Gösta Olzon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gösta Olzon
FöddGustaf Olaus Olsson
5 februari 1886
Valbo församling, Gästrikland
Död14 september 1949 (63 år)
Högalids församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist, författare och översättare
Känd förÖversättare av Jane Austens Stolthet och fördom och F. Scott Fitzgeralds Den store Gatsby
MakaGunhild Sjögren
(1909–1915)
Alice Nilsson
(1917–1934)
Ingrid Tegnér
(1934–1949)
SläktingarBirgitta Olzon (dotter)
Staffan Olzon (son)

Gustaf (Gösta) Olaus Olzon,[1] född 5 februari 1886 i Valbo i Gävleborgs län, död 14 september 1949[2] i Högalids församling i Stockholm[3], var en svensk journalist, författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olzon tog studentexamen i Gävle 1904, medarbetade i Stockholms Dagblad 1906-1915, var redaktör för Stockholms telegrambyrå 1915-1916, drev bokförlaget Svenska förlaget 1916-1918 [4], var medarbetare i Stockholms-Tidningen 1919, dess andreredaktör 1929-1931 och chefredaktör för Göteborgs Morgonpost 1933-1934.

Som översättare framträdde Olzon 1934 och producerade därefter åtskilliga översättningar från engelska och i mindre utsträckning från danska, norska, tyska och franska. Två av hans översättningar har tryckts i nya upplagor in i våra dagar, Jane Austens Stolthet och fördom och F. Scott Fitzgeralds Den store Gatsby (båda senast utgivna 2013).

Gösta Olzon var son till kapten Anders Olzon och Elin Fröling. Han var gift första gången 1909 med korrekturläsaren Gunhild Sjögren[5] (1883–1915), andra gången 1917–1934 med Alice Nilsson[6] (1890–1951)[3] och tredje gången 1934 med Ingrid Tegnér (1908–2003), omgift Fröling[3], dotter till redaktören J.A. Tegnér och Hanna Hagberg. Han hade dottern Ingrid Ellström (1910–1968) i första äktenskapet,[6] samt dottern Birgitta Olzon (född 1934) och sonen Staffan Olzon (född 1937) i tredje äktenskapet.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalföreningens mot emigrationen Egnahemsutställning (tillsammans med John Åkerlund, Geber, 1912)
  • Ett emigrationsäfventyr: den senaste emigrationen till Brasilien: en redogörelse på uppdrag av Nationalföreningen mot emigrationen (Geber, 1913)
  • 1939Gud Fader på Fjällgatan (Wahlström & Widstrand, 1939)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Ranka Knudsen: Jessie från Afrika: en munter berättelse för unga flickor (Uroa fra Afrika) (Åhlén & söner, 1934)
  • Paul Ernst: Skatten i Morgenbrotstal: skildring från trettioåriga krigets dagar (Der Schatz im Morgenbrotstal) (Åhlén & söner, 1934)
  • H. G. Wells: Kipps (Åhlén & söner, 1936)
  • Johannes V. Jensen: Gudrun (Gudrun) (Bonnier, 1936)
  • Pola Gauguin: Paul Gauguin (Bonnier, 1937)
  • Pearl Buck: Kämpande ängel (Fighting angel) (Bonnier, 1937)
  • Elmer Rice: Världsstad (Imperial city) (Bonnier, 1938)
  • Philip Macdonald: Brott i görningen? (The nursemaid who disappeared) (Bonnier, 1939)
  • Richard Llewellyn: Jag minns min gröna dal ('How green was my valley) (Bonnier, 1940)
  • William Earl Johns: Biggles flyger österut (Biggles flies east) (Bonnier, 1940)
  • Lin Yutang: Ett blad i stormen: en roman från det krigshärjade Kina (A leaf in the storm) (Bonnier, 1943)
  • Per Møller: De reste sig: Danmark under ockupationen 1940-1943 (Norstedt, 1944)
  • Graham Greene: Skräckens ministerium (The ministry of fear) (Norstedt, 1944)
  • Daniel Defoe: Moll Flanders (The fortunes and misfortunes of the famous Moll Flanders) (Jan, 1944)
  • Erich Maria Remarque: Triumfbågen (Arc de triomphe) (Bonnier, 1946)
  • F. Scott Fitzgerald: Den store Gatsby (The great Gatsby) (Bonnier, 1946)
  • Jane Austen: Stolthet och fördom (Pride and prejudice) (Forum, 1946)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olzon, Gustaf (GÖSTA) Olaus, Stockholm. i Publicistklubbens porträttmatrikel (1936)
  2. ^ http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-Begravningsplatsen/2/19A1/329/1/
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  4. ^ Förlagsnamn enligt Publicistklubbens matrikel (1936); möjligen har Olzon själv (av taktiska skäl p.g.a. det dagspolitiska läget?) uppgett fel namn - under dessa år var Olzon nämligen delaktig i förlaget Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, som gav ut ett stort antal pro-engelska skrifter rörande det pågående världskriget
  5. ^ Olzon, Gustaf (Gösta) Olaus, redaktör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1933 / s 659.
  6. ^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  7. ^ Staffan Olzon i Vem är det. 1993

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]