Gul

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gul (olika betydelser).
Färg Våglängdsområde Frekvensområde
Röd ~ 625–740 nm ~ 480–405 THz
Orange ~ 590–625 nm ~ 510–480 THz
Gul ~ 565–590 nm ~ 530–510 THz
Grön ~ 520–565 nm ~ 580–530 THz
Cyan ~ 500–520 nm ~ 600–580 THz
Blå ~ 450–500 nm ~ 670–600 THz
Indigo ~ 430–450 nm ~ 700–670 THz
Violett ~ 380–430 nm ~ 790–700 THz

Färgordet gult används för ett ganska begränsat färgomfång av ljusa och klara färger.[1] I det standardiserade färgbeteckningssystemet NCS är gult en av sex elementarfärger och betecknas med Y. Gult är en av de sju spektralfärgerna med en våglängd på cirka 580 nm.

Färgsymbolik och associationer[redigera | redigera wikitext]

Gult är liksom många andra färger förknippat med en mängd associationer, föreställningar och symboliska betydelser. Här finns stora skillnader mellan olika kulturer, och även mellan subkulturer, och den enskilda personens associationer är dessutom alltid personliga.[2]

Det finns alltså anledning att vara skeptisk mot påståenden om vad färgen betyder eller symboliseras, och de associationer som presenteras i ett sammanhang - till exempel en bok eller en webbsida om färgsymbolik - kan motsägas i ett annat. När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns mycket litet vetenskapligt belagt,[3] och populärpressen presenterar ofta faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta.

Uppfattningar om gult[redigera | redigera wikitext]

Gul är färgen för solsken och uppfattas som uttryckande optimism, upplysning, glädje, lycka, intellekt, och energi.[4][5] Gult är en instabil och spontan färg.[4] Innebörden av guld är illumination, visdom och rikedom och det symboliserar ofta hög kvalitet.[4] Gult kopplas ofta samman med mat.[4]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet gul och dess motsvarighet på flera andra germanska språk kan härledas tillbaka till ett indoeuropeiskt ord som kunde beteckna flera gula och gröna nyanser. Ordet guld är avlett från gul.

Gula pigment, färgämnen och substanser[redigera | redigera wikitext]

Kadmium är upphov till kadmiumgul och ett antal andra gulaktiga pigment. Inom växtfärgning kan man erhålla gula nyanser med de flesta växter.

Praktisk användning[redigera | redigera wikitext]

Gul som HTML-färg
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamn Yellow
RGB hexadecimalt #FFFF00
RGBB (r, g, b) (255, 255, 0)
CMYKH (c, m, y, k) (0, 0, 100, 0)
NMI (n, m, i) (60°, 100%, 100%)

CMYK-systemet, som används till färgskrivare och fyrfärgstryck, är baserat på fyra färger, av dem är en gul. Bland HTML-färgerna för bildskärmar finns många gula färger varav en hör till de 16 originalfärgerna. Dess koordinater visas i boxen härintill.

Gul som signalfärg[redigera | redigera wikitext]

Gult är den mittersta färgen i trafikljuset och har innebörden avvakta. En blinkande gul trafiksignal är en uppmaning om extra försiktighet. Standardiseringskommissionen har bestämt att en viss nyans av gult i Sverige ska markera risk, speciellt för personskador.[6] Gult kan påstås vara den färg som bäst symboliserar brådskefyllda förflyttningar.[7] Väghållningsfordon och maskiner är ofta gula, så också ambulanser. Postbilar i Sverige har varit gula. Man använder ofta en speciell varningstejp för att markera exempelvis början på en trappa. Denna tejp består av lika breda gula och svarta sneda ränder.

Gul inom religion, folktro och kultur[redigera | redigera wikitext]

I de flesta asiatiska kulturer är gult kejsarfärgen med många kulturella associationer som är de samma som purpur har i väst.

Gul inom buddhismen

Inom buddhismen förekommer färgen för att uttrycka mildhet.[8]

Gul i kinesisk kultur

Inom äldre kinesisk kultur associerades gult med jord av de fem grundläggande elementen och mitten av riktningarna och i det gamla Kina stod gult för ålderdomen.[9] Kineserna har försett gult med en övermakt utan motsvarighet någon annanstans i världen och det var kejsares färg under Mingdynastin och Qingdynastin.[5] Den kejserliga familjen i Kina betraktades som i rakt nedstigande led härstammande från Solen, som var helig, och därför hade kejsaren och hans söner ensamrätt att bära gult.[10][8]

Gul i indisk kultur

I Indien är gult färgen för Vaishyakasten eller jordbrukare och hinduer bär den för att fira vårfestivalen.[5]

Gul i japansk kultur

Under det japanska "Dynastikriget" 1357 bar krigare en gul krysantemum som en försäkran om mod.[5]

Gul i grekisk kultur

Gult förknippas med snabbhet eftersom den antika mytologins Merkurius, som hade guldvingar på sina sandaler och sin hjälm, var den kvicke budbärande guden.[7] Inom Greklands kultur betecknar gult sorg.[5]

Gul i aztekisk kultur

Inom aztekisk färgsymbolik symboliserade gult mat, eftersom det var färgen på majs, vilket var Aztekernas huvudsakliga föda.[5]

Gul inom kristendomen

I folkspråk i Europa associeras gult helt och hållet med något negativt.[11] Ursprunget är en gammalkristen hävd om att Judas Iskariot vid nattvarden bar gult och den färg hans mantel hade har efteråt fått uttrycka svindeln eller otillförlitligheten, som att vara utfattig och för pengar avyttra sina mentala förebilder.[11] Man har betecknat falskhet och besmittelse med gult och i Europa har det för det mesta representerat oärlighet och sjuklig smitta.[8][10] Pestfanan är gul och därmed har gult kommit att bli liktydigt med otäck plåga.[8][10][5] Gult representerar även dödssynden girighet i kristendomen.[5] Temperamentsläran kopplar samman gult med kroppsvätskan gul galla och gult betecknar i detta sammanhang koleriskt temperament.[9]

Gul i Frankrike

I Frankrikes kultur betecknar gult avundsjuka[5] och denna symbolik finns också i ett antal andra västländer. Under 900-talet målades bedragares och kriminellas dörrar gula i Frankrike.[5]

Gul inom politik[redigera | redigera wikitext]

Gult är liberalismens symbol i många länder, bland annat Storbritannien och Tyskland.[5]. I Sverige har liberala Folkpartiet tidigare använt färgen, men har tillsammans med dess ungdomsförbund Liberala ungdomsförbundet (LUF) senare försökt lansera orange som liberalismens färg.

Gul inom heraldik[redigera | redigera wikitext]

Inom heraldiken används gul för att representera metallen guld. Guld/gul står för ära och lojalitet.[12] Senare kopplades betydelsen av gult samman med feghet.[4]

Gul som nationsfärg[redigera | redigera wikitext]

Kinas första nationsflagga hade gul bakgrund, eftersom gult står för "mitten" i kinesisk kultur och det mandarinkinesiska namnet på landet är "mittens rike".

Andra innebörder[redigera | redigera wikitext]

Nyanser

Guldgula nyanser bär löftet om en positiv framtid.[5]

Matt (smutsig) gul representerar uppmärksamhet, men också förfall, sjukdom, och avundsjuka, medan ljusgult associeras med intellekt, fräschör, och glädje.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färgrapport F24, Färginstitutet. Sid. 12 
  2. ^ Klarén, Ulf (2014). ”Med mänskligt mått mätt - om perception, färg, ljus och rum”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 32 
  3. ^ Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 45-48 
  4. ^ [a b c d e f] ”Color Meaning”. QSX Software Group. http://www.color-wheel-pro.com/color-meaning.html. Läst 28 augusti 2007. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”All About the Color YELLOW”. Sensational COLOR. http://www.sensationalcolor.com/content/view/1064/144/. Läst 2 september 2007. 
  6. ^ Nilson, K G (1982). ”Färger som upplyser och varnar”. Färglära. Bonnier Fakta Bokförlag. Sid. 76. ISBN 91-34-50049-9 
  7. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Färgsignaler som alla känner igen”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. Sid. 49. ISBN 91-534-1452-7 
  8. ^ [a b c d] Ahnlund, Gunnila (1986). ”Färgen som symbolspråk”. FÄRG – känna och uppleva. Stockholm: LTs förlag. Sid. 18. ISBN 91-36-02326-4 
  9. ^ [a b] Peter Hallberg, Sven Sandström. ”färgsymbolik”. Nationalencyklopedins Internettjänst. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177594. Läst 23 augusti 2007. 
  10. ^ [a b c] Ryberg, Karl (1991). ”Färger som kulturella symbolbärare”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. Sid. 26 – 29. ISBN 91-534-1452-7 
  11. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Färg i språk och talesätt”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. Sid. 34 – 37 (38). ISBN 91-534-1452-7 
  12. ^ Ryberg, Karl (1991). ”Färg och heraldik”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. Sid. (29) 30 – 31. ISBN 91-534-1452-7