Värmlandsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmlandsbanan
Arvika station2.jpg
Ett persontåg på järnvägsstationen i Arvika
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Laxå - Charlottenberg - Norge
Anslutande järnvägslinjer Västra stambanan
Nora Bergslags järnväg
Inlandsbanan
Bergslagsbanan
Frykdalsbanan
Vänerbanan
Kongsvingerbanen
Organisation
Invigd 1871
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ AB
Värmlandstrafik AB
Tågkompaniet
Tågåkeriet i Bergslagen
Green Cargo
Hector Rail
Tekniska fakta
Längd 202 kilometer
Antal spår Enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 25 Laxå - Kil, 22,5 Kil - Charlottenberg ton
ATC Ja
Fjärrblockering Ja
Hastighet 200 km/h
Elektrifierad Ja

Värmlandsbanan, tidigare kallad Nordvästra stambanan, är en järnväg mellan Laxå i Närke och riksgränsen mellan Sverige och Norge väster om orten Eda glasbruk i Värmland. Vid gränsen ansluter den norska Kongsvingerbanen som fortsätter till Oslo Sentralstasjon i Oslo, via Kongsvinger.

I Laxå ansluter Värmlandsbanan till Västra stambanan. Stationer för resandeutbyte på banan är, från väster till öster: (Charlottenberg), (Ås), (Lerot), (Åmotfors), (Ottebol), Arvika, (Edane), (Brunsberg), (Högboda), (Lene), (Fagerås), Kil, Karlstad C, (Välsviken), (Väse), Kristinehamn och Degerfors. Vid stationer inom parentes stannar enbart lokaltåg.

Under en vardag går det elva dubbelturer med lokaltåget mellan Charlottenberg och Karlstad, samt 16 dubbelturer mellan Arvika och Karlstad. Antalet avgångar är fler i Karlstadsregionen d.v.s. på sträckan mellan Kil och Kristinehamn via Karlstad.

Efter den 9:e augusti 2015, går det endast SJ snabbtåg mellan Stockholm C och Oslo S. Det innebär 3 avgångar dagligen från Stockholm till Oslo och vice versa, i kontrast med de två Intercity-avgångar som var innan. SJ snabbtåg har även tre dubbelavgångar mellan Stockholm och Karlstad, och Tågab har en dubbelavgång mellan städerna.


Restider[redigera | redigera wikitext]

Restiderna mellan Stockholm-Karlstad är 2h 10 min-2h 20 min med SJ snabbtåg. SJ snabbtåg X2000 mellan Karlstad-Oslo tar 2h 25 min. Karlstad-Kil tar vanligen 15 minuter, Karlstad-Kristinehamn 25 minuter och Karlstad-Arvika, 37-45 minuter med SJ snabbtåg och ca. 50 min-1h med lokaltåget.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen Laxå-norska gränsen, då kallad "Nordvästra Stambanan", började byggas 1866 och blev klar 1871. Banan byggdes för att förbinda Stockholm med Oslo, då i union med varandra. Norge hade byggt banan från gränsen till Oslo redan 1865. Nordvästra Stambanan elektrifierades 1937. 1962 byggdes ett triangelspår vid Laxå, vilket gjorde att tågen Stockholm-Karlstad (-Oslo) inte passerade Laxå mer. 1990 bytte Banverket namn på denna och många andra järnvägar.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Arvika station

Värmlandstrafik har sedan 2012 i åtskilliga utredningar försökt att korta restiden mellan Charlottenberg-Karlstad, och kommer inom de närmsta åren sträva efter till att dra in stoppen på stationerna, (Ås), (Lerot) (Ottebol), (Brunsberg) och (Lene). Detta görs enligt Värmlandstrafik för att göra tåget mer attraktivt som färdmedel, kortare restid gör tåget mer attraktivt och kan i sin tur bidra till att fler turer införs, p.g.a. det större passagerarantalet, som beräknas komma.[2]

Värmlandstrafik vill också införa halvtimmestrafik i rusningstid (klockan 6:00-9:00 och 15:00-18:00) mellan Arvika och Kristinehamn under åren 2017-2021. Dessa blir sammanlagt 6 extra dubbelturer.[3]

Det finns inga konkreta planer för en större utbyggnad av banan. En extra lång mötesstation ska byggas mellan Skåre och Kil[4][5]. Sträckan Karlstad-Kil är ett av Sveriges hårdast trafikerade enkelspår, och dubbelspår där diskuteras, även om man[vem?] också som alternativ diskuterar ett spår Karlstad–Vålberg (Vålbergsrakan) för Vänerbanan.


Det finns förslag, till exempel riksdagsmotioner om en höghastighetsbana Karlstad-Karlskoga-Örebro (till exempel motion nr 1990/91:T533 och 1991/92:T501) med tåg som fortsätter till Stockholm. Det kunde ge en restid på 1:40 Stockholm-Karlstad och järnväg till Karlskoga (som i dag saknar järnväg). I Norge funderar man[vem?] på olika möjligheter för höghastighetståg från Oslo. Sträckan Oslo-Stockholm är en av dem, men den är lågt prioriterad i Norge eftersom det inte finns motsvarande planer på snabbjärnväg på den svenska sidan. Det finns 1 miljon flygpassagerare per år på sträckan, ungefär lika många flygpassagerare som Stockholm-Göteborg. Man kunde bygga en ny snabb järnvägssträcka över gränsen, till exempel Lillestrøm-Åmotfors, vilket skulle spara 1:10 i tid bara på den sträckan, och båda utbyggnaderna tillsammans skulle medge tåg Oslo-Stockholm på 2:30.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://tidtabell.resplus.se/tidtabell/70H_tag70h.pdf
  2. ^ http://www.varmlandstrafik.se/tagfakta/hur-blir-det-med-vara-jarnvagsstationer/
  3. ^ http://www.varmlandstrafik.se/wp-content/uploads/2014/03/Bana-vag-for-framtiden.pdf
  4. ^ Mötesspår Kil–Karlstad klart 2013
  5. ^ Skåre-Kil, mötesspår Klingerud-Stenåsen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]