Foderlusern

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Foderlusern
Medicago sativa - harilik lutsern Keilas.jpg
Blålusern Medicago sativa ssp. sativa.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteLuserner
Medicago
ArtFoderlusern
M. sativa
Vetenskapligt namn
§ Medicago sativa
AuktorL., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Foderlusern, Medicago sativa,[1] är en ört med flera underarter: bland dessa den allmänt odlade blålusernen (M. sativa ssp. sativa) och den bland annat i Norden naturligt förekommande gullusernen (M. sativa ssp. falcata). Den blå underarten är kanske mera känd under namnet alfalfa eller helt enkelt bara "lusern".

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Foderlusernen är en flerårig, buskig ört med trefingrade blad och gula, grönaktiga eller violetta blommor i korta huvudlika klasar. Stjälkarna kan bli upp till en knapp meter långa och fruktbaljorna innehåller flera frön. De kan vara böjda som skäror eller spiralvridna i upp till fyra varv. Foderlusernen blommar under högsommaren och den tidiga hösten, från juli till och med september.

Tidigare ansågs arten som flera separata arter. Blålusern (även kallad blåsmäre) och gullusern (även kallad svensk luzern), som bildade hybrider där de möttes, men numera anser man att de två är underarter av samma art. Blålusern (ssp. sativa) har violetta blommor och spiralvridna fröbaljor, medan gullusernens (ssp. falcata) blommor är gula och dess fruktbaljor skärformiga.

Alla hybrider mellan gullusern och blålusern kallas mellanlusern (M. sativa ssp. ×varia). Dessa hybrider kan ha varierande blomfärg (ofta gröna till nästan svarta) och mer eller mindre spiralvridna baljor. Både blålusernen och gullusernen är svåra att förväxla med övriga nordiska arter inom släktet luserner Medicago (humlelusern och sandlusern har gula kronor som bara är 2-4 mm långa; humlelusernens frukt är enfröig och njurformad, slutligen svartaktig, medan sandlusernens frukt är spiralvriden och taggig).

Blålusernen odlas sedan gammalt i Sydeuropa, Nordafrika och Asien och har sannolikt sitt ursprung i dessa trakter. Den introducerades som foderväxt i Nordeuropa och Nordamerika under 1800-talet och förekommer numera även förvildad i dessa områden. Gullusernen är spridd i hela Europa; i Sverige är den allmän på Öland och Gotland, mera sällsynt i övriga delar och den förekommer även i Danmark och Norge, samt är införd i Finland. Blålusernen är vanlig i hela Sverige.[2]

Underarter[3][4][redigera | redigera wikitext]

  • ssp. sativa, blålusern Krona 7-11 mm, blå till violett. Balja vriden 1½ till 3½ varv, utan glandelhår. Allmänt odlad och naturaliserad, ursprung oklart.
  • ssp. ambigua Krona 5-7 mm, blåviolett. Balja skärformig, utan glandelhår. Sydöstra Ryssland.[5]
  • ssp. caerulea Krona 5-6 mm, violett (sällan vit). Balja vriden 2 till 3 varv, utan glandelhår. Sydöstra Ryssland, västra Kazakstan, Krim.
  • ssp. falcata, gullusern Krona 5-8 mm, gul. Balja nästan rak till skärformig. Större delen av Europa utom längst i norr (saknas i Norden på Island och förekommer endast införd i Finland).
    • ssp. falcata var. falcata Baljor utan glandelhår.
    • ssp. falcata var. viscosa Baljor tätt glandelhåriga.
  • ssp. glomerata, kvarnlusern Krona 6-10 mm, gul. Balja vriden 1½ till 3 varv, tätt glandelhårig. Sydeuropa (tillfällig i Norden).
  • ssp. ×varia, mellanlusern. Hybrider mellan ssp. sativa och ssp. falcata. Baljor ej glandelhåriga, vridna 0,8 till 1,5 varv. Krona av varierande färg.

Hybrider mellan ssp. glomerata och ssp. sativa har kallats Medicago polychroa. De har blommor av varierande färg och svagt glandelhåriga baljor.[6]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Sativa är latin och betyder "odlad". Ambigua betyder "tvetydig"/"osäker". Falcata är latin och betyder "skärformig". Caerulea är latin och betyder "himmelsblå". Glomerata är latin och betyder "klotformig" och syftar på klasarnas huvudlika form. Viscosa är latin och betyder "klibbig" (med hänsyftning till glandlerna). Varia är latin och betyder "varierande", medan polychroa är femininum av polychrous som kommer från grekiska πολύχρους och betyder "mångfärgad" - båda syftande på dessa hybriders varierande blomfärg.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Foderlusern, speciellt blålusern (ssp. sativa), odlas allmänt som foderväxt i stora delar av världen.

Foderlusern används även för att utvinna lutein som används som livsmedelstillsats för att ge gul kulör, det går då under benämningen E-nummer E 161b.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FoderlusernDyntaxa.
  2. ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord blålusern och gullusern)
  3. ^ Thomas Gaskell Tutin i Tutin et al., 1968, Flora Europaea band 2, sid 154.ISBN 052106662X
  4. ^ Medicago sativa i Ernest Small, 2011, Alfalfa and Relatives: Evolution and Classification of Medicago, sid. 127 ff. ISBN 9780660199795.
  5. ^ Anses av Small (2011) som tillhörande ssp. ×varia. Se sid. 129.
  6. ^ Tutin (1968) sid. 154. Small (2011) sid 153 och 716.
  7. ^ ”E 161b - Lutein (färgämne)”. Äkta vara Sverige / Äktavara.org. 2 juni 2015. http://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27673. Läst 30 augusti 2016. 


Referenser[redigera | redigera wikitext]