Knut Ström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Knut Egron Ström, född 7 april 1887 i Piteå, Norrbottens län, död 4 april 1971Höstsol i Täby, var en svensk regissör och scenograf.


Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ström, som var son till agenten Johan (John) Ström, utexaminerades från Tekniska skolan i Stockholm 1903, var teatermålare hos Carl Grabow 1904, vid Kungliga Operans atelier 1905–10, hos H. Brausch vid Theater des Westens i Berlin 1910–13, dekormålare, regissör och chef för Schauspielhaus i Düsseldorf 1913–19 och anställdes 1919 vid Lorensbergsteatern i Göteborg, där han var chef 1924–26. Han var anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater 1934–58. Han konstruerade dess scen och tekniska anordningar samt var ofta ansvarig för både regi och dekor vid sina föreställningar där. Han är representerad vid Scenkonstmuseet[1] och Göteborgs teatermuseum.

Knut Ström fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 3 juni 1949, med följande motivering:

"Knut Ström hör icke till de feta och slätkammade, som låter världen ha sin gång och sover lugnt om nätterna. Han tänker mycket. Sådant folk är farligt för det traditionsbundna och slentrianmässiga. Knut Ström var på kontinenten och tillägnade sig det nya hos den store Reinhardt och andra, men han fastnade icke i deras formler. Han kom hit till Göteborg med en idé, ett syfte, en framtidssyn; han ville förnya den svenska scenkonsten. Och han har lyckats. Lorensbergsteatern och Stadsteatern har varit hans arbetsfält. Han kan se tillbaka på märkliga resultat av sin gärning. Knut Ström, vi göteborgare hyllar i Er regikonstens mästare. Det gläder oss, att Ni lovat mottaga stadens egen utmärkelse."

Ström var gift med målarinnan Anna Ström, far till scenografen Carl Johan Ström och farfar till musikern Ted Ström.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1922 Sabinskornas bortrövande
Der Raub der Sabinerinnen
Franz von Schönthan och Paul von Schönthan Lorensbergsteatern
1925 Swedenhielms
Hjalmar Bergman Lorensbergsteatern,
25 februari 1925
1934 Sångare
Rudolf Värnlund Lorensbergsteatern,
4 januari 1934
1935 Första maj
Herbert Grevenius Borås teater,
6 februari 1935
Den politiska kannstöparen
Ludvig Holberg Göteborgs stadsteater,
13 april 1935[2]
1940 Farmor och vår herre
Hjalmar Bergman Göteborgs stadsteater,
29 november 1940
1941 Beredskap
Gunnar Ahlström Göteborgs stadsteater,
14 oktober 1941
1942 Jubileum
Gunnar Ahlström Göteborgs stadsteater,
4 december 1942
1943 Vävaren i Bagdad
Hjalmar Bergman Göteborgs stadsteater,
23 november 1943
1945 Vår ofödde son
Vilhelm Moberg Göteborgs stadsteater,
14 september 1945
1946 Othello
William Shakespeare Göteborgs stadsteater,
22 februari 1946
Krigsmans erinran
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
15 september 1946
1947 Allt sedan Paradiset
J.B. Priestley Göteborgs stadsteater
Lutans sång
Kao-Tse-Tcheng Göteborgs stadsteater,
25 oktober 1947
1948 Flickan från Lothringen
Maxwell Anderson Göteborgs stadsteater,
7 februari 1948
Vi tre debutera
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
11 april 1948
1949 På Manhattan
Maxwell Anderson Göteborgs stadsteater,
1 januari 1949
Brott och brott
August Strindberg Göteborgs stadsteater,
22 januari 1949
Journalist
Åke Hall Göteborgs stadsteater,
10 september 1949
1950 Förrädaren
Bengt Anderberg Göteborgs stadsteater,
2 januari 1950
Drömflickan
Elmer Rice Göteborgs stadsteater,
13 oktober 1950
1951 Oväder
August Strindberg Göteborgs stadsteater,
2 januari 1951
1952 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
I skvallerspegeln
Samuel Spewack Göteborgs stadsteater,
29 augusti 1952
Du ropar i natten
Hans Hergin Göteborgs stadsteater,
22 november 1952
1953 Spökdamen
Calderón de la Barca Göteborgs stadsteater,
13 februari 1953
Körsbärsträdgården
Anton Tjechov Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
1954 Litet bo
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
18 februari 1954
Glaskulan
Finn Carling Göteborgs stadsteater,
6 maj 1954
1955 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill Göteborgs stadsteater[3]

Scenografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1953 Den Jäktade
Ludvig Holberg Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
1953 Frun från havet
Henrik Ibsen Göteborgs stadsteater,
26 november 1953
1955 Pygmalion
George Bernard Shaw Göteborgs stadsteater,
18 februari 1955

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar” (på sv). calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  2. ^ Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016. 
  3. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. Läst 20 januari 2016.