Falklandsräv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Falklandsräv
Status i världen: Utdöd  (1876)[1]
FalklandIslandFox2.jpg
Illustration av John Gerrard Keulemans (1842-1912)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Hunddjur
Canidae
Släkte Dusicyon
Art Falklandsräv
D. australis
Vetenskapligt namn
§ † Dusicyon australis
Auktor Kerr, 1792
Utbredning
Falklandsöarnas läge
Falklandsöarnas läge
Synonymer
Falklandsvarg[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Falklandsräven (Dusicyon australis) var en på Falklandsöarna endemisk art i familjen hunddjur. Den bildar med den likaså utdöda arten Dusicyon avus släktet Dusicyon.[3]

Beskrivning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Falklandsräven var det enda landdäggdjur som fanns på Falklandsöarna före människans ankomst 1690.[4][1] Sedan tog människorna med sig får, kaniner och katter.

Landskapet på Falklandsöarna kännetecknas av klippiga områden som är täckta av några buskar, hedområden, buskskogar och gräsmarker. Nära havet förekommer även marskland.[1]

Djuret hade en kroppslängd (huvud och bål) av ungefär 97 centimeter och en svanslängd av cirka 28,5 centimeter (mått från en individ). Den mjuka och tjocka pälsens färg var brunaktig på ovansidan med rödaktig eller vit skugga och undersidan var täckt av ljusbrun päls. Artens svans var yvig med en vit spets. Skallens form påminde mer om släktet Canis än om släktet Pseudalopex (på Sydamerikas fastland).[4]

Det antas att födan utgjordes av pingviner och andra fåglar som ruvar på marken samt av sälar som vilade vid strandlinjen.[4] Charles Darwin, som 1833 besökte öarna, beskrev falklandsräven som nästan tam och inte sällsynt. Andra besökare berättade att räven kom fram till tälten för att ta föda ur handen.[4] Med den ökande fåraveln blev räven allt mer en konkurrent till den nya befolkningen och rovdjuret dödades med gift eller genom att sätta eld på grässtäppen.[1] Sedan 1839 utdelade den brittiska förvaltningen premier för varje död räv. Året 1876, alltså 43 år efter Darwins vistelse på ögruppen, var falklandsräven utrotad.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det är inte klarlagt hur räven kom till ögruppen. Några zoologer antar att djuret infördes av urinvånare från Sydamerika (som skulle ha hållit djuret som ett sällskapsdjur), även om inget bevis finns för att ögruppen någonsin besöktes av dessa människor. En annan teori är att det fanns en landbrygga under istiden mellan Sydamerika och Falklandsöarna, så att djuret hade möjlighet att vandra dit;[4] inte heller denna teori är bevisad.

En tredje teori är att vattenytan mellan kontinenten och ögruppen under senaste istiden som minst var cirka 20 kilometer bred, förhållandevis grund och tidvis istäckt. Därigenom skulle räven kunnat vandra över isen till öarna. Ett argument för denna teori är att inget annat landdäggdjur påträffats på Falklandsöarna. En vandring över is är svårare att klara av än en dito över (frusen) mark.[5]

Vid två tillfällen hölls Falklandsrävar i London Zoo, men de levde bara några år.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sillero-Zubiri, C. 2015. Dusicyon australis. Från: IUCN 2015. Läst 2016-05-08.
  2. ^ Falklandsräv, Nationalencyklopedin, läst 8 maj 2016.
  3. ^ Dusicyon på IUCN:s rödlista, läst 8 maj 2016.
  4. ^ [a b c d e] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Falkland Island Wolf” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. Sid. 650. ISBN 0-8018-5789-9 
  5. ^ Yong, Ed (2013-03-05): "The Origin of the Friendly Wolf that Confused Darwin". nationalgeographic.com. Läst 20 juli 2016. (engelska)