den 28 maj 2009 stod det klart att en placering av ESS i Lund har stöd av en så stor majoritet av de involverade länderna, inklusive de betydelsefulla Tyskland och Frankrike, att frågan i realiteten är avgjord.[9]

Sedan mötet i Bryssel 2009 har sammanlagt 17 europeiska länder anslutit sig till projektet, varav 15 var med och bildade det konsortium som ska bygga och äga anläggningen. Under sommaren 2014 fick ett ESS ett delbeslut från Strålsäkerhetsmyndigheten.[10] Ungefär samtidigt ansågs finansieringen avklarad och själva byggnationen av anläggningen påbörjades. Den första neutronen kommer att produceras under 2019 och fyra år senare öppnar anläggningen sitt User Programme och tar emot externa forskare. Helt färdigbyggd är ESS 2025. [3]

Den svenska regeringen anslog den 12 augusti 2010 100 MSEK till ett bilateralt svensk-franskt samarbete kring en ny fjärde generationens reaktor för bränsleforskning kallad ASTRID mot att Frankrike står för 10 % av ESS:s konstruktionskostnader.
  • Ett förslag från ett samarbete mellan Spanien (Bilbao) och Ungern (Debrecen), som förväntades leda till att dessa båda länder kandiderade gemensamt med troligast Bilbao eller eventuellt Debrecen som värdstadskandidat.
  • En satsning från Yorkshire (Storbritannien) att placera den i Selby, mellan York och Leeds. Stött av flera universitet, samlade i The White Rose University Consortium och de lokala myndigheterna.

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Bygget av forskningsanläggningen gick under senare delen av 2016 in i en ny fas. Då installerades utrustning till den så kallade stråldumpen. Det är stora betongklossar som då lades på plats vid stråldumpen, som finns i den bortre ändan av en 537 meter lång tunnel, som protonerna ska skjutas genom. [11]

Utomeuropeiska anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Liknande spallationsanläggningar har nyligen uppförts i USA (Spallation Neutron Source, Oak Ridge, Tennessee) och är under uppstart i Japan (J-PARC, Tokaimura).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – European Spallation Source ESS AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5567924096/bokslut. 
  2. ^ http://europeanspallationsource.se 2016-11-18
  3. ^ [a b] ”ESS Årsredovisning 2014”. ESS. https://europeanspallationsource.se/sites/default/files/ess_annual_report_2014_se.pdf. Läst 16 februari 2017. 
  4. ^ European Spallation Source ERIC [1]
  5. ^ Ivarsson, Dan; Magnusson, Erik (29 november 2016). ”ESS tar miljardlån för att klara bygget”. 8till5. https://www.8till5.se/2016-11-29/ess-tar-miljardlan-for-att-klara-bygget. Läst 5 april 2017. 
  6. ^ European Neutron-Moun Portal Five contenders expressed at the ESS- Bonn conference (May 2002) their interest to host the ESS: Arkiverad 3 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. läst 2009-04-03
  7. ^ Sydsvenskan (2005-05-26) Lund gav grönt ljus för ESS[död länk] läst 2009-04-03
  8. ^ Sveriges Television (2009-03-25) Italien stöttar Lunds ESS-ansökan[död länk] läst 2009-04-03
  9. ^ Sydsvenskan.se 2009-05-29 Arkiverad 30 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”ESS Receives Conditional Approval for Facility in Lund”. European Spallation Source (ESS). 17 juli 2014. https://europeanspallationsource.se/ess-receives-conditional-approval-facility-lund. Läst 5 april 2017. 
  11. ^ Lööf, Richard (5 december 2016). ”Här ska protonerna på ESS fångas in”. Sveriges Television (Svt). http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/har-ska-protonerna-pa-ess-fangas-in. Läst 13 december 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • ESFRI: European Roadmap for Research Infrastructures. Report 2006

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Heuel-Fabianek, B.; Kühn, M.; Mank, G.: Raumverträglichkeitsstudie (RVS) für die Europäische SpallationsNeutronenQuelle am Standort Forschungszentrum Jülich (PDF; 3,6 MB) JÜL-Berichte, Forschungszentrum Jülich, Nr. 4375, 2014, ISSN 0944-2952

Moormann, R.; Atchison, F.; Becker, S.; et al: Safety and Licensing of the European Spallation Source (ESS) (PDF; 7,1 MB) JÜL-Berichte, Forschungszentrum Jülich, Nr. 4136, 2004

Prolingheuer, N.; Herbst, M.; Heuel-Fabianek, B.; Moormann, R.; Nabbi, R.; Schlögl, B., Vanderborght, J.: Estimating Dose Rates from Activated Groundwater at Accelerator Sites. Nuclear Technology, Vol. 168, No. 3, Dec. 2009, p. 924-930

Heuel-Fabianek, B.: Partition Coefficients (Kd) for the Modelling of Transport Processes of Radionuclides in Groundwater (PDF; 9,4 MB) JÜL-Berichte, Forschungszentrum Jülich, Nr. 4375, 2014, ISSN 0944-2952

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]