Gärdsmygar

Från Wikipedia
Version från den 10 juli 2013 kl. 19.00 av Harka (Diskussion | Bidrag) (språkpet)
Gärdsmygar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGärdsmygar
Troglodytidae
Vetenskapligt namn
§ Troglodytidae
AuktorSwainson, 1832
Kaktusgärdsmyg

Gärdsmygar (Troglodytidae) är en familj inom fåglarna med små tättingar som nästan bara förekommer i Nya Världen.

Utbredning

Familjen förekommer uteslutande i Nya Världen, förutom den i Palearktis förekommande gärdsmygen (Troglodytes troglodytes) som fått ge namn åt hela gruppen. Merparten av världens arter är stannfåglar och förekommer i Central- och Sydamerika, men vissa arter som häckar i tempererade områden flyttar söderut till varmare områden om vintern.

Utseende och läte

Gärdsmygarna är små till mycket små tättingar med spetsig näbb och rundade, något kupade vingar. Deras storlek varierar från vitbukad gärdsmyg som i snitt mäter 10 cm och väger 9 gram, till jättegärdsmygen som i snitt mäter ungefär 22 cm och väger 50 gram. De vanligast förekommande färgerna i fjäderdräkten är grått, svart, vitt och brunt. Merparten uppvisar även strimmor i fjäderdräkten, speciellt på stjärten och/eller på vingarna. Flera arter håller ofta stjärten upprätt. De har en kraftfull och ofta komplex sång.

Ekologi

Gärdsmygarna är främst insektsätare. De kan inte se på natten och de sover på marken. De förekommer i mycket olika typer av habitat, från torra områden med enstaka träd till regnskog. Merparten förekommer på lägre nivåer, nära marken, men vissa arter inom släktet Campylorhynchus och båda arterna inom släktet Odontorchilus förekommer främst högt uppe i trädkronorna. Några arter, speciellt grädsmyg och husgärdsmyg uppträder förhållandevis orädda i närheten av människor. Gärdsmygarna bygger klotformade och ofta stora bon. De är antingen monogama eller polygama.[1]

Namn

Det vetenskapliga namnet Troglodytes betyder "grottinnevånare" på grekiska och kommer av vissa arters tendens att födosöka i hålor i marken.

Systematik

Beroende på taxonomi delas familjen upp i mellan 15 och cirka 20 släkten. Denna artlista följer Clements et al. 2008

Referenser

Noter

  1. ^ Perrins, C. (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 190. ISBN 1-85391-186-0 

Källor

Externa länkar