Carl Grabow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Grabow
Carl Ludvig Grabow - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Carl Grabow
Födelsenamn Carl Ludvig Grabow
Född 29 december 1847
Tyska S:ta Gertruds församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död 28 november 1922 (74 år)
Tyska S:ta Gertruds församling, Stockholm, Sverige Sverige
Konstnärskap
Fält Scenografi
Utbildning Konstakademiens principskola 1861-1863
Teatermåleri i Berlin 1864-1873
Priser Litteris et Artibus, 1905

Carl Ludvig Grabow född 29 december 1847 i Stockholm, död 28 november 1922, var en svensk dekorationsmålare. Han var son till fagottisten i Hovkapellet Ludvig Grabow.

Grabow studerade vid Konstakademiens principskola 1861-1863 under Johan Cardon och Johan Ringdahl. Eftersom han var så ung fick han inte fortsätta vid modellskolan, varför han fortsatte studierna i teatermåleri i Berlin för bröderna Carl och Paul Gropius 1864-1873. När han återvände till Stockholm etablerade han en dekorationsateljé på Kungsholmen. Han dekorerade ett flertal lokaler i Stockholm bland annat Berns salonger och Blanchs kafé. På ateljén utfördes teaterdekorationer för stadens mindre privata scener. Under åren 1890-1910 var han även anställd vid Dramatiska teatern. Han dekorerade även teatern i Söderhamn, invigd 1882, och många andra landsortsteatrar såsom Ystads och Karlstads stadsteatrar. Under senare år var flera av hans skisser utförda av elever och anställda vid Grabows ateljé; bland eleverna märks Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström, Knut Ström och Ernst Brauchman.

Han tilldelades Litteris et Artibus 1905.

Grabow var ogift. Han begravdes 1 december 1922Norra begravningsplatsen[1] Grabow finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Dekorationer[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1883 Lilla helgonet
Mam'zelle Nitouche
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Djurgårdsteatern[3]
1893 Dockféen
Die Puppenfée
Josef Bayer Vasateatern[4]
1898 Kungsämnena
Kongs-Emnerne
Henrik Ibsen Harald Molander Vasateatern[5]
Geishan
The Geisha, a story of a tea house
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Översättning Ernst Wallmark
Vasateatern[6]
1900 När vi döda vakna
Når vi døde vågner
Henrik Ibsen
Översättning Edvard Alkman
Svenska teatern, Stockholm
1901 Stiliga Agusta Gustaf af Geijerstam Albert Ranft Södra Teatern[7]
1904 Tummeliten
Le petit Poucet
Clairville och Dumanoir
Bearbetning Frans Hedberg
Östermalmsteatern
1905 Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot Axel Ringvall Östermalmsteatern
1906 Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton Emil Linden Östermalmsteatern
Frihetsbröderna
Les Brigands
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Översättning Ernst Wallmark
Oscarsteatern
1907 Lycko-Pers resa
August Strindberg Justus Hagman Östermalmsteatern[8]
På havets botten
Un drame au fond de la mer
Ferdinand Dugué
Översättning Bertha Straube
Justus Hagman Östermalmsteatern[9]
Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman Djurgårdsteatern[10]
Den glada änkan – som varietédiva
Djurgårdsteatern[10]
Karneval Blomkronan
Gissa Hvem
Pseudonym för Thorgny Wallbeck-Hallgren och Birger Sjöberg
Alhambra[11]
1908 Kapten Grant och hans barn
Les Enfants du capitaine Grant
Jules Verne Östermalmsteatern
Samvetets mask
Der G'wissenwurm
Ludwig Anzengruber Gustaf Linden Dramaten
Den stora lidelsen
Die grosse Leidenschaft
Raoul Auernheimer Gustaf Linden Dramaten
Syndafloden
Henning Berger Gustaf Linden Dramaten
1909 Rabensteinarns dotter
Die Rabensteinerin
Ernst von Wildenbruch Gustaf Linden Dramaten
Högt spel
Ernst Didring Gustaf Linden Dramaten
Ljungby horn
Frans Hedberg Axel Bosin Oscarsteatern
1910 När det unga vinet blommar
Når den ny vin blomstrer
Bjørnstjerne Bjørnson Gustaf Linden Dramaten
Damen med dolken
Die Frau mit dem Dolche
Arthur Schnitzler Gustaf Linden Dramaten
Gillets hemlighet
August Strindberg Oscar Wennersten Folkets hus teater
1911 På villovägar, revy
Oscar Wennersten Oscar Wennersten Folkets hus teater
Kyska Susanna
Die keusche Susanne
Jean Gilbert och Georg Okonkowski Oscarsteatern
Vackre Nicodemus
Oscar Wennersten Oscar Wennersten Folkets hus teater
1912 Sherlock Holmes
Oscar Wennersten Jean Claesson Folkets hus teater
Eva
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky Emil Linden Oscarsteatern
Greven av Luxemburg
Der Graf von Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky Oscarsteatern
Frihetsbröderna
Les Brigands
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Albert Ranft Oscarsteatern
Donna Juanita
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée Emil Linden Oscarsteatern
Kvinnohataren
Der Frauenfresser
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau Emil Linden Oscarsteatern[12]
Den käre Augustin
Der liebe Augustin
Leo Fall, Rudolf Bernauer och Ernst Welisch Carl Grabow Oscarsteatern
En stockholmsflicka
Oscar Wennersten Folkets hus teater
Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel Emil Linden[13] Oscarsteatern
Biografflugan
Der Film-Zauber
Walter Kollo och Willy Bredschneider Oscarsteatern
1913 Den förtrollade telefonen, eller Ringer man så svarar dom, revy
Oscar Wennersten och Axel Engdahl Folkets hus teater
I bohuslänska skärgården
Oscar Wennersten Folkets hus teater
Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten Folkets hus teater
Geishan
The Geisha, a story of a tea house
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank Oscarsteatern
1914 Vårt nya Stockholm, revy
Oscar Wennersten Folkets hus teater
Våra fäders jord
Fædrenes Jord
Martha Ottosen Otto Malmberg Folkets hus teater
Polskt blod
Polenblut
Oskar Nedbal och Leo Stein Emil Linden Oscarsteatern
Resan omkring jorden på 40 dagar
Algot Sandberg Victor Castegren Oscarsteatern
Flickorna på Söder
Oscar Wennersten Uno Brander Folkets hus teater
1915 Det var i Kungsträdgår'n, revy
Oscar Wennersten och Axel Engdahl Folkets hus teater
Har du sett Bengtzen, revy Harald Leipziger Oscarsteatern
Pompadours triumf
Der Triumph der Pompadour
Adolf Paul
Översättning Erik Norling
Einar Fröberg Intima teatern[14]
Den fula gåsungen
Oscar Wennersten Alfred Lundberg Folkets hus teater
Garvar-Olle
Harald Leipziger Folkets hus teater
En natt i Venedig
Eine Nacht in Venedig
Johann Strauss den yngre, Friedrich Zell och Richard Genée Oskar Textorius Oscarsteatern
1916 Inkognito
Rund um die Liebe
Oscar Straus, Friedrich von Thelen och Robert Bodanzky
Översättning Oscar Ralf
Oskar Textorius Oscarsteatern
Gustaf III
August Strindberg Einar Fröberg Intima teatern[15]
Afrikaresan
Franz von Suppé och Richard Genée Axel Ringvall Oscarsteatern
Polskt blod
Polenblut
Oskar Nedbal och Leo Stein Emil Linden Oscarsteatern
Fjäriln
Karl Weinberger, Alfred Maria Willner och Bernhard Buchbinder Oskar Textorius Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oskar Textorius Oscarsteatern
Midsommar
August Strindberg Folkets hus teater
Bergmans kryddbod
Oscar Wennersten Folkets hus teater
1917 Under blommande hägg och syrén, revy
Oscar Wennersten
Fädernesland
Fædreland
Einar Christiansen
Översättning Hjalmar Söderberg
Einar Fröberg Intima teatern[16]
Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson Axel Ringvall Oscarsteatern
Kessers generalkupp
Fred Winter Oskar Textorius Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Översättning Nalle Halldén
Oskar Textorius Oscarsteatern
Jungfruburen
Das Dreimäderlhaus
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté Oscarsteatern
Läderlappen
Die Fledermaus
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée Oscarsteatern
Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oskar Textorius Oscarsteatern[17]
Prinsessan som inte ville skratta
Helge Malmberg Axel Ringvall Oscarsteatern
1918 Sköna Helena
La belle Hélène
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Oscarsteatern
Jockeyen
Felix Körling Oskar Textorius Oscarsteatern
Läderlappen
Die Fledermaus
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée Oscarsteatern
Sjökadetten
Richard Genée och Friedrich Zell Carl Barcklind Oscarsteatern
Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oskar Textorius Oscarsteatern
Geishan
The Geisha, a story of a tea house
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank Oscarsteatern
1919 Mr. Jack
Fred Winter Carl Barcklind Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oskar Textorius Oscarsteatern
Stambuls ros
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Carl Barcklind Oscarsteatern
Nya syndafallet, revy Otto Hellqvist, Berndt Carlberg Elvin Ottoson Oscarsteatern
Drottning Karneval
Die Faschingsfee
Emmerich Kálmán, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher Carl Barcklind Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oskar Textorius Oscarsteatern
1920 Maries soldat
Leo Ascher, Bernhard Buchbinder, Jean Kren och Alfred Schönfeld Carl Barcklind Oscarsteatern
Don Cesar
Rudolf Dellinger och Oscar Walther Albert Ranft och Elvin Ottoson Oscarsteatern
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée Carl Barcklind Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oskar Textorius Oscarsteatern
1921 Sista valsen
Der letzte Walzer
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Carl Barcklind Oscarsteatern
Tiggarstudenten
Der Bettelstudent
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell Elvin Ottoson Oscarsteatern
Frihetsbröderna
Les Brigands
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Albert Ranft Oscarsteatern
1922 Lucullus
Die Brant des Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch Carl Barcklind Oscarsteatern
Varulven Angelo Cana
Översättning Knut Nyblom
Knut Nyblom Vasateatern[18]
Kusinen från Batavia
Der Vetter aus Dingsda
Eduard Künneke, Herman Haller och Fritz Oliven Elvin Ottoson Oscarsteatern
Bajadären
Die Bajadere
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Nils Johannisson Oscarsteatern

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1912 Den käre Augustin
Der liebe Augustin
Leo Fall, Rudolf Bernauer och Ernst Welisch Oscarsteatern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carl Grabow på Hitta graven
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 augusti 1883. http://arkivet.dn.se/tidning/1883-08-20/5670/2. Läst 26 mars 2017. 
  4. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-15/8556a/3. Läst 5 mars 2016. 
  5. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. [död länk]
  6. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-16/11068A/2. Läst 6 april 2017. 
  8. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 9 mars 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-03-09/13248a/4. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 4 april 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-04-04/13271A/4. Läst 5 februari 2017. 
  10. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 30 maj 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-05-30/13325A/4. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 9 september 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-09/13425A/4. Läst 5 februari 2017. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-29/15191/10. Läst 27 januari 2016. 
  13. ^ Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning: s. 96. 31 december 1912. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  14. ^ ”Den politiske kannstöparen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29382&pos=65. Läst 14 maj 2016. 
  15. ^ ”Gustav III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29396&pos=74. Läst 15 maj 2016. 
  16. ^ ”Fädernesland”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29404&pos=85. Läst 16 maj 2016. 
  17. ^ Svenska scenen 1/1918
  18. ^ ”Varulven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14519&pos=286. Läst 11 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Svenskt biografiskt lexikon