Florist

En florist med blommor.

Florist utanför en blomsteraffär i Albanien.

En florist, blomsterhandlare eller blomsterbindare arbetar med att arrangera och sälja krukväxter och snittblommor. Florister är ofta anställda inom blomsterhandeln eller på handelsträdgårdar. Yrket har inslag av försäljning, administration och estetiskt arbete.

Arbetet som florist är praktiskt inriktat, men teoretiska kunskaper inom områdena färg/form-lära, försäljning samt exponering av varor är minst lika viktiga. Ofta arbetar en florist med att sätta samman kalkyler för både butiken som helhet, och med kostnadskalkyler för de enskilda floristiska arbetena som ska försäljas. Lämplig arbetsklädsel inkluderar vattenavvisande förkläde med fickor där arbetsredskap kan förvaras.

Det är vanligt att floristerna tar sin butik online och ansluter sig till ett rikstäckande eller internationellt nätverk av butiker för att öka sin försäljning. Fördelen med detta är att butikerna då har möjlighet att få beställningar från andra delar av landet eller världen.

Historik

Historiskt sett har blomsterförsäljning ofta skett på ett mindre organiserat sätt, som bisyssla för försäljare av andra varor, så som frukt- och grönsaksförsäljare med marknadsstånd, eller av blomsterförsäljare som sålde blommor från en korg på gatorna. Det var oftast ett yrke för fattiga kvinnor och barn i städerna. I Paris fanns ett eget skrå för blomsterförsäljarna mellan 1677 och 1791, Maîtresses bouquetières, som bestod av kvinnor som sålde blommor från korgar på gatorna.

Under 1800-talet föddes den moderna floristens yrke när skråväsendet upplöstes i Europa och blomsteförsäljare började etablera sig i butiker, som möjliggjorde en mer avancerad form av förvaring och försäljning. 1828-29 fick blomsteförsäljare öppna butiker i Paris, och pionjären har namngetts som Madame Prévost, som uppgetts ha öppnat den första blomsterbutiken i Paris år 1830 och introducerat den moderna floristens hantverk att arrangera blommor i buketter och kransar efter syfte och på ett konstnärligt sätt.

Parallellt utvecklades också under första hälften av 1800-talet en populär genre att skapa artificiella blommor som användes för dekoration vid olika tillfällen, en vana som blev allt vanligare vid samma tid. Konsten att skapa och arrangera blommor blev en populär konstform, och användes för både konstgjorda och levande blommor.

Denna moderna floristverksamhet utvecklades i mitten av 1800-talet i hela Europa på ungefär samma sätt. Då skråväsendet upphörde, flyttade blomförsäljare in från gatan till butiker över hela Europa, där de hade bättre möjlighet att förvara och arrangera blommor som motsvarade den nya moderna konstformens krav med blommor för olika tillfällen. Kombinationen av den nya konstformen och en mer stabil etablering av blomsteförsäljningen gjorde att det moderna floristyrket kunde utvecklas.

Sverige

Utbildning

Utbildning till florist ges i Sverige bland annat inom gymnasieskolans Hantverksprogram. Det finns även fristående utbildningar.

Efter den grundläggande utbildningen är det möjligt att bli gesäll eller mäster. Man kan avlägga ett gesällprov och vid godkänt genomförande får man gesällbrev. Här listas två utbildningsvägar som ger möjligheten att avlägga gesällprov:

• Gymnasieskolans hantverksprogram (tre år) samt minst ett års allsidig fackhandelspraktik (heltid) efter utbildningen. Totalt fyra år.
• Floristutbildning under 40 veckor (kompletterande vuxenutbildning, exempelvis inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning) samt minst två års allsidig fackhandelspraktik (heltid) före eller efter denna utbildning. Totalt minst tre år (gäller för vuxenelever).

Historik

Historiskt sett gav Kungliga Tekniska Högskolan från 1827 en söndagsskola för florister, då kallade "fleurister". Bland de första kända florister i Sverige var Emilia Fürstenhoff och Carolina Fredrika Ramstedt, som båda blev internationellt kända.

Svenska Slöjdskolan gav också tidigt kurser i detta hantverk. Amalia Fredrika Lindström gick sex terminer på Slöjdskolan och fick 1875 stipendium för tre års studier i Paris. Under slutet av 1800-talet fanns en rad välkända florister i Stockholm, så som Emma Hebbe, Ida Haglind och Hildur Carlsson.

Se även

• Floral art

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör florist.