Finistère
| Finistère | ||
| Departement | ||
 Marsstorm i den lilla hamnen Pors-Loubous i kommunen Plogoff.
| ||
|
||
| Land |  Frankrike
| |
|---|---|---|
| Region | Bretagne | |
| Préfecture | Quimper | |
| Sous-préfecture | Brest Châteaulin Morlaix | |
| Area | 6 733 km² | |
| Folkmängd | 903 921 (2013)[1] | |
| Befolkningstäthet | 134 invånare/km² | |
| Président du Conseil général |
Louis Le Franc (sedan 2025[2]) | |
| Departement (nummer) | 29 | |
| Geonames | 3018471 | |
| Arrondissement | 4 | |
| Kantoner | 27 | |
| Kommuner | 277 | |
 | ||
| Wikimedia Commons: Finistère | ||
| Webbplats: http://www.cg29.fr | ||
Finistère (bretonska: Penn-ar-Bed) är ett franskt departement beläget i regionen Bretagne. Residensort är Quimper och den största orten Brest. Departementet, som etablerades 1790, ligger i den västligaste delen av Bretagne och den europeiska delen av Frankrike. Väster om fastlandet ligger bland annat Île d'Ouessant.
Departementet, som 2013 hade 903 921 invånare, har ekonomiskt fokus på jordbruk, fiske, turism och havsrelaterade sysselsättningar. Spåren av de äldsta mänskliga bosättningarna i området är 465 000 år gamla.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Finistère kommer från latinets Finis Terræ, som betyder 'slutet på jorden'.[3] Detta syftar på att departementet är det västligaste i Frankrike. Andra europeiska platser med snarlika benämningar är Land's End på andra sidan Engelska kanalen, samt Kap Finisterre[4] och Fisterra i västligaste Galicien.[5]
Det bretonska namnet på departementet, Penn-ar-Bred, betyder tvärtom 'världens huvud' eller 'världens början'. Med den utgångspunkten lanserade departementet 2011 sin marknadsföringsslogan "Tout commence en Finistère", 'Allt börjar i Finistère'.[6][7]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Finistère är Frankrikes västligaste departement. Den största staden är Brest, medan andra städer är Quimper (departementshuvudstaden), Morlaix, Carhaix och Douarnenez. Departementet omgärdas av Engelska kanalen norr, Keltiska havet i väst och Biscayabukten i söder – alla tre delar av Atlanten.
Kusten
[redigera | redigera wikitext]Kusten har många vikar och klippor, så mycket att nästan en fjärdedel av Frankrikes kuststräcka kan sägas vara belägen i departementet. Av de 1 430 km kustlinje befinner sig då 238 km på öar tillhörigt departementet.[8] Enligt den nya och mer precisa hydrografiska modell som 2022 gemensamt publicerades av IGN SHOM och (Frankrikes lantmäterimyndighet respektive hydrografiska och oceaniska marinmyndighet) har dock departementet 2263 km kustlinje. Detta innebär samtidigt att man "endast" täcker 10 procent landets kustlinje.[9]
Fastlandsfrankrikes västligaste punkt, Pointe de Corsen, ligger i den nordvästra delen av Finistère. Nästan lika långt västerut ligger Pointe de Kermovan och Pointe du Raz längre söderut – båda två i västligaste Finistère. Direkt väster om den sistnämnda udden går ett antal skär och klippor rätt ut i havet, med de båda fyrarna Phare de la Vieille och Tourelle de la Plate på två av dem.[10] 8 km väster om udden ligger Île de Sein,[11] där kommunen 2022 hade 280 invånare.[12] Väster om Pointe de Corsen ligger ett antal större och mindre öar, varav Île d'Ouessant är den största och västligaste av de större[13] och fyren på skäret Leurvaz an Ividig strax väster därom den västligaste punkten ovan vatten i det europeiska Frankrike.[14]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Departementet känneteckns av ett utpräglat kustklimat, med starkt inflytande från Golfströmmen och den omgivande Atlanten. Det kännetecknas även av en hög nederbörd,[15] även om kustområdet är soligare och sommartemperaturerna lägre än i det övriga Bretagne.[16]
Geologi och topografi
[redigera | redigera wikitext]Finistère tillhör i likhet med övriga Bretagne geologiskt den armorikanska massivet, mestadels bestående av granit och gnejs.[17] Den högsta delen av den västliga delen av massivet är Monts d'Arrée i det inre av Finistère, där det 385 meter höga Roc'h Ruz är högsta topp i departementet och Bretagne i sin helhet.[18]
Kustlinjen är många ställen hög, med djupt inskurna vikar.[19]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Departementet har varit bebodd av människor sedan paleolitisk tid. I den numera marina grottan Menez Dregan, väster om Quimper, finns spår av människoskapade eldar som bedömts vara 465 000 år gamla.[20]
Många spår av mänsklig närvaro finns från mesolitikum, och under neolitikum restes en stor mängd megalitiska monument i form av bland annat dösar och resta stenar.[21][22]
Under förromersk tid var Finistère befolkat av den galliska stammen Osismii (latinsk benämning).[23] Därefter erövrades området, liksom det övriga Frankrike, av Romerska riket under 00-talet f.Kr.[24] Mellan 200- och 500-talet e.Kr. invandrade dock en stor mängd kelter från ön Storbritannien till området, som efter dessa folk kom att benämnas Bretagne.[25] Södra halvan av Finistère är känt som Cornouaille, etymologiska samma namn som Cornwall.[26]
Under medeltiden fortsatte den keltiska och bretonska dominansen i regionen, trots att det romerska styret på andra håll i Gallien ersattes av franker och ett framväxande frankiskt rike. Bretagne kom dock att behålla åtminstone självstyre i förhållande till det större riket i öster. Historieböckerna talar om åtta till största delen misslyckade frankiska erövringsförsök av Bretagne mellan åren 786 och 830.[27]
Under den senare delen av medeltiden blev området inblandat i striderna om den franska tronföljden mellan England och Frankrike, en tid då Under hundraårskriget utkämpades strider om bland annat det västliga Bretagne, där Karl av Blois 1344 erövrade Quimper under inledningen av det bretonska tronföljdskriget. Mellan 1365 och 1514 styrde huset Montfort över hertigdömet Bretagne i sin helhet,[28] varefter regionen införlivades i Frankrike.
1790 etablerades det franska departmentet Finistère, med Quimper som residensort. Under de följande åren skedde politiska strider om ledningen över departementet mellan Quimper och Landerneau, innan Quimper 1794 mer definitivt gavs administration över departementet.[29] På senare år har hamnstaden Brest (grundad 1631[30]) blivit den mest betydande orten i departementet.[31]
Politik och administration
[redigera | redigera wikitext]Departementet är administrativt indelat i 282 kommuner, varav 117 har del av kusten.[8] Detta motsvarar mer än en tiondel av Frankrikes kustkommuner.
Säte för administrationen ligger i Quimper, i den södra delen av departementet.[29] Ansvarig prefekt (motsvarande svensk landshövding) är sedan 2025 Louis Le Franc.[2]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Jordbruk, fiske[32] och andra matrelaterade industrier är en viktig del av Finistères ekonomi. Turismen är även betydande.[33]
Det finns även en betydande militär närvaro i departementet, framförallt i flottstaden Brest.[34] En annan hamn är Roscoff, varifrån det går färjor till England (Plymouth), Irland (Cork) och Spanien (Santander).[35]
Departementets offentliga administration är numera en stor arbetsgivare.[32]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Invånarantal och språk
[redigera | redigera wikitext]2013 hade departementet 903 921 invånare, vilket var en ökning på drygt 13 000 sedan folkräkningen fem år tidigare.[1] Vardagsspråket i Finistère är numera (2025) mestadels franska, men departementet är också hem för cirka hälften av de cirka 200 000 talarna av bretonska.[36]
Urbanisering
[redigera | redigera wikitext]Brest är den största kommunen i Finistère, men den bildades först 1631. Befolkningsantalet var 2 000 år 1661 men 15 000 år 1715. Under många år konkurrerande den om rollen som den viktigaste hamn- och flottstaden i västra Bretagne med Lorient (grundad 1661 och belägen i granndepartementet Morbihan), som var europeiskt huvudkvarter för Franska ostindiska kompaniet. 1793 hade de båda kommunerna vardera drygt 20 000 invånare. Vid denna tid var Morlaix näst största kommun i departementet.[30]
På 2021 hade Brest knappt 140 000 och Quimper knappt 64 000 invånare.[30]
Kultur och samhälle
[redigera | redigera wikitext]Finistère är det departement där det bretonska språket har sitt starkaste fäste.[36] Bland annat finns festivalen Festival de Cornouaille, i Quimper, som är en hyllning till bretonsk musik och traditioner.[37] Drygt 8 800 elever går i tvåspråkig skola med bretonska och franska som skolspråk.[36]
Svenska författaren Bodil Malmsten i Finistère 1999-2008.[38] Hon hämtade ett antal motiv därifrån till sina böcker.[39]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Finistère : la population des communes au 1er janvier 2013 - Insee Flash Bretagne - 15”. www.insee.fr. https://www.insee.fr/fr/statistiques/1895151. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b] ”Prise de fonction de M. Louis Le Franc, préfet du Finistère” (på franska). Les services de l'État en Finistère. https://www.finistere.gouv.fr/Actualites/Prise-de-fonction-de-M.-Louis-Le-Franc-prefet-du-Finistere. Läst 13 september 2025.
- ^ Browes, Paul (8 april 2013). ”Out on the Raz: Living life on the edge at the French end of the world” (på engelska). The Mirror. http://www.mirror.co.uk/lifestyle/travel/europe-short-haul/pointe-du-raz-finistere-family-1814249. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Kap Finisterre”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kap-finisterre. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Cago Fisterra” (på engelska). turismo.gal. https://www.turismo.gal/que-visitar/destacados/cabo-fisterra?langId=en_US. Läst 13 september 2025.
- ^ ”La marque « Tout commence en Finistère » fête ses dix ans” (på franska). Le Télégramme. 5 maj 2021. https://www.letelegramme.fr/toute-l-information-de-la-bretagne/la-marque-tout-commence-en-finistere-fete-ses-dix-ans-3787531.php. Läst 13 september 2025.
- ^ Cadieu, Emmanuelle (6 maj 2021). ”Pour ses 10 ans, la marque « Tout commence en Finistère » sort une nouvelle collection” (på franska). Ouest-France.fr. Arkiverad från originalet den 6 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210506232026/https://www.ouest-france.fr/bretagne/finistere/pour-ses-10-ans-la-marque-tout-commence-en-finistere-sort-une-nouvelle-collection-e069e71a-adaf-11eb-ae73-cbd3b5cdc4b3. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b] ”Caractéristiques du Finistère”. www.sdis29.fr. http://www.sdis29.fr/presentation/caracteristiques-du-finistere.html. Läst 13 september 2025.
- ^ Le Tellec, Ronan (27 maj 2022). ”Le Finistère ne compte pas 1 250 km de côtes… mais 2 263 km !” (på franska). ouest-france.fr. https://www.ouest-france.fr/bretagne/finistere/le-finistere-ne-compte-pas-1-250-km-de-cotes-mais-2263-km-259ae22a-dcef-11ec-96eb-2d24e96c2715. Läst 22 september 2025.
- ^ ”Phare de la Vieille” (på franska). Direction Interrégionale de la Mer Nord Atlantique Manche Ouest. 5 november 2020. https://www.dirm.nord-atlantique-manche-ouest.developpement-durable.gouv.fr/phare-de-la-vieille-a87.html. Läst 13 september 2025.
- ^ ”La Pointe du Raz et son panorama inoubliable sur le Raz de Sein” (på franska). Claque tes RTT. 22 november 2019. https://claquetesrtt.fr/mer/pointe-du-raz/. Läst 13 september 2025.
- ^ L'hours, Dimitri (19 december 2024). ”« Nous avons une école, un collège, une épicerie et un médecin » : sur l’île de Sein, pourquoi la population a bondi de 15 % entre 2016 et 2022” (på franska). Le Télégramme. https://www.letelegramme.fr/finistere/ile-de-sein-29990/nous-avons-une-ecole-un-college-une-epicerie-et-un-medecin-sur-lile-de-sein-pourquoi-la-population-a-bondi-de-15-entre-2016-et-2022-6728225.php. Läst 13 september 2025.
- ^ Join, Françoise (2 juli 0202). ”Voyage à Ouessant, la plus à l’ouest des îles du Ponant” (på franska). ouest-france.fr. https://www.ouest-france.fr/tourisme/guide-ete/ouessant-la-plus-a-l-ouest-des-iles-du-ponant-115ca1f0-d9ac-11eb-930c-e0f6a8bac66d. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Phare de Nividic” (på franska). Direction Interrégionale de la Mer Nord Atlantique Manche Ouest. 4 maj 2017. https://www.dirm.nord-atlantique-manche-ouest.developpement-durable.gouv.fr/phare-de-nividic-a95.html. Läst 13 september 2025.
- ^ Séchet, Guillaume (13 september 2025). ”Météo Finistère - Climat et Météo du département Finistère - Météo Villes” (på franska). www.meteo-villes.com. https://www.meteo-villes.com/departement-finistere. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Le climat breton, doux et océanique mais aussi chaud et sec | Observatoire de l'environnement en Bretagne” (på franska). bretagne-environnement.fr. https://bretagne-environnement.fr/thematique/le-changement-climatique/article/climat-breton-doux-oceanique-chaud-sec. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Bretagne”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bretagne. Läst 13 september 2025.
- ^ Barroy, Paul (20 oktober 2020). ”Quel est le point culminant de la Bretagne ?” (på franska). Le Télégramme. https://www.letelegramme.fr/tourisme/visiter-bretagne/visiter-finistere-nord/monts-d-arree/quel-est-le-point-culminant-de-la-bretagne-6599392.php. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Les côtes du Finistère plus longues qu'on ne le pensait : un nouveau calcul qui rend fiers les Bretons” (på franska). TF1 INFO. 9 juni 2022. https://www.tf1info.fr/environnement-ecologie/video-littoral-pourquoi-le-finistere-vient-de-gagner-1000-kilometres-de-cotes-2222452.html. Läst 13 september 2025.
- ^ ”La grotte de Menez Dregan” (på franska). Département du Finistère. https://www.finistere.fr/points-interets/la-grotte-de-menez-dregan/. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Circuit les menhirs” (på franska). Tout commence en Finistère. https://www.toutcommenceenfinistere.com/en/walks-near-you/circuit-les-menhirs/. Läst 13 september 2025.
- ^ Raynaudon-Kerzerho, Maiwenn (4 november 2023). ”D’où viennent les menhirs et dolmens bretons ? L’explication des mythes et légendes”. ouest-france.fr. https://www.ouest-france.fr/culture/histoire/dou-viennent-les-menhirs-et-dolmens-bretons-lexplication-des-mythes-et-legendes-d8b35170-6e94-11ee-97d6-d90367762e60. Läst 13 september 2025.
- ^ ”ENTRETIEN. Qui étaient « nos ancêtres » les Osismes qui habitaient le Finistère ?” (på franska). ouest-france.fr. 4 oktober 2020. https://www.ouest-france.fr/bretagne/brest-29200/entretien-qui-etaient-nos-ancetres-les-osismes-qui-habitaient-le-finistere-7000190. Läst 13 september 2025.
- ^ ”La bataille des Vénètes”. patrimoines-archives.morbihan.fr. https://patrimoines-archives.morbihan.fr/decouvrir/instants-dhistoire/les-millesimes-du-patrimoine/la-bataille-des-venetes. Läst 13 september 2025.
- ^ N. H. U. Bretagne (13 juli 2025). ”Émigration bretonne vers l’Armorique occidentale - Histoire de Bretagne” (på franska). NHU | Votre Média Breton. https://www.nhu.bzh/emigration-bretonne-vers-armorique-occidentale-histoire-bretagne/. Läst 13 september 2025.
- ^ Thomas, Sean (29 maj 2024). ”Sick of Cornwall? Visit Cornouaille” (på brittisk engelska). The Spectator. https://www.spectator.co.uk/article/sick-of-cornwall-visit-cornouaille/. Läst 13 september 2025.
- ^ MALRIEU, Patrick (10 april 2018). ”Bretons contre Francs au temps de Charlemagne.” (på franska). NHU | Votre Média Breton. https://www.nhu.bzh/bretons-contre-francs-au-temps-de-charlemagne/. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Charles of Blois - Encyclopedia” (på engelska). theodora.com. https://theodora.com/encyclopedia/c/charles_of_blois.html. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b] ”Choix du chef-lieu du Finistère | Faire vivre et faire connaître l'histoire du Finistère”. archives.finistere.fr. https://archives.finistere.fr/choix-du-chef-lieu-du-finistere. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b c] Didier Le Corre (11 juli 2024). ”Brest, Quimper, Morlaix, Douarnenez… L’étonnante évolution des villes du Finistère en 200 ans” (på franska). ouest-france.fr. https://www.ouest-france.fr/economie/demographie/brest-quimper-morlaix-douarnenez-letonnante-evolution-des-villes-du-finistere-en-200-ans-845cbea2-3f65-11ef-af6f-cc8c20a9107a. Läst 13 september 2005.
- ^ Bernard, Maurice (1914). ”La Municipalité de Brest de 1750 à 1790”. Annales de Bretagne et des pays de l'Ouest 30 (3): sid. 377–423. doi:. https://www.persee.fr/doc/abpo_0003-391x_1914_num_30_3_1598. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b] ”Économie, attractivité” (på franska). Département du Finistère. https://www.finistere.fr/aides-et-services/economie-attractivite/. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Saison touristique d’été en Bretagne : en 2024, la tendance à la hausse est stoppée par le repli de la clientèle résidant en France - Insee Flash Bretagne - 106” (på franska). www.insee.fr. https://www.insee.fr/fr/statistiques/8301244. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Les principaux secteurs d'activité économique de Brest | Brest métropole” (på franska). brest.fr. 6 mars 2005. https://brest.fr/brest-ville-et-metropole/grands-projets/developper-leconomie-et-le-territoire/les-principaux. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Brittany Ferries, croisières et traversées” (på franska). Office de Tourisme Roscoff. https://www.roscoff-tourisme.com/fr/a-voir-a-faire/en-mer-nautisme/croisiere-excursions-maritimes-bateau/brittany-ferries-croisieres-et-traversees/. Läst 13 september 2025.
- ^ [a b c] Chevaucher, Aline. ”Langue bretonne” (på franska). Département du Finistère. https://www.finistere.fr/aides-et-services/langue-bretonne/. Läst 13 september 2025.
- ^ ”Festival de Cornouaille - Quimper” (på franska). www.festival-cornouaille.bzh. 6 juli 2024. https://www.festival-cornouaille.bzh/. Läst 13 september 2025.
- ^ Lingebrandt, Ann (30 oktober 2008). ”Farväl Finistère”. HD. https://www.hd.se/2008-10-30/farval-finistere/. Läst 13 september 2025.
- ^ Lindgren, Petter (10 augusti 2024). ”Bodil Malmsten hittade sin helt lagom råa kust”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/zAOmQv. Läst 13 september 2025.
|