Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Juliana Maria
Målning av drottning Juliana Maria av Vigilius Erichsen från omkring 1780.
Regeringstid 8 juli 1752–14 januari 1766
(13 år och 190 dagar)
Företrädare Louise av Storbritannien
Efterträdare Caroline Mathilde av Storbritannien
Regeringstid 8 juli 1752–14 januari 1766
(13 år och 190 dagar)
Företrädare Louise av Storbritannien
Efterträdare Caroline Mathilde av Storbritannien
Gemål Fredrik V av Danmark
Barn Fredrik
Ätt Huset Welf
Far Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel
Mor Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolffenbüttel
Född 4 september 1729
Wolfenbüttel i Braunschweig-Wolfenbüttel
Död 10 oktober 1796
67 år och 36 dagar
Fredensborgs slott i Fredensborg
Begravd Roskilde domkyrka


Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel (på danska Juliane Marie), född 4 september 1729 i Wolfenbüttel, död 10 oktober 1796 i Fredensborg, var en tysk prinsessa av Braunschweig-Wolfenbüttel, dotter till hertig Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel och Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenbüttel, samt drottning av Danmark och Norge. Hon var Danmarks regent de facto 1772-1784.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Prinsessan Juliana Maria föddes 4 september 1729 i Wolfenbüttel i norra Tyskland.[1] Hon föddes som elfte barnet och yngsta dotter till dåvaranda hertig Ferdinand Albrekt av Braunschweig-Wolfenbüttel-Bevern och Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolffenbüttel.[2]

Juliane Marie växte upp i den stora syskonskaran, inklusive hertig Karl, som efterträdde deras far som hertig av Braunschweig-Wolfenbüttel, hertig Anton Ulrik, som gifte sig med den ryska regenten Anna Leopoldovna, och hertiginnan Elisabet Kristina, som gifte sig med den preussiske kungen Fredrik den store. Liksom sina syskon fick Juliana Maria en enkel, mycket strikt uppfostran, som det var brukligt i många av de mindre tyska furstefamiljerna.[1] Som barn verkar hon ha stammat som flera medlemmar av huset Braunschweig.[1]

Giftermål[redigera | redigera wikitext]

Juliana Maria gifte sig 8 juli 1752Frederiksborgs slott med kung Fredrik V av Danmark, vilken året innan blivit änkling efter Louise av Storbritannien. Äktenskapet hade arrangerats av Fredriks hovmarskalk och gunstling Adam Gottlob Moltke för att utgöra en stabiliserande effekt på kungen.

Drottning[redigera | redigera wikitext]

Som Fredriks nya maka blev Juliana Maria styvmor till den blivande Kristian VII och dennes systrar Sofia Magdalena, Vilhelmine Karoline och Louise av Danmark, men hade inte något att säga till om gällande deras uppfostran. Hon blev även mor till arvprins Fredrik.

Fredrik V hade ständigt utomäktenskapliga affärer, men Juliana Maria skötte sin plikt som maka och klagade inte på hans otrohet.

Drottning Juliana Maria beskrivs som vacker och förståndig. Hon spelade dock en tillbakadragen roll som drottning och lyckades inte ersätta sin populära företrädare. Hon ansträngde sig för att få en viss popularitet som drottning genom att vänja sig vid danska seder och försöka lära sig att tala och skriva danska, vilket hon lyckades delvis med. Hennes mål var att få se sin son på tronen.

Änkedrottning[redigera | redigera wikitext]

År 1766 dog kung Fredrik och Juliana Maria blev änkadrottning medan hennes sjuttonårige styvson Kristian VII uppsteg på tronen. Denne behandlade henne med kyla och Juliana Maria blev heller aldrig omtyckt av Kristians maka, drottning Caroline Mathilde. Kristian VII visade sig snart sinnessjuk och kom med tiden fullständigt under inflytande av sin livläkare Johann Friedrich Struensee, Caroline Mathildes älskare, som 1771 i praktiken gjorde sig till envåldshärskare och började ett omvälvande reformprogram. Juliana Maria blev under denna tid en centralpunkt för oppositionen.

Regent[redigera | redigera wikitext]

I januari 1772 störtades och senare avrättades dock Struensee, och även om det aldrig kunnat påvisas huruvida Juliana Maria var en drivande kraft bakom denna kupp är det inget tvivel om att hon stödde den. Det blev också hon som, tillsammans med statssekreteraren Ove Høegh-Guldberg, kom att leda den nya och konservativare danska regeringen under styvsonens fortsatta sjukdom. Formellt sett var det hennes son som utnämndes till regent på papperet, men Juliana Maria hade den de facto regeringsmakten. De kom att bibehålla denna makt till 1784 då Kristian VII:s son, den nyss myndige kronprinsen (och blivande Fredrik VI) i sin tur genom en kupp utmanövrerade sin styvfarmor.

Sista åren[redigera | redigera wikitext]

Efter dessa händelser rådde ett ansträngt förhållande mellan kungafamiljens två grenar, och Juliana Maria levde de sista åren av sitt liv i skymundan vid det danska hovet. Hon avled relativt obemärkt 67 år gammal på Fredensborgs slott 10 oktober 1796. Hon ligger begraven i Roskilde domkyrka.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Fredrik (1753–1805), arvprins av Danmark och Norge, gift 1774 med Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin (1758–1794)

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
August II av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Albrekt I av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet Sofia av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Hessen-Eschwege
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine av Hessen-Eschwege
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora Katarina av Pfalz
 
 
 
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anton Ulrik av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig Rudolf av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet Juliana av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Norburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albrekt Ernst I av Oettingen-Oettingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine Louise av Oettingen-Oettingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine Friederike av Württemberg
 
 
 


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bech 1981.
  2. ^ Linvald 1937, s. 135.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]