Frigyes Riesz

Från Wikipedia
För kärnkraftsingenjören (1932–2011), se Frigyes Reisch.
Frigyes Riesz
Född22 januari 1880[1][2][3]
Győr[4], Ungern
Död28 februari 1956[4][1][2] (76 år)
Budapest[4]
BegravdKerepesikyrkogården[5]
kartor
Medborgare iUngern
Utbildad vidZürichs universitet,
Göttingens universitet,
Eötvös Loránd-universitetet,
SysselsättningMatematiker, universitetslärare
ArbetsgivareFrans Josef-universitetet (1911–1920)[6]
Szegeds universitet (1920–1945)[6]
Eötvös Loránd-universitetet (1945–)[6]
Noterbara verkRiesz representationssats
SläktingarMarcel Riesz (syskon)
Åke Pleijel
Utmärkelser
Kossuthpriset (1949)
Ungerska kulturarvspriset (2010)
Redigera Wikidata

Frigyes Riesz (ungerska: Riesz Frigyes, uttalad [ˈris ́friľ], ibland stavad som Frederic),[7] född 22 januari 1880 i Győr, Österrike-Ungern, död 28 februari 1956 [8] i Budapest, Ungern, var en ungersk[9] matematiker verksam vid Szegeds universitet. Riesz gav många grundläggande bidrag till funktionalanalysen, exempelvis Riesz representationssats. Han var bror till Marcel Riesz.

Biografi och karriär[redigera | redigera wikitext]

Riesz kom från en judisk familj och var mellan 1911 och professor vid Franz Joseph University i Kolozsvár, Österrike-Ungern. Trianonfördraget efter första världskriget överförde tidigare österrikisk-ungerskt territorium, inklusive Kolozsvár till Kungariket Rumänien, varefter Kolozsvárs namn ändrades till Cluj och universitetet i Kolozsvár flyttade till Szeged i Ungern och blev universitetet i Szeged.[10] Därefter var Riesz rektor och professor vid universitetet i Szeged, samt ledamot av den ungerska vetenskapsakademin[11] och den polska akademin för lärande.

Riesz gjorde en del av det grundläggande arbetet med att utveckla funktionell analys och hans arbete har haft ett antal viktiga tillämpningar inom fysik. Han etablerade spektralteorin för avgränsade symmetriska operatorer i en form som liknar den som nu betraktas som standard.[9] Han gav också många bidrag till andra områden som ergodisk teori, topologi[12] och han gav ett elementärt bevis på den ergodiska medelvärdessatsen.

Riesz grundade tidskriften Acta Scientiarum Mathematicarum tillsammans med Alfréd Haar.

Han hade en ovanlig metod att föreläsa: han kom in i föreläsningssalen med en assistent och en docent. Docenten började sedan läsa de utvalda avsnitten från Riesz handbok och assistenten skrev anslutande ekvationer på svarta tavlan - medan Riesz själv stod vid sidan och nickade ibland.[13]

Den schweizisk-amerikanske matematikern Edgar Lorch tillbringade 1934 i Szeged och arbetade under Riesz och skrev en reminiscens om sin tid där, inklusive hans samarbete med Riesz.[10]

Korpusen i hans bibliografi sammanställdes av matematikern Pál Medgyessy.[14]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Frigyes Riesz, 3 mars 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Frigyes Riesz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рис Фридьеш”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ W. J. Thron, Frederic Riesz' contributions to the foundations of general topology, in C.E. Aull and R. Lowen (eds.), Handbook of the History of General Topology, Volume 1, 21-29, Kluwer 1997.
  8. ^ O'Connor, John J.; Robertson, Edmund F., ”Frigyes Riesz”, MacTutor History of Mathematics archive, University of St Andrews .
  9. ^ [a b] Eberhard Zeidler: Nonlinear Functional Analysis and Its Applications: Linear monotone operators. Springer, 1990 [1]
  10. ^ [a b] Lorch, Edgar R. (1993). Hersh, Rubem. red. ”Szeged in 1934”. Amer. Math. Monthly 100 (3): sid. 219–230. doi:10.2307/2324453. http://www.maa.org/programs/maa-awards/writing-awards/szeged-in-1934. 
  11. ^ János Horváth: A Panorama of Hungarian Mathematics in the Twentieth Century, Volume 1, Springer, 2006 [2]
  12. ^ Frederic Riesz made significant suggestions as to how the axiomatic foundations of general topology might be formulated... Unfortunately they were generally overlooked at that time and their importance was appreciated only after they were rediscovered much later... He lost interest in General Topology after 1908 and never elaborated any of the promising ideas he had put forward, Thron, cit.
  13. ^ Wróblewski, Andrzej Kajetan (September 2008). ”Czyściec, niebo i piekło”. Wiedza I Życie: sid. 65. 
  14. ^ Pál Medgyessy's entry in Tudósnaptár ("Calendar of Scientists")

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]