Kristian IX av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kristian IX
Porträtt av kung Kristian från slutet av 1800-talet av Henrik Olrik
Regeringstid 15 november 1863–29 januari 1906
(42 år och 75 dagar)
Företrädare Fredrik VII
Efterträdare Fredrik VIII
Valspråk Med Gud för ära och rätt
Gemål Louise av Hessen-Kassel
Barn Fredrik VIII
Alexandra
Georg I
Dagmar
Thyra
Waldemar
Ätt Glücksburgska ätten
Far Wilhelm av Beck-Glücksburg
Mor Louise Karolina av Hessen-Kassel
Född 8 april 1818
Gottorps slott, Schleswig
Död 29 januari 1906
(87 år och 296 dagar)
Amalienborgs slott i Köpenhamn
Begravd 15 februari 1906
Roskilde domkyrka


Kristian IX (danska: Christian 9.), född 8 april 1818Gottorps slott vid Schleswig, död 29 januari 1906Amalienborgs slott i Köpenhamn, var Danmarks kung från 1863 och fram till sin död 1906.

Han var son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg (som på svärdslinjen tillhörde huset Oldenburg och var sonsons sonsons sonsons son till Kristian III av Danmark) och Louise Karolina av Hessen-Kassel. 1853 blev Kristian genom sitt giftermål med Louise av Hessen-Kassel arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare. Han besteg tronen vid Fredrik VII:s död 1863.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Födelse och bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Prins Kristians födelseort, Gottorps slott, vanligt residens för de kungliga ståthållarna i hertigdömen Slesvig och Holstein.

Prins Kristian föddes den 8 april 1818 i sina morföräldrars bostad på Gottorps slott vid staden Schleswig i dåvarande hertigdömet Slesvig (dagens nordtyska delstat Schleswig-Holstein). Han var son till dåvarande hertig Wilhelm av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck och Louise Karolina av Hessen-Kassel. Han namngavs efter sin mors kusin, prins Kristian Fredrik av Danmark, den senare kungen Kristian VIII av Danmark, som också var hans gudfar.[1]

Prins Kristians far var överhuvud för hertigsläkten Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck, en avlägsen och obetydlig sidogren av det danska kungahuset Oldenburg. Släkten härstammade från kung Kristian III av Danmark:s yngre son, hertig Hans d.y. av Sønderborg (1545-1622), vars sonson August Filip av Holstein-Beck (1612-1675) förvärvade herrgården Haus Beck i Westfalen varefter släktlinjen fick namnet Slesvig-Holstein-Sønderborg-Beck.[a]

Hans mor var dotter till lantgreve Karl av Hessen-Kassel, en ursprungligen tysk prins, som dock hade vuxit upp vid det danska hovet och hade gift sig med kung Frederik V av Danmark:s yngsta dotter, prinsessan Louise av Danmark. Han hade gjort karriär i Danmark, där han var dansk fältmarskalk och ståthållare i hertigdömen Slesvig och Holstein. Hans mor var dessutom syster till Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel som var gift med kung Fredrik VI av Danmark.

Genom sin far härstammade prins Kristian således i manlig linje från kung Kristian III av Danmark, medan han genom sin mor var barnbarns barn till kung Fredrik V av Danmark.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Prins Kristians barndomshem, Glücksburgs slott, bostad for hertigarna av Glücksburg (2005).

Till en början växte den unge prinsen upp tillsammans med sina oförmögna föräldrar och många syskon på hertigens svärföräldrars bostad på Gottorps slott, vanligt residens för de kungliga ståthållarna i hertigdömen Slesvig och Holstein. År 1824 dog dock änkahertiginnan Anna Karoline av Glücksburg, änka efter den sista hertigen av den äldre linjen av huset Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, Fredrik Henrik Vilhelm, som hade dött 1779. Glücksburgs slott, beläget lite söder om Flensburgfjorden, inte långt från staden Flensburg, stod nu tomt och genom ett kungligt patent av 6 juni 1825 skänkte kung Frederik VI slottet till Hertig Fredrik Vilhelm och utsåg honom till hertig av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. Således grundades den yngre linjen av Huset Glücksburg.[2]

Familjen flyttade sedan till Glücksborg slott, där Christian växte upp med sina syskon under sin fars ledning. Hertigen skrev till en vän:

Jag uppfostrar mina söner med noggrannhet, för att dessa ska lära sig att lyda, utan att dock glömma bort att göra dem tillgängliga för nutidens krav och fordringar.[3]

När prins Kristian var tolv år gammal, dog hertig Fredrik Vilhelm bara 46 år gammal den 17 februari 1831 till följd av en förkylning som hade utvecklats till lunginflammation och, efter hertigens eget gottfinnande, scharlakansfeber, som tidigare drabbat två av hans barn. Hans fru var plötsligt änka utan pengar och med tio barn.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Prins Kristians surrogatfar, kung Fredrik VI av Danmark, vars drottning Maria Sofia Fredrika var hans moster och båda prinsessorna hans kusiner.

Efter hertigens död blev kung Fredrik VI tillsammans med prins Wilhelm av Hessen-Philippstal-Barchfeld vårdnadshavare för prins Christian och hans nio syskon. Samma år ville Christian bli utbildad till sjöofficer, men Fredrik VI kom överens med hans mor om att han skulle skickas till Danmark och bli utbildad till arméofficer. Året efter sin fars död flyttade därför den 14-årige Christian till Köpenhamn, för att få en officerutbildning vid Landkadettakademin. Han undervisades ensam och var bara sällan med de andra kadetterna.[3] I gengäld blev han då näst intill adopterad av det danska kungaparet, som inte hade några söner, och där drottning Maria Sofia Fredrika var hans moster och Frederik VI hans mors kusin. År 1838 gifte sig vidare prins Christians äldste bror, hertig Karl av Glücksburg, med kungaparets yngsta dotter, prinsessan Vilhelmina, vilket ytterligare förstärkte banden mellan mellan prinsen och kungafamiljen.

Prins Kristians mångåriga hem, Gula palatset i Köpenhamn (2006).

1835 konfirmerades han i Garnisonkyrkan i Köpenhamn. Året därpå, efter avslutad militärutbildning, utnämndes han till ryttmästare vid Livgardet till häst och fick sedan bostad i livgardets kasern vid Frederiksholms Kanal i centrala Köpenhamn. Där bodde han tills Fredrik VI 1839 beviljade honom ett hem i Gula palatset, en 1700-talsbyggnad, alldeles bredvid slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn, dit han kom att bo fram till 1865.[3]

Från 1839 till 1841 studerade han statsrätt och historia med sin halvkusin prins Fredrik av Hessen vid Bonns universitet i Tyskland. Här fick han i december 1839 beskedet om Fredrik VI:s död. Under semestern åkte han på olika utflykter i Tyskland och reste också till Venedig. 1841 återvände han till Köpenhamn. På vägen hem gjorde han besök vid hovet i Berlin, där han avvisade ett annars smickrande erbjudande från kung Fredrik Vilhelm IV av Preussen att gå med i preussiska armén.[4]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Prins Kristians första äktenskapsprojekt, drottning Viktoria av Storbritannien.

År 1838 deltog prins Kristian, som representerade kung Frederik VI, vid drottning Viktoria av Storbritanniens kröning i Westminster Abbey i London. Under sin vistelse i London uppvaktade han utan framgång den unga brittiska drottningen, som dock valde att följa familjens önskemål och föredrog att gifta sig med sin kusin, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Ändå fick den unga drottningen ett gott intryck av sin jämnårige syssling, som 25 år senare skulle bli svärfar till drottningens äldste son, prinsen av Wales.[5]

Prins Kristian och Prinsessan Louise1840-talet.

Den 26 mai 1842 gifte han sig i Frederik VIII:s palatsAmalienborg med prinsessan Louise av Hessen-Kassel, dotter till prins Vilhelm av Hessen, som var general i danska armén och guvernör i Köpenhamn. Prins Vilhelm var gift med kung Kristian VIII av Danmarks syster prinsessan Louise Charlotta av Danmark, och Louise var därmed den nya kungens systerdotter. Som prins Kristian själv var hon barnbarns barn till båda kung Frederik V och lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel och därmed hans dubla halvkusin. Hon var en klok och energisk kvinna som utövade starkt inflytande på sin man.

Efter bröllopet bodde paret i Gula palatset, där deras första fem barn föddes mellan 1843 och 1853: prins Frederik 1843, prinsessan Alexandra 1844, prins Wilhelm 1845, prinsessan Dagmar 1847 och prinsessan Thyra 1853. Familjen var fortfarande ganska okänd och levde ett relativt borgerligt liv enligt kungliga mått.

Tronföljare[redigera | redigera wikitext]

Under 1840-talet blev det alltmer uppenbart att Danska monarkin stod inför en tronföljdkris, eftersom varken tronarvingen kronprins Fredrik eller hans farbror arvprins Ferdinand, hade några barn, och det verkade osannolikt att en legitim arvinge var att vänta. Det var alltså klart, att den danska kungaätten, den äldsta manliga linjen i Huset Oldenburg, var på väg att dö ut. Tronföljdkrisan presenterade ett komplext dilemma, eftersom successionsordningerna i de olika delarna av den danska monarkin, kungariket Danmark och de tre hertigdömen Schleswig, Holstein och Sachsen-Lauenburg, inte var identiska. Möjligheten att den danska kronan separerades från sina hertigdömer blev alltså en sannolikhet.

1846 godkände prins Kristian det "öppna brev" från kung Kristian VIII om arvsföljden i den danska monarkin och deltog på dansk sida i fälttåget 1848.

Efter Londontraktaten 8 maj 1852 och tronföljdslagen 31 juli 1853 blev Kristian genom sitt giftermål arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare, och blev 1863 kronprins. Vid Fredrik VII:s död besteg han tronen 15 november 1863.[6]

Kung[redigera | redigera wikitext]

Den nyutnämnda kungen Kristian IX av Danmark, ca 1865

Som tronföljare hade Kristian föga inflytande på grund av grevinnan Danners misstro och Kristians anslutning till helstatens (det vill säga att Danmark, Schleswig och Holstein skulle vara likaberättigade delar inom en "helstat") politiska system. Först Carl Georg Andræ, till vilken han alltid kände sig nära knuten, gav honom 1856 säte i statsrådet. I november 1863 vägrade dock Andræ (liksom senare 1870) bilda regering, och Carl Christian Hall med en bred folkopinion bakom sig drev Kristian att mot sin vilja 18 november 1863 stadfästa den så kallade novemberförfattningen, som innebar att Schleswig införlivades med Danmark medan däremot Holstein utskildes. Detta väckte ilska i de tyska staterna, och ledde 1864 till dansk-tyska kriget.[6]

Under kriget visade Kristian ett stort personligt mod, men hans önskan om en lösning genom personalunion med Schleswig-Holstein ökade den ovilliga stämningen mot honom. 1870 inlade han personliga förtjänster vid Danmarks fasthållande av neutraliteten under fransk-tyska kriget. Under författningsstriden stod Kristian helt klart på Jacob Brønnum Scavenius Estrup och landtingshögerns sida, och de långa politiska konflikterna kring frågan tärde hårt på honom. 1901 accepterade han slutligen folketingsparlamentarismen genom att godkänna den liberala regeringen under Johan Henrik Deuntzer.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1842Amalienborgs slott i Köpenhamn med sin dubbla syssling Louise av Hessen-Kassel.

Släktskap mellan Kristian IX och hustrun[redigera | redigera wikitext]

Via Fredrik V av Danmark[redigera | redigera wikitext]

                           Fredrik V av Danmark
                                    |
                 +------------------+------------------+
                 |                                     |
         Louise av Danmark                    Arvprins Fredrik av Danmark
                 |                                     |
Louise Karolina av Hessen-Kassel              Louise Charlotta av Danmark
                 |                                     |
           Kristian IX                              Louise

Via Fredrik II av Hessen-Kassel[redigera | redigera wikitext]

                           Fredrik II av Hessen-Kassel
                                    |
                 +------------------+------------------+
                 |                                     |
    Karl av Hessen-Kassel                   Fredrik III av Hessen-Kassel
                 |                                     |
Louise Karolina av Hessen-Kassel              Wilhelm av Hessen-Kassel
                 |                                     |
           Kristian IX                              Louise

Barn[redigera | redigera wikitext]

Kung Kristian IX, drottning Louise och deras familj samlade i Havesalen på Fredensborgs slott 1883, målat 1886 av Laurits Tuxen.

På grund av att hans barn gifte in sig i de europeiska furstehusen brukade kung Kristian IX av sin samtid ofta kallas för "Europas svärfar".

Barn Född Gift Död Barnbarn Levnad
Datum Maka/Make
(1) Kung Fredrik VIII 1843 1869 Louise av Sverige 1912 Kung Kristian X 1870-1947
Kung Håkon VII av Norge 1872-1957
Prinsessan Louise, prinsessa av Schaumburg-Lippe 1875-1906
Prins Harald av Danmark 1876-1949
Prinsessan Ingeborg, prinsessa av Sverige 1878-1958
Prinsessan Thyra av Denmark 1880-1945
Prins Gustav av Danmark 1887-1944
Prinsessan Dagmar, grevinna Castenskiold 1890-1961
(2) Alexandra, drottning av Storbritannien 1844 1863 Kung Edvard VII av Storbritannien 1925 Prins Albert Victor, hertig av Clarence och Avondale 1864-1892
Kung Georg V av Storbritannien 1865-1936
Prinsessan Louise, hertiginna av Fife 1867-1931
Prinsessan Victoria av Storbritannien 1868-1935
Maud, drottning av Norge 1869-1938
Prins John av Storbritannien 1871-1871
(3) Kung Georg I av Grekland 1845 1867 Olga Konstantinovna av Ryssland 1913 Kung Konstantin I av Grekland 1868-1923
Prins Georg av Grekland och Danmark 1869-1957
Prinsessan Alexandra, storfurstinna av Ryssland 1870-1891
Prins Nikolaos av Grekland och Danmark 1872-1938
Prinsessan Maria av Grekland och Danmark 1876-1940
Prinsessan Olga av Grekland och Danmark 1880-1880
Prins Andreas av Grekland och Danmark 1882-1944
Prins Christoffer av Grekland och Danmark 1888-1940
(4) Maria Fjodorovna (Dagmar) 1847 1866 Kejsar Alexander III av Ryssland 1928 Kejsar Nikolaj II av Ryssland 1868-1918
Storfurst Alexander av Ryssland 1869-1870
Storfurst Georg av Ryssland 1871-1899
Storfurstinnan Xenia Alexandrovna av Ryssland 1875-1960
Michail Aleksandrovitj 1878-1918
Storfurstinnan Olga Alexandrovna av Ryssland 1882-1960
(5) Prinsessan Thyra, kronprinsessa av Hannover 1853 1878 Ernst August, kronprins av Hannover 1933 Prinsessan Marie-Louise, prinsessa av Baden 1879-1948
Prins Georg Wilhelm av Hannover 1880-1912
Prinsessan Alexandra, storhertiginna av Mecklenburg-Schwerin 1882-1963
Prinsessan Olga av Hannover 1884-1958
Prins Christian av Hannover 1885-1901
Hertig Ernst August av Braunschweig 1887-1953
(6) Prins Waldemar av Danmark 1858 1885 Prinsessan Marie av Orléans 1939 Prins Aage, greve av Rosenborg 1887-1940
Prins Axel av Danmark 1888-1964
Prins Erik, greve av Rosenborg 1890-1950
Prins Viggo, greve av Rosenborg 1893-1970
Prinsessan Margrethe, prinsessa av Bourbon-Parma 1895-1992

Antavla[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Peter August, hertig av Holstein-Beck
(1696-1775)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Karl Anton August, hertig av Holstein-Beck
(1727-1759)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Prinsessan Sophie av Hessen-Philippsthal
(1695-1728)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Fredrik Karl Ludvig, hertig av Holstein-Beck
(1757-1816)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Albrecht Christoph, greve von Dohna-Schlodien in Leistenau
(1698-1752)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Friedrike Charlotte, grevinna av Dohna-Schlodien in Leistenau
(1738-1785)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Prinsessan Sophie Henriette av Holstein-Beck
(1698-1768)
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Wilhelm, hertig av Beck-Glücksburg
(1785-1831)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Georg Adam, greve von Schlieben
(1688-1737)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Karl Leopold, greve von Schlieben
(1723-1788)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Katharina Dorothea, grevinna Finck von Finckenstein
(1700-1728)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Friederike, grevinna von Schlieben
(1757-1827)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Ahasverus Ernst, greve von Lehndorff
(1688-1757)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Marie Eleanore, grevinna von Lehndorff
(1723-1800)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Maria Luise, baronessa von Wallenrodt
(1682-1773)
 
 
 
1. Kung Kristian IX
(1818-1906)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Lantgreve Vilhelm VIII av Hessen-Kassel
(1682-1760)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel
(1720-1785)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Prinsessan Dorothea Wilhelmine av Sachsen-Zeitz
(1691-1743)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Prins Karl av Hessen-Kassel
(1744-1836)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. (även 30.) Kung Georg II av Storbritannien
(1683-1760)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Maria av Storbritannien
(1723-1772)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. (även 31.) Caroline av Ansbach
(1683-1737)
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Prinsessan Louise Karolina av Hessen-Kassel
(1789-1867)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Kung Kristian VI av Danmark
(1699-1746)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kung Fredrik V av Danmark
(1723-1766)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
(1700-1770)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Prinsessan Louise av Danmark
(1750-1831)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Samma som 26.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Louise av Storbritannien
(1724-1751)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Samma som 27.
 
 
 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ett antal olika stavningar och varianter är möjliga beroende på om de fyra namnleden skrivs på danska, tyska eller svenska: Slesvig/Schleswig-Holsten/Holstein-Sønderborg/Sönderborg/Sonderburg-Beck. Samma sak gäller även de enskilda personernas namn, där såväl förnamn som landskaps/hertigdömenamn förekommer i flera olika varianter. Oftast används bara termen Holstein-Beck.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Christian 9., tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bramsen 1992, s. 103.
  2. ^ Bramsen 1992, s. 78-82.
  3. ^ [a b c] Thorsøe 1889, s. 523.
  4. ^ Thorsøe, s. 523-524.
  5. ^ Bramsen 1992, s. 117-188.
  6. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 50 
  7. ^ ”440 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0464.html. Läst 6 januari 2018. 
  8. ^ ”123 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0147.html. Läst 6 januari 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]