Folkets befrielsearmés flygvapen
| Folkets befrielsearmés flygvapen 中国人民解放军空军 | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 11 november 1949 |
| Land | Folkrepubliken Kina |
| Lojalitet | Kinas kommunistiska parti |
| Försvarsgren | Flygvapen |
| Storlek | 400.000 man 2024 stridsflygplan[1] |
| Befälhavare | |
| Nuvarande befälhavare | General Ding Laihang[Uppdatering behövs] |
| Tjänstetecken | |
| Nationalitetsbeteckning |   |
Folkets befrielsearmés flygvapen är kinesiska Folkets befrielsearmés luftburna försvarsgren och grundades 1949. Flygvapnet är också känt under sin engelska förkortning PLAAF. 2014 bestod kinas flygvapen av 398.000 man och mellan 2.700 och 3.000 flygplan och är därmed Asiens största flygvapen och världens tredje största efter USA:s flygvapen och Ryska flygvapnet.
Utrustning[redigera | redigera wikitext]
På grund av västvärldens vapenembargo mot Kina efter massakern på Himmelska fridens torg har Kina inte kunnat köpa in avancerad krigsutrustning från väst sedan 1989. Fram till början av 1990-talet använde flygvapnet mest av föråldrade kopior av sovjetiska plan som MiG-17 och MiG-19. I takt med den växande kinesiska ekonomin har man köpt in avancerade flygplan främst från Ryssland och den inhemska flygindustrin har på senare år utvecklats kraftigt. Man har idag kapaciteten att utveckla och producera egna flygplan och sedan 2017 är man det enda land utöver USA som har utvecklat ett 5:e generations flygplan och har tagit det i tjänst (se Jian J-20).[2] Man håller även på att utveckla nya strategiska bombflygplan och har börjat introducera avancerade drönare.[3] [4]
För närvarande använder Folkets befrielsearmés flygvapen bland annat följande flygplan och helikoptrar:
Jaktflyg[redigera | redigera wikitext]
- Chengdu Jian-7
- Chengdu Jian-10
- Chengdu Jian-11
- Suchoj Su-35
- Suchoj Su-30
- Suchoj Su-27
- Shenyang J-6
- Shenyang Jian-8
- Chengdu Jian-20
Attackflyg[redigera | redigera wikitext]
Helikoptrar[redigera | redigera wikitext]
Transportflygplan[redigera | redigera wikitext]
Bombflyg[redigera | redigera wikitext]
Specialflygplan[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Uppgifter från Sinodefence, läst 2010-03-20. Arkiverad 28 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”PLAAF inducts J-20 into combat units | Jane's 360”. web.archive.org. 31 juli 2018. Arkiverad från originalet den 31 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180731213419/https://www.janes.com/article/77794/plaaf-inducts-j-20-into-combat-units. Läst 11 februari 2020.
- ^ Yeo, Mike (26 november 2018). ”In first, China confirms ‘new long-range strategic bomber’ designation” (på amerikansk engelska). Defense News. https://www.defensenews.com/air/2018/10/11/in-first-china-confirms-new-long-range-strategic-bomber-designation/. Läst 11 februari 2020.
- ^ Joe, Rick. ”China’s Growing High-End Military Drone Force” (på amerikansk engelska). thediplomat.com. https://thediplomat.com/2019/11/chinas-growing-high-end-military-drone-force/. Läst 11 februari 2020.