Fredsgatan 4

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sundsvallsbanken 2009

Fredsgatan 4 i Stockholm är adressen för en byggnad i kvarteret Johannes större som ursprungligen uppfördes av Sundsvalls Enskilda Bank.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Efter att Sundsvalls Enskilda Bank haft lokaler i både Nordstjärnans husDrottninggatan och från 1886 i Palmeska husetKungsträdgårdsgatan 2 lät banken år 1900 anlägga ett eget bankpalats i på Fredsgatan 4. Byggandet hade föregåtts av en arkitekttävling där Gustaf Wickmans förslag korats som segrare framför fem andra. Wickman hade redan ritat Skånes Enskilda banks palats (och skulle senare även rita bankbyggnaden för Sydsvenska kreditaktiebolaget) utmed samma gata. Det gamla huset från 1640, som byggts av stadsingenjören Anders Torstensson, revs och fram växte ett elegant bankhus med fasad av ekebergsmarmor som var smyckad med skulpturerade figurer och växtornament i jugendstil av Christian Eriksson. Den franska jugendstilen gick igen i entrégrindens böjda former då byggnaden stod färdig 1902 och byggnaden kan räknas som ett av de främsta svenska exemplen på jugendarkitektur.

Källaren inrymde kassa- och depositionsvalv. Den lanterninbelysta bankhallen placerades på gården, där väggarna pryddes av stucco lustro och en skulpterad fris i Mölnbo-marmor. De övre väggarnas rabitzfält återgav motiv från Sundsvalls näringsliv i låg struckrelief. En svängd mahognydisk med mässingsgaller delade bankhallen. Bottenvåningen rymde även två butiker mot gatan. Styrelserummet med en skulpterad öppen spis i Älvdalsporfyr var placerat en våning upp. Här fanns även rum för korrespondenter, bokbindare och maskinskrivare. De övre våningsplanen och dess kontor hyrdes till en början ut.

Byggnaden förvärvades av staten 1967 och Sundsvallsbanken flyttade 1972 till lokaler vid i kontorhuset ArkadenRegeringsgatan 42. Bankhallen i bottenvåningen renoverades 1984 och återställdes i ursprungligt skick och fungerar numera som pressrum för Utrikesdepartementet (UD). De övre våningarna med styrelserum och tjänsterum renoverades 1996-97. Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1995.[1]

Portalfigurerna[redigera | redigera wikitext]

Portalfigurerna som formgavs av Christian Eriksson symboliserar Norrlands industri och sjöfart. Som modeller stod Nathan Söderblom, som under 1890-talet var ung präst i Svenska församlingen i Paris, samt konstnärens hustru Jeanne de Tramcourt. Det sägs att Söderblom hoppades att ingen skulle känna igen honom ovanför ingången efter att han valts till ärkebiskop 1914.[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/johannes_storre/fredsgatan-4/. Läst 26 januari 2015. 
  2. ^ Stugart, Martin (2004). Fråga om Stockholm - Känt och okänt om huvudstaden. Stockholm: Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-510-7 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bedoire, Fredric; Fredriksson Göran H. (1974). Fredsgatan 4: Sundsvallsbankens stockholmskontor 1902-1972. [Stockholm]: [Fritzes hovbokh. (distr.)]. Libris 7595650. ISBN 91-7052-161-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]