Frys

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett frysskåp.
En frysbox med kapacitet på 90 liter, tillverkad 1942 av Electrolux.

En frys, frysbox eller ett frysskåp, är en teknisk apparat som används för att frysa livsmedel och andra varor till temperaturer under noll grader Celsius.

För långtidsförvaring (djupfrysning) av mat rekommenderas -18 °C eller kallare i frysen. Mycket lägre temperaturer ger en ökad energiförbrukning utan att signifikant förbättra matvarornas hållbarhet. Kylan dödar inte skadliga mikrober men bromsar deras reproduktionstakt, vilket förlänger matvarornas hållbarhet. Känsliga varor får så småningom försämrad smak och blir efter mycket lång tid olämpliga för förtäring.

Moderna frysar använder en värmepump för att transportera ut värmen från skåpet. Även före värmepumpen har det funnits lösningar för att kyla matvaror. Genom att förvara is i en jordkällare kunde man hålla en stabilt låg temperatur där man förvarade matvaror. Även utan is håller sig i svenskt klimat temperaturen i en välbyggd jordkällare omkring +13 °C året runt.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Ett frysskåp ser oftast ut som ett kylskåp på utsidan och ställs vanligen bredvid ett sådant, såvida de inte är sammanbyggda med frysskåpet i regel nedanför.

En frysbox är en större variant med en lucka på ovansidan. Den står på egna fötter och ställs oftast inte i köket, utan i ett förråd eller källare. Dessa ska dessutom vara mer energisnåla än vanliga frysskåp. Ordet ”frysbox” har använts i svensk media sedan 1948.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under efterkrigstiden blev införandet av kyl och frys allt vanligare i industriländerna. Det underlättade livsmedelshanteringen och livsmedelskonsumtionen, vilket hade stor betydelse för Sveriges modernisering.[2] Frysarna introducerades för hemmabruk under 1940- och 1950-talen och år 1956 presenterade Electrolux sin första frysbox, City Box. Under den här tiden dök flertal annonser och handböcker upp för frysar.[3] Däremot hade den nya djupfrysta konsumentförpackade livsmedelsproduktionen kommit igång redan 1945–1946, vilken blev viktig för utbredningen av frysarna. Dessa varor blev snabbt populära och Findus var ett av de första företagen som var med och rivstartade dessa varors betydelse med sina frysta ärtor. Med frysvarornas snabba framväxt ökade antal frysar i de svenska hemmen, och på bara 10 år ökade antalet med cirka 230 000 frysar till år 1960.[4]

Det fanns ett större behov av frys ute på landsbygden, där man förvarade egen produktion av mat från boskap och animaliska produkter. Därför riktades de flesta annonser till dessa hushåll till en början, och det dröjde innan reklam riktades till stadsbor.[5] Alla i Sverige hade däremot inte råd att köpa en frys. Därför blev kollektiva frysfack vanliga. Man kunde hyra in sig i frysanläggningar som oftast låg i anslutning till lägenhetshus eller fristående lokaler. År 1950 fanns det ca 30 000 kollektiva frysfack runt om i Sverige.[6]

Avfrostning[redigera | redigera wikitext]

Under drift kondenseras och fryser luftens fuktighet som frost inuti frysen, främst på köldmediekanalerna. Tjocka frostlager ökar elförbrukningen. Blir det alltför mycket frost på kylelementet kan frysen få svårt att hålla temperaturen tillräckligt låg. Frysar måste därför avfrostas regelbundet, vilket på en del apparater kan göras automatiskt. Smältvattnet leds då till en vattenbehållare intill kompressorn. Kompressorn blir varm under drift och dess värme förångar smältvattnet som återgår till den luft fukten kom från.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Från rondell till gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (2). Esselte Studium. 1989. sid. 94. ISBN 91-24-35516-X. OCLC 732662423. https://www.worldcat.org/oclc/732662423 
  2. ^ Torell, Ulrika; Lee, Jenny; Qvarsell, Roger. Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 87. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020 
  3. ^ Torell, Ulrika; Lee, Jenny; Qvarsell, Roger. Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 92. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020 
  4. ^ Torell, Ulrika; Lee, Jenny; Qvarsell, Roger. Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 88. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020 
  5. ^ Torell, Ulrika; Lee, Jenny; Qvarsell, Roger. Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 91. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020 
  6. ^ Torell, Ulrika; Lee, Jenny; Qvarsell, Roger. Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 89. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1038579595. http://worldcat.org/oclc/1038579595. Läst 6 januari 2020