Fritz Lindström

Från Wikipedia
Fritz Lindström

August Fredrik "Fritz" Lindström, född 5 juli 1874 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 4 januari 1962 i Arvika västra församling[1], var en svensk konstnär.

Biografi

Konststudier

Fritz Lindström började som lärling i dekorationsmålning i dekorationsmålaren Carl Grabows ateljé, [2][3][4] där han också kom i kontakt med Björn Ahlgrensson. Därefter började han vid Konstnärsförbundets skola[5] i Stockholm för Richard Bergh 1892-1894 och 1895-1896. Efter detta studerade Fritz Lindström vid Valands konstskola i Göteborg med Carl Larsson som lärare 1894-1895. Åren 1897-1899 studerade Lindström i Köpenhamn och Paris.

Rackstadgruppen

År 1900 återvände Fritz Lindström hem till Sverige, han lockades till Värmland av sin vän och svåger Björn Ahlgrensson och från 1903 tillhörde han Rackstadgruppen[6] eller Rackengruppen eller Rackstadkolonin. Fritz Lindström var en av många som vid sekelskiftet 1900 realiserade drömmen om landsbygden som den ideala miljön för ett konstnärligt och andligt arbete. Lindström blev denna dröm trogen. I över femtio år kom han att verka vid sjön Racken.

Redan tidigt under Fritz Lindströms konstnärliga utveckling var det människostudiets svåra konst som fångade hans intresse. Han hade svårt att sälja sina tavlor och brottades med ekonomiska bekymmer. När han först uppmärksammades var det huvudsakligen genom porträtten, som utmärkte sig för fint uppbyggd komposition och ett ingående personstudium. Porträttmåleriet blev av avgörande betydelse för hans ekonomi. Intresset för hans landskapsmåleri tog fart när chefen för Nationalmuseum råkade komma till Arvika för att inviga en utställning och fick syn på Lindströms landskapsbilder. Hans kompositionsregister blev med tiden imponerande brett och han förföll aldrig till slentrian. ”Koloriten är ofta kraftig med inslag i rött. Han målade stockholmsmotiv i akvarell, men han var även landskaps- och porträttmålare.”

Kända konstverk

Fritz Lindströms mest berömda verk, ”Elden”, målades 1905 finns på Värmlands museum.[9] I sin klassiska målning fångade han kvällsljuset över sjön Racken. Det är rofyllt, lugnt, varmt, medan skymningen tätnar och vattnet mörknar.

Han kom att betyda mycket för Arvikatrakten. Genom sitt konstnärskap, sin konstnärliga hållning och sin intagande person fick han efterföljare bland traktens konstnärer. När Fritz Lindström gick bort 1962 var han den siste av målarna vid Racken, den siste av Konstnärsförbundarna, och en epok tog slut.

Se även

  • Rackstadmuseet i Arvika är ett svenskt konstnärsmuseum. Museet presenterar verk av konstnärerna i Rackstadgruppen samt övriga dåtida och nutida konstnärer och konsthantverkare i Arvikabygden.

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Carl Ludvig Grabow i Konstnärslexikonett Amanda
  3. ^ Carl Grabow etablerade en dekorationsateljé på Kungsholmen i Stockholm. Carl Grabows ateljé i Stockholm stod bakom dekorationer i många salonger, teatrar och byggnader och var landets mest kända dekorationsfirma. Han dekorerade ett flertal lokaler i Stockholm, bland annat Berns salonger, Blanchs kafé och takdekorationer i entrén till Konstnärshuset i Stockholm. På hans ateljé utfördes teaterdekorationer för stadens mindre privata scener. I många andra städer utfödes målningar av Grabows ateljé. Grabows ateljé stod bakom dekorationerna i Sundsvalls stadshus. Dekorationerna i huvudtrapphuset till apoteket i Granska huset (apotekare Peter Gran) på Storgatan 26 i Sundsvall utfördes av Carl Grabows ateljé från Stockholm. Väggmålningen i Ordenshusets stora lokal i Åtvidaberg, som föreställer ett Åtvidabergsmotiv, utfördes omkring år 1901 av Carl Grabows ateljé i Stockholm, efter skiss av arkitekten Carl Westman, och skickades med tåg till Åtvidaberg. I Björneborgs Teater i Finland utfördes i början på 1880-talet dekorationsmålningar för ridå, kulisser, oljemålningar och takmålningar av Grabows ateljé. På Ystads Teater finns bland inventarierna en unik samling kulisser gjorda i den legendariske teaterdekoratören Carl Ludvig Grabows ateljé på Karlavägen i Stockholm. Under åren 1890-1910 var Grabow även anställd vid Dramatiska teatern. Under senare år var flera av hans skisser utförda av elever och anställda vid Grabows ateljé, bland eleverna märks Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström, Knut Ström och Ernst Brauchman. Från sin stora dekorationsateljé levererade Carl Grabow bilder till nästan varje teaterbegivenhet i Sverige vid 1800-talets slut. På Drottningholms Teatermuseums Bibliotek i Filmhuset i Stockholm finns en stor samling skisser bevarade från Grabows ateljé.
  4. ^ Vem har en Grabow-dekor på vinden? Uppsats författad av Per Simon Edström 1995 för Stiftelsen Arena Teaterinstitut, Värmdö.
  5. ^ Konstnärsförbundet var en sammanslutning av svenska konstnärer som bildades konståret 1886|1886]] i opposition mot Kungliga Konstakademien. Förbundet var en reaktion mot dåtidens stelnade konstliv och utbildning. Förbundet uppstod ur den så kallade opponentrörelsen, och initiativtagare var Ernst Josephson, som dock utträdde efter några år. De krävde reformer av akademins organisation, undervisning och utställningsverksamhet. En stor del av den generationens konstnärer var tidvis medlemmar. Några av de mest betydande medlemmarna var Ernst Josephson, Nils Kreuger, Karl Nordström, Richard Bergh, J.A.G. Acke, Per Ekström, Gustaf Fjaestad, Eugène Jansson, Björn Ahlgrensson, Eva Bonnier, Carl Larsson, Axel Sjöberg, Carl Wilhelmson, Christian Eriksson, Hanna Pauli och Georg Pauli. Förbundet ordnade egna utställningar, drev konstskolor, hade ambitionen att föra ut konsten till folket genom offentliga konstverk i skolor m.m. Konstnärsförbundet upphörde 1920. Det hade då utövat ett mycket stort inflytande över konstlivet.
  6. ^ Rackstadgruppen: Alltsammans började i Paris. Det var på 1880-talet; artisterna från Sverige ville gå sin egen väg, bort från akademimåleriets pedanteri och konventioner. Och snart var de på väg hem igen, för att måla sitt eget land i nationalromantisk anda. Några av de ihärdigaste hamnade vid sjön Racken utanför Arvika. De skulle stanna länge. Konstnärerna i Rackstadsgruppen var Alfred Ekstam, Björn Ahlgrensson, Bror Lindh, Christian Eriksson, Fritz Lindström, Gustaf Fjæstad, Maja Fjæstad och Ture Ander. Några av målarnas fruar, de två kvinnorna Maja Fjæstad och Elsa Ahlgrensson var de som höll samman Rackenkolonin.
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Bild med ”Elden” (1905), oljemålning av Fritz Lindström på Rackstadmuseet

Källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fritz_Lindström&oldid=39377568”