Visa källa för Fornsvenska

{{Språkbox
|namn = Fornsvenska
|altnamn =
|inhemskt namn = 
|uttal = 
|stat = 
|region = {{Flaggbild2|Sverige}}<br>{{Flaggbild2|Finland}}<br>{{Flaggbild2|Åland}}
|talare = 
|status = 
|utdött = 
|fam1 = [[Indoeuropeiska språk|Indoeuropeiska]]
|fam2 = [[Germanska språk|Germanska]]
|fam3 = [[Nordiska språk|Nordiska]]
|fam4 = [[Östnordiska språk|Östnordiska]]
|dia1 = 
|skriftsystem = [[Latinska alfabetet]]<br>[[Runor]]
|land = 
|myndighet = 
|iso1 = 
|iso2 = 
|iso3 = 
|iso6 = 
|sk1= |sd1=
|sil = 
|karta =
|karttext =
}}
{{Svensk språkhistoria}}
'''Fornsvenska''' är den [[svenska]] som brukades under perioden omkring 800–1526. Den brukar delas upp på följande sätt:<ref>{{bokref |efternamn=Danell |förnamn=Gideon |titel=Svensk språkhistoria i sammandrag för gymnasier och seminarier |utgivare=Lindblad |sid=21 |citat=Inom fornsvenskan brukar man urskilja tre underperioder: runsvenska, klassisk fornsvenska och yngre fornsvenska.}}</ref>

{|
| 800–1225 || [[Runsvenska]]
|-
| 1225–1350 || [[Klassisk fornsvenska]]
|-
| 1350–1526 || [[Yngre fornsvenska]]
|}
== Historia ==
När Sverige blev kristet ersattes landets nordiska runor av latinska bokstäver, men många fortsatte också att rista runor i trä och sten. Dessa runor kallas för medeltida runor.

Framförallt två grupper använde skriftspråket: kungens män och kyrkans män. Kungens män skrev ned t.ex. lagtexter. Kyrkans män, såsom munkar, översatte religiösa texter från grekiskan och latinet. De äldsta handskrifterna på svenska är lagtexter.  Allra först kom västgötarnas lagar år 1225; "Äldre [[Västgötalagen]]". Vid mitten av 1300-talet kom den första rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade.

Under denna period lånade det svenska språket in många ord från andra språk. Eftersom kyrkans folk översatte texter från [[grekiska]]n och [[latin]]et, så lånades många nya ord in från dessa två språk. Exempel: ''altæri'', ''biskupear'', ''klockæ'', ''kloster''. 
=== Tyskans inflytande ===

Rika personer och hantverkare från områden i det som idag är Tyskland bosatte sig ofta i Sverige. [[Hansan]] bildades på 1300-talet och många köpmän som talade språket [[lågtyska]] bosatte sig i svenska städer. Det svenska språket påverkades mycket av Hansan. Språket tog till sig en mängd lågtyska ord inom olika områden. Exempel: 
 
* Titelord: t.ex. ''herra'', ''grevi''.
* Handel: t.ex. ''köpa'', ''pænningar''.
* Yrken: t.ex. ''skomakare'', ''skrædare''.
* Varunamn: t.ex. ''frykt'', ''krydhe''.
* Byggnadskonst: t.ex. ''mur'', ''källare''.

Denna utveckling kulminerade med [[Albrekt av Mecklenburg|Albrecht av Mecklenburg]], men också efter dennes tronavträde 1389 skulle tyskarna ha ett betydande inflytande.<ref>{{Bokref|efternamn = Bergman|förnamn = Gösta|titel = Kortfattad svensk språkhistoria, s. 61|hämtdatum = |år = Tredje uppl. 1972 [1968]}}</ref>
== Ordbok ==
Ordförrådet från fornsvenska finns samlat i [[Ordbok öfver svenska medeltidsspråket]]. 

== Referenser ==
* {{runeberg.org|svetym|1370.html n.s.v}}

=== Noter ===
<references/>

== Vidare läsning ==

* {{SLS Q|Q113396162}}
* {{SLS Q|Q113396196}}

* {{SLS Q|Q113396218}}
* {{SLS Q|Q113396235}}
* {{SLS Q|Q113526968}}
* {{SLS Q|Q113529953}}
* {{SLS Q|Q113396207}}

* {{SLS Q|Q113396211}}
* {{SLS Q|Q113527042}}
* {{SLS Q|Q113518922}}
* {{SLS Q|Q113519036}}
* {{SLS Q|Q113519056}}
* {{SLS Q|Q113396226}}

* {{SLS Q|Q113526409}}

* {{SLS Q|Q113526966}}

* {{SLS Q|Q113527037}}
{{Nordiska språk}}

[[Kategori:Svensk språkhistoria]]
[[Kategori:Historiska språkformer]]