Franz Hartmann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Franz Ernst Johan Hartmann, född 10 november 1898 i Jönköping, död 30 april 1988, var en svensk direktör. Hartman gjorde karriär inom bryggerinäringen och var verkställande direktör för AB Pripp & Lyckholm 1950-1963. Hartmann var även ordförande för AB Volvo.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Föräldrar var direktör Ernst Hartmann och Laura Heiss. Franz Hartmann gifte sig år 1929 sig med Inga-Greta Tellander, född 1908 i Göteborg, dotter till ingenjör Gunnar Tellander och Greta Mark. De fick sönerna Ernst Gunnar, född 1931, och Bengt Lennart Richard, född 1934.

Hartmann blev diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm 1920. Examen från högre bryggeriutbildning i Tyskland vid Hochschule für Landwirtschaft und Brauerei Weihenstephan 1922. Han blev gjorde sedan karriär inom bryggerinäringen som direktörsassistent hos J W Lyckholm & Co 1922-1925. AB J A Pripp & Son 1926-1931. Disponent hos Pripps Bryggeri 1931-1950.

Verkställande direktör för AB Pripp & Lyckholm 1950-1963. Under hans tid som direktör fortsatte bolagets förvärvsstrategi med köp av Apotekarnes Förenade Vattenfabriker, Sveabryggerierna och ytterligare ett tiotal små byggerier i Väst- och Mellansverige. 1964 fusionerades AB Pripp & Lyckholm med AB Stockholms Bryggerier och bildade storkoncernen Pripp-Bryggerierna AB med säte i Stockholm och med Hartmann som styrelseordförande.

Övriga styrelseuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Hartmann var en centralfigur i Göteborg som hade 42 styrelseuppdrag i början av 1960-talet[1]. Han var styrelseordförande AB Coronaverken, AB CTC, EA Rosengrens, AB Liv Svea, AB Svea-Nornan, AB Ocean-Gauthiod, Säfveåns AB. Vice ordförande AB, AB Arvikaverken, AB Transatlantic. Styrelseledamot Fyrtornet AB, m fl [2].

Hartmann var vice ordförande och sedermera styrelseordförande i Skandinaviska Banken fram till fusionen med Stockholms Enskilda Bank, varigenom Skandinaviska Enskilda Banken bildades[3].

Hartmann invaldes i styrelsen för Volvo 1949[4] och blev sedermera (tidigast 1962 och senast 1965) dess ordförande. Han var även vice ordförande för Volvos dotterbolag Bolinder-Munktell.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ronald Fagerfjäll: Fraån Wallenbergs sidobolag till Wickmans statsföretag (Företagsledarnas århundrade del II). Norstedts. 1998. ISBN 91-1-300531-6.
  2. ^ Vem är vem? Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, Lungföretagen Littorin Rydén,1965. http://runeberg.org/vemarvem/gota65/0477.html
  3. ^ Thunholm, Lars-Erik (1996). Den stora fusionen. Stockholm: Fischer. Libris 7596546. ISBN 91-7054-810-2 
  4. ^ http://blog.zaramis.se/2008/12/17/volvo-lange-ett-direktorsstyrt-foretag/
Företrädare:
troligen Assar Gabrielsson
Styrelseordförande för Volvo
–1971
Efterträdare:
Gunnar Engellau