Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
Juliana Maria,
porträtterad av Vigilius Erichsen cirka 1780
Drottning av Danmark och Norge
Regeringstid 8 juli 1752–14 januari 1766 (13 år)
Företrädare Louise av Storbritannien
Efterträdare Caroline Mathilde av Storbritannien
Gemål Fredrik V
Barn Fredrik
Ätt Welf
Far Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel
Mor Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenbüttel
Född 4 september 1729
Wolfenbüttel, Braunschweig-Wolfenbüttel
Död 10 oktober 1796 (67 år)
Fredensborgs slott, Fredensborg, Danmark
Begravd Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark
Änkedrottning Juliana Maria visar upp ett porträtt av sin ende son, Fredrik. Målning av Johann Georg Ziesenis.

Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel (på danska Juliane Marie), född 4 september 1729 i Wolfenbüttel, död 10 oktober 1796 i Fredensborg, var en tysk prinsessa av Braunschweig-Wolfenbüttel, dotter till hertig Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel och Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenbüttel, samt drottning av Danmark och Norge. Hon var Danmarks regent de facto 1772-1784.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Juliana Maria gifte sig 8 juli 1752 med kung Fredrik V av DanmarkFrederiksborgs slott, vilken året innan blivit änkling efter Louise av Storbritannien. Äktenskapet hade arrangerats av Fredriks hovmarskalk och gunstling Adam Gottlob Moltke för att utgöra en stabiliserande effekt på kungen. Som Fredriks nya maka blev Juliana Maria styvmor till den blivande Kristian VII av Danmark och dennes syskon, men hade inte något att säga till om gällande deras uppfostran. Hon blev även mor till Fredrik.

Fredrik V hade ständigt utomäktenskapliga affärer, men Juliana Maria skötte sin plikt som maka och klagade inte på hans otrohet.

Regentgemål[redigera | redigera wikitext]

Juliana Maria beskrivs som vacker och förståndig. Hon spelade dock en tillbakadragen roll som drottning och lyckades inte ersätta sin populära företrädare. Hon ansträngde sig för att få en viss popularitet som drottning genom att vänja sig vid danska seder och försöka lära sig att tala och skriva danska, vilket hon lyckades delvis med. Hennes mål var att få se sin son på tronen.

Änkedrottning[redigera | redigera wikitext]

År 1766 dog kung Fredrik och Juliana Maria blev änka medan hennes sjuttonårige styvson uppsteg på tronen. Denne behandlade henne med kyla och Juliana Maria blev heller aldrig omtyckt av Kristians maka, Caroline Mathilde av Storbritannien. Kristian VII visade sig snart sinnessjuk och kom med tiden fullständigt under inflytande av sin livläkare Johann Friedrich Struensee, Caroline Mathildes älskare, som 1771 i praktiken gjorde sig till envåldshärskare och började ett omvälvande reformprogram. Hon blev under denna tid en centralpunkt för oppositionen.

I januari 1772 störtades och senare avrättades dock Struensee, och även om det aldrig kunnat påvisas huruvida Juliana Maria var en drivande kraft bakom denna kupp är det inget tvivel om att hon stöttade den. Det blev också hon som, tillsammans med statssekreteraren Ove Høegh-Guldberg, kom att leda den nya och konservativare danska regeringen under styvsonens fortsatta sjukdom. De kom att bibehålla denna makt till 1784 då Kristian VII:s son, den nyss myndige kronprinsen (och blivande Fredrik VI av Danmark) i sin tur genom en kupp utmanövrerade sin styvfarmor.

Juliana Maria levde de sista åren av sitt liv i skymundan vid det danska hovet. Hon ligger begraven i Roskilde domkyrka.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
August II av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Albrekt I av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet Sofia av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Hessen-Eschwege
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine av Hessen-Eschwege
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora Katarina av Pfalz
 
 
 
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anton Ulrik av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig Rudolf av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet Juliana av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Norburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albrekt Ernst I av Oettingen-Oettingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine Louise av Oettingen-Oettingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christine Friederike av Württemberg
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Louise av Storbritannien
Drottning av Danmark
1752–1766
Efterträdare:
Caroline Mathilde av Storbritannien
Drottning av Norge
1752–1766