Hoppa till innehållet

Fryksdalsbanan

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Frykstabanan.
Fryksdalsbanan
Fryksdalsbanan 1c.jpg
Ett persontåg söder om Sunne.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaTorsby - Kil
Anslutande linjerVärmlandsbanan
Bergslagsbanan
Norge/Vänerbanan
Organisation
Invigd1915
ÄgareStaten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörVärmlandstrafik
Green Cargo
Tågåkeriet i Bergslagen
Tekniska fakta
Längd82 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
ATCNej
FjärrblockeringNej
Högsta hastighet90 km/h
ElektrifieradNej
Linjekarta
 v  r 
Head station
82 km TorsbyToy
Unknown BSicon "eHST"
81 km Stjerneskolan
Unknown BSicon "hKRZWae"
Röjdan
Stop on track
77 km Oleby
Unknown BSicon "eHST"
68 km Badabruk
Station on track
62 km LysvikLyv
Unknown BSicon "eHST"
55 km Ivarsbjörke
Unknown BSicon "eHST"
49 km Edsbjörke
Unknown BSicon "eHST"
46 km Ingmår
Unknown BSicon "hKRZWae"
Fryken
Station on track
41 km SunneSun
Stop on track
40 km Kolsnäs
Stop on track
36 km Rottneros
Stop on track
33 km Öjervik
Stop on track
28 km Västra Ämtervik
Station on track
20 km BäckebronBäb
Stop on track
16 km Frykåsen
Stop on track
10 km Tolita
Stop on track
7 km Trångstad
End station
0 km KilKil
Godståg vid Rottneros
Torsby station är ändhållplats på Fryksdalsbanan.

Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne (i Fryksdalen).

Sträckan Kil - Torsby är 82 km. Fryksdalsbanan består av ett oelektrifierat enkelspår och saknar fjärrstyrd trafikstyrning.[1] Persontågen tar cirka 1 timme och 11 min längs denna sträcka.[2] Förbättringar i spårkvaliteten pågår, för närvarande varierar hastigheten på banan mellan 50 och 90 km/tim.[1]

Fryksdalsbanan är trots sitt enkla trafikstyrningssystem vältrafikerad och har årligen 300 000 passagerare.[3] Trafiken på Fryksdalsbanan har ökat och det finns idag inte möjlighet att erbjuda fler tåglägen under högtrafik.[4] Det går 12 turer per riktning mellan Sunne och Karlstad C, via Kils station.[2]

Fryksdalsbanan går till stor del längs Frykensjöarna och blev under 2006 framröstad till Sveriges näst vackraste järnvägssträcka, efter Torneträsk-Riksgränsen på Malmbanan.[5]

Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Frykdalens Järnvägsaktiebolag, som bildades 1909[6]. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning.

Fryksdalsbanans södra del Kil-Sunne öppnades för trafik den 2 augusti 1913.[7]

Den norra delen, Lysvik-Torsby, öppnades för trafik den 10 februari 1915.[8]

Banan förstatligades 1948.[6] Bansträckningen är i princip oförändrad från 1915.

Förbättringar på 2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Förbättringar 2006-2009

[redigera | redigera wikitext]

Under 2006 togs nya Itino motorvagnar i trafik på Fryksdalsbanan, som ersatte föregångaren Y1. Godstrafiken, mestadels timmer och annan träråvara, är numera delvis återupptagen efter att tidigare ha varit nedlagd sedan 1992.

I augusti 2008 installerades en ny fast järnvägsbro i Sunne över Frykensundet, som ersättning för en ursprungligen horisontellt svängbar bro.[9]

Förbättringar 2010-2013

[redigera | redigera wikitext]

Vintern 2010 fick Fryksdalsbanan stängas i sex veckor på grund av tjällossningsproblem. Under 2011 vidtogs därför ett flertal åtgärder, bl.a. dränering, dikning, dikesrensning, isolering med cellplast och lättklinker på ett antal utpekade problemställen. Framförallt avvattningsåtgärder fortsatte Trafikverket utföra under 2012. Vidare satsade Trafikverket på att höja bärigheten på banan under 2011 och 2012.[10]

Utöver detta genomfördes ett antal större åtgärder på Fryksdalsbanan:

  • Driftplats Lysvik (Lyv): Byte till ställverk som möjliggör tågmöten med 350 meter långa tåg. Åtgärden gjorde att kapaciteten dubblerades på sträckan Sunne-Torsby.

Totalt satsades ca 110 miljoner kronor i förbättringar av Fryksdalsbanan under 2011 och 2012. Det fanns i den nationella planen för 2010-2021 inte någon finansiering för upprustning av Fryksdalsbanan. Trafikverket lyckades lösgöra resurser genom att omfördela bärighetsmedel från väg till järnväg, vilket var första gången någonsin. Den finansiella lösningen kom till stånd tack vare gott samarbete med Region Värmland samt berörda kommuner och företag.[10]

Samhällskritik beträffande löpande underhåll 2014-2015

[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 genomförde SVT:s regionala reportrar en undersökning av hur skötseln av det löpande underhållet sköts av den ansvariga myndigheten Trafikverket. Resultatet visade ruttna sliprar, räls som hänger i luften, lösa spikar och risk för urspårning.[3]

Brister i underhållet är ett hot mot regional utveckling utefter Fryksdalsbanans sträckning, enligt VD för Värmlandstrafik Lars Bull.[11]

Förbättringar 2014-2017

[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2014 startade Trafikverket kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder på Fryksdalsbanan. Syftet är att höja hastigheten och öka trafiksäkerheten, primärt vid plankorsningar.

Uppdraget att upprätta förfrågningsunderlag och bygghandlingar inklusive byggplatsuppföljning för säkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder gick till Rejlers i samarbete med Reinertsen Sverige.[12]

  • Etapp 1. 41 km, från Kil till Sunne, består av 105 plankorsningar, 6 km ny väg och ett antal snäva kurvor. Analys genomfördes under hösten 2014 till och med våren 2015 genom platsbesök. Projekteringsarbetet och ritningar togs fram under 2015 och byggarbetet beräknas vara färdigt sommaren 2020.[13][4]
  • Etapp 2 41 km, från Sunne till Torsby, består av 118 plankorsningar, 3,7 km ny väg och ett antal snäva kurvor. Analys genomfördes under hösten 2014 till våren 2015 genom platsbesök. Projekteringsarbetet startade 2016, och arbetet beräknas vara slutfört 2022.[13][4]

Under 2014 tog VD för Länstrafikbolaget Värmlandstrafik upp diskussion i Sveriges Radio om Fryksdalsbanan bör elektrifieras till år 2025 samt en största hastighet på 160 km/tim på banan.[14]

Astrid Lindgrens stöd mot nedläggning av Fryksdalsbanan 1981

[redigera | redigera wikitext]

Fryksdalsbanan var under början av 1980-talet nedläggningshotad. Sommaren 1981 skrev författaren Astrid Lindgren sitt berömda brev om "världens vackraste järnvägssträcka" och vad den hade betytt för henne. En vinterdag i januari 1971 satt hon en tidig morgon på tåget mellan Torsby och Kil. När hon tittade ut genom tågfönstret och såg solen gå upp över Frykensjöarna fick hon inspiration att skriva boken om bröderna Lejonhjärta. "Aldrig skulle det ha gått så om jag hade färdats med buss. Släpp inte fram bussarna, behåll järnvägen!" [15]

  1. ^ [a b] Trafikverket. ”Frykdalsbanan”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/sveriges-jarnvagsnat/frykdalsbanan/. Läst 11 oktober 2015. 
  2. ^ [a b] ”Tåg - Värmlandstrafik”. Värmlandstrafik. Arkiverad från originalet den 24 december 2012. https://web.archive.org/web/20121224075653/http://www.varmlandstrafik.se/tidtabeller/tag. Läst 11 oktober 2015. 
  3. ^ [a b] ”Lokföraren vid Fryksdalsbanan: ”Tåget riskerar spåra ur””. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/lokforaren-taget-riskerar-spara-ur. Läst 11 oktober 2015. 
  4. ^ [a b c] Trafikverket. ”Höjd kapacitet och ökad säkerhet på Fryksdalsbanan”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222164936/http://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/Varmland/fryksdalsbanan/Kapacitets--och-sakerhetshojande-atgarder-pa-Fryksdalsbanan/. Läst 11 oktober 2015. 
  5. ^ Tidningen Norrländska Socialdemokraten, 25 juli 2006: Sveriges vackraste tågsträcka
  6. ^ [a b] ”Banguide - Fryksdalsbanan Kil-Torsby - järnväg.net”. www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/banguide/kil-torsby. Läst 12 oktober 2015. 
  7. ^ ”Fryksdalsbanan 100 år”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/jubileum-for-frykdalsbanan. Läst 11 oktober 2015. 
  8. ^ ”Fryksdalsjärnvägen hundra år!”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/fryksdalsbanan-hundra-ar. Läst 11 oktober 2015. 
  9. ^ ”Järnvägsbron i Sunne”. www.tugboatlars.se. http://www.tugboatlars.se/SunneBro.htm. Läst 11 oktober 2015. 
  10. ^ [a b] Trafikverket. ”Underhåll på Fryksdalsbanan”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222164444/http://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/Varmland/fryksdalsbanan/underhall-pa-fryksdalsbanan/. Läst 11 oktober 2015. 
  11. ^ ””Utan investeringar dör Fryksdalen” | SVT Play”. SVT Play. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151023142302/http://www.svtplay.se/klipp/3189761/utan-investeringar-dor-fryksdalen. Läst 11 oktober 2015. 
  12. ^ ”Kapacitetshöjning av Fryksdalsbanan”. Rejlers. http://www.rejlers.se/Projekt/Infrastruktur/Kapacitetshojning-av-Fryksdalsbanan/. Läst 11 oktober 2015. 
  13. ^ [a b] Trafikverket: Fryksdalsbanan, läst den 21 juli 2020
  14. ^ ”Fryksdalsbanan måste elektrifieras om den ska överleva - P4 Värmland”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5917856. Läst 11 oktober 2015. 
  15. ^ ”Sunne Järnvägsstation – Sunne – Tågstation | Facebook”. www.facebook.com. https://www.facebook.com/pages/Sunne-J%25C3%25A4rnv%25C3%25A4gsstation/226831307398547?fref=ts. Läst 11 oktober 2015. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Forsæus, Svante (1996). Fryksdalsbanan. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 65. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745534. ISBN 91-85098-81-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]